Till innehåll på sidan

Förlängd övergångsperiod för kontrollansvariga

Interpellation 2012/13:59 av Köhler, Katarina (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-10-25
Anmäld
2012-10-25
Sista svarsdatum
2012-11-15
Besvarad
2012-11-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 oktober

Interpellation

2012/13:59 Förlängd övergångsperiod för kontrollansvariga

av Katarina Köhler (S)

till statsrådet Stefan Attefall (KD)

Vid införandet av den nya plan- och bygglagen i maj 2011 förändrades rollen för det som tidigare benämndes som kvalitetsansvarig till att nu benämnas som kontrollansvarig. Det innebär ökade befogenheter men också ökade krav på kompetens hos den kontrollansvarige. Det ska säkerställas genom en obligatorisk certifiering. Redan vid den nya lagens införande skrevs en tidsbegränsad övergångsperiod in, där de kvalitetsansvariga fick fortsatt uppdrag till den 31 december 2012.

Behovet av antalet kontrollansvariga i landet har tidigare beräknats till ca 8 000 personer. Till dags dato har ca 2 000 erhållit certifiering.

Nu vill regeringen ytterligare förlänga övergångsperioden till utgången av juni månad 2013.

Vad avser statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder för att säkerställa behovet av rätt antal certifieringar fram till juni 2013?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:59, Förlängd övergångsperiod för kontrollansvariga

Interpellationsdebatt 2012/13:59

Webb-tv: Förlängd övergångsperiod för kontrollansvariga

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 116 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Katarina Köhler har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för åtgärder för att säkerställa behovet av rätt antal certifieringar av kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen fram till juni 2013 - detta mot bakgrund av att regeringen föreslagit en förlängning av den övergångsperiod under vilken undantag kan göras från kraven på kontrollansvariga. Katarina Köhler påtalar att det totala behovet av kontrollansvariga har uppskattats till ca 8 000 och att det i dagsläget bara finns ca 2 000 certifierade. Först vill jag påpeka att det finns olika bedömningar av det totala behovet av kontrollansvariga. Boverket har dock gjort bedömningen att det ligger på mellan 4 000 och 8 000. Antalet certifierade ökar stadigt och är i dagsläget ca 2 400. Det råder ingen brist på möjligheter till utbildning eller certifiering. I regeringens proposition om förlängning av övergångsperioden för krav på kontrollansvariga tydliggörs att regeringen kommer att uppdra åt Boverket att kartlägga hur stort behovet av kontrollansvariga är och hur det ska tillgodoses innan övergångsperioden är till ända. Regeringen avser att infoga detta uppdrag i regleringsbrev för Boverket för år 2013. Boverket har redan i dag en löpande uppföljning av systemet med kontrollansvariga och undersöker bland annat hur kommunerna hittills har tillämpat möjligheten till undantag från kraven. Detta sker mot bakgrund av att många kommuner förefaller ha tillämpat undantagsmöjligheten mer generöst än vad som varit avsikten med övergångsbestämmelsen. Därför föreslås i propositionen en skärpning av formuleringen för att tydliggöra att möjligheten till undantag från kraven på kontrollansvariga bara får tillämpas då det finns synnerliga skäl till det. Förlängningen av övergångstiden föreslås som en åtgärd för att undanröja hotet om byggstopp i vissa regioner till följd av bristen på kontrollansvariga. Men vi måste också vara tydliga med att systemet ska införas utan undantag och att detta är en angelägen fråga. Kontrollansvariga är en viktig yrkesgrupp som ska verka för att det som byggs uppfyller gällande krav, vilket minskar risken för byggfel och kvalitetsbrister. Vi har också ett ansvar gentemot alla de som investerat i att utbilda och certifiera sig som kontrollansvariga enligt de nya reglerna. Avslutningsvis kan jag konstatera att den nya plan- och bygglag som trädde i kraft 2011 medförde en lång rad förändringar på byggområdet, med det övergripande syftet att skapa enklare och tydligare regler för planering och byggande. Förenkling ska dock inte ske på bekostnad av kvalitet, och där fyller systemet med kontrollansvariga en viktig funktion.

Anf. 117 Katarina Köhler (S)
Herr talman! Tack för svaret, bostadsministern! Jag vill börja med att lite grann förklara min interpellation så att den förhoppningsvis blir tydligare för dem som lyssnar. Vi hade tidigare kvalitetsansvariga - de benämndes som kvalitetsansvariga. Nu vill man ändra det till kontrollansvariga. Det betyder större ansvar men också ökad kompetens som ska läggas till den kontrollansvariga. Det här ska säkerställas genom en obligatorisk certifiering. Redan när den nya plan- och bygglagen sattes i sjön den 2 maj fanns det en övergångsbestämmelse som, så att säga, lovade att den kvalitetsansvariga skulle få finnas kvar till den 31 december i år. Sedan skulle det gå över till att helt och hållet handla om kontrollansvar. När vi arbetade med den nya lagen sade man från Boverket och i förarbetena till lagen, som då diskuterades, att man bedömde att 8 000 kontrollansvariga skulle utbildas och certifieras för att det här skulle fungera. I dag säger ministern att det finns olika bedömningar av behovet av kontrollansvariga. Han säger att Boverket i dag säger att det rör sig om mellan 4 000 och 8 000. Samtidigt säger ministern att det inte alls råder någon brist på vare sig utbildning eller certifiering. Då undrar jag: Varför är det bara drygt 2 000 eller, som ministern säger i dag, 2 400 som är certifierade? Och på vilket sätt kommer vi att underlätta det fortsatta arbetet med kontrollansvariga? Vi säger nu ja till att förlänga den här övergångstiden till den 1 juni 2013. Men ministern säger ingenting om på vilket sätt man ska arbeta och se till att vi har de kontrollansvariga som behövs för att få åtminstone den delen av plan- och bygglagen att fungera. I dag innebär det här tveklöst förlängda handläggningstider i vissa fall eftersom man inte får tag på de här människorna. Och när det gäller glappet mellan kvalitetsansvar och kontrollansvar fungerar det inte överallt. Jag tycker inte att ministern har svarat på det. Det är lite sent påtänkt när bostadsministern nu säger att man på flera områden ger uppdrag till Boverket att kartlägga, utreda och fundera över hur många kontrollansvariga det behövs. Det är så dags! På område efter område och avsnitt efter avsnitt i den nya plan- och bygglagen har regeringen fått backa för att det har varit ett hafsverk. Jag hävdar att även denna del är det. Det här borde ha varit klart när lagen sjösattes. Att man nu talar om att bedöma hur många kontrollansvariga som behövs är i senaste laget. Jag förväntar mig ett svar på mina frågor.

Anf. 118 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Systemet med kontrollansvariga finns med i den nya plan- och bygglagen som bereddes i en parlamentarisk utredning. Direktiven skrevs 2002 under socialdemokratisk regeringstid. Det var en bred utredning som gick ut på remiss och behandlades, och beslutet togs i riksdagen med bred enighet. Syftet med det nya systemet är att vi ska få bättre kontroll. Vi upplevde att det gamla systemet inte fungerade fullt ut. Nu krävs det att man är godkänd. Det krävs ingen lång utbildning, men man måste gå några veckors utbildning för att bli certifierad - om man i övrigt har de kunskaper som krävs. Det finns ingen brist på utbildningsmöjligheter, och certifieringssystemet har inga köer eller handläggningstider att tala om. Det gäller alltså att få människor att gå dessa utbildningar. Varför gör man inte det då? Det beror bland annat på att det har varit lätt att få dispens. Stänger vi den möjligheten och tvingar fram en snabb certifiering av de personer som jobbar med dessa frågor riskerar vi dock att få en propp i systemet och därmed kanske långa handläggningstider och stopp för en del byggen under en kritisk övergångsperiod. Därför förlänger vi det ett halvår samtidigt som vi skärper kraven så att man bara undantagsvis kan ge dispens från att ha certifierade kontrollansvariga. Boverket får i uppdrag inte bara att kartlägga hur stort behovet är utan också hur det ska tillgodoses. De får identifiera om det finns andra typer av problem, till exempel om vissa regioner har större problem än andra. Vi kan nämligen ana en sådan tendens. Vad är det annars som gör att man inte går dessa utbildningar? Det finns exempelvis många lite äldre människor som håller på med kvalitetskontroller och går på dispens. Frågan är hur stor deras iver och incitament är för att gå en sådan här utbildning när de kanske funderar på att gå i pension eller redan har passerat pensionsålder. Det är sådant här vi ska kartlägga lite bättre. Jag tror att det nya systemet är riktigt och klokt, men det gäller att hitta bra övergångsregler så att det fasas in så smidigt så möjligt. Den bedömning vi gör tillsammans med Boverket är att det här är den rätta metoden att göra det på. Vi stramar åt möjligheten till dispens men förlänger denna möjlighet ytterligare ett halvår, och under tiden jobbar vi hårt med att få upp antalet certifierade. Hur många kontrollansvariga som behövs beror på om det är personer som jobbar med detta på hel- eller deltid, var i landet de bor och hur den regionala strukturen ser ut. Här är det lite olika förutsättningar, vilket gör att det är svårt att säga exakt hur många som behövs. Det är dock en del av det uppdrag som Boverket kommer att få och något som Boverket redan nu har börjat titta närmare på.

Anf. 119 Katarina Köhler (S)
Herr talman! I den förra debatten talade ministern många gånger om att regeringen är handlingskraftig och duktig på att gå till beslut där det finns förslag och att allt i plan- och bygglagen syftar till förenkling och förbättring och till att förkorta handläggningstider med mera. Vi håller med om och har länge sagt att det behövs en ny, modern lagstiftning. Men det som hände var att ni hade så himla bråttom att gå till beslut när det fanns ett förslag, så ni glömde bort att göra jobbet ordentligt. Det mesta blev därför helt fel. Många kommuner säger att på nästan inga områden sker det som vi alla ville med lagen, nämligen att förenkla handläggningen, förkorta handläggningstider och förbättra för privatpersoner, kommuner och bransch. På punkt efter punkt fallerar det; det funkar inte. Vi har klagat - vilket väl i viss mån hör till spelets regler - på att det gick för fort på många områden. Facit på att vi hade rätt kan vi se i alla de utredningsdirektiv som är givna och alla de uppdrag som är gjorda för att förbättra det som inte fungerat efter att lagen kom till. Jag ifrågasätter hur ni tänker. Det ni säger att Boverket ska göra nu borde Boverket ha gjort innan lagen kom till. Men det ska göras nu, och sedan ska det infogas i regleringsbrevet 2013. På samtliga punkter kan jag leda i bevis att ni inte gjorde läxan ordentligt. Sådana här saker ska givetvis vara klara när man sätter en ny lagstiftning i sjön, så att den kan fungera. Det som hänt för privatpersoner, kommuner och bransch är att det har blivit krångligare och tar längre tid. På de flesta håll har det blivit försämringar.

Anf. 120 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Den nya plan- och bygglagen innehåller på många punkter förenklingar och förbättringar. Vi har tagit bort vissa moment i planeringsprocessen som ibland kunde göra att planeringsprocessen tog längre tid. Till exempel har vi max tio veckors handläggningstid för bygglovsansökningar i kommunerna. Systemet med kontrollansvariga kanske krånglar till det i den meningen att man måste ha en kontrollant som säger att det är okej, men detta vill vi ha för att få kvalitet i byggandet. Vi vet att det gamla systemet hade brister, och vi tror att både samhälle och husbyggare långsiktigt tjänar pengar på att det blir mer kvalitetskontroll. Hade jag varit bostadsminister 2002 och skrivit direktiven till plan- och bygglagen hade jag skrivit mycket tydligare i direktiven att syftet skulle vara att korta planprocesser och ledtider mellan idé och första spadtag. Direktiven var inte tydliga på denna punkt; de var mycket vaga. När utredningen var klar gällde det dock att gå till beslut med det material som fanns på bordet. Vi konstaterade att det fanns vissa bitar som utredningen inte hade jobbat igenom tillräckligt mycket. Om det berodde på tidsbrist eller något annat kan jag inte svara på, för jag var inte med i den processen. Det gällde bland annat kapitel 6 i bygglagen som handlar om plangenomförandetider, alltså när man har tagit en detaljplan tills man kommer till beslut, och exploateringsavtalens utformning som är gammalmodig och behöver förnyas. Det jobbar vi med, och den typen av konkreta utredningsuppdrag finns. Det är en del av det breda utredningsarbete som pågår. Jag vill påstå att den nya plan- och bygglagen är bättre i många stycken, men den innehåller också områden som vi behöver jobba vidare med för att de inte hanns med eller för att det finns frågeställningar som inte fullt ut löstes med den nya lagen. Det har också hänt många andra saker som kräver utredningsarbete. Det handlar om olika särkrav i kommunerna, handläggningstider, instansordningar och mycket annat som vi har aviserat i budgetpropositionen att vi kommer att arbeta vidare med. Vi har en bred ansats för att försöka skapa bättre förutsättningar långsiktigt för att bygga bostäder i vårt land. Hade jobbet gjorts för 10-15 år sedan hade vi haft ett helt annat bostadsbyggande i Sverige i dag. Det är ett brett arbete som pågår, och det är mycket saker som kommer att ge effekter. Jag brukar lite skämtsamt säga till mina politiska motståndare och till journalister att erkännandet av mina insatser som bostadsminister nog snarare kommer under valrörelsen 2018 än under valrörelsen 2014.

Anf. 121 Katarina Köhler (S)
Herr talman! Det finns punkter där vi är väldigt överens. Givetvis har ni ett ärligt uppsåt i att förändra och förenkla, och vi är överens om att det behövdes. Men att 2012 skylla på oss 2002 vad gäller utredningsdirektiven inför att förändra lagen är lite magstarkt. När ni kom till makten gick allt så fort, och ni gjorde så många förändringar i skrivningarna inför förändringarna. Ministern och ett par av ministerns tjänstemän har vid ett par tillfällen sagt: Det hann vi inte med. Det jag opponerar mig mot är att vi på punkt efter punkt kommer i den situationen att kommunernas handläggningstider blir förlängda. Vi ville naturligtvis tvärtom. Det beror, menar jag, på att det är slarvigt gjort. Ni har gjort ett hafsverk. Ni har inte gjort så många fantastiska saker. Ni har just nu sabbat för er själva genom att slarva. Jag hoppas att jag nästa gång kan säga: Bravo, regeringen, nu blev det rätt. Men jag tror tyvärr inte det eftersom man ständigt kommer med nya utredningar. Sätt er tillsammans och diskutera med dem som är sakkunniga och vet hur det fungerar. I dag är det många kommuner och privatpersoner som är väldigt irriterade.

Anf. 122 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Herr talman! Katarina Köhler tycker att jag skyller på regeringen 2002 som var socialdemokratisk. För rättvisans skull kan jag också skylla på alliansregeringen. Ett misstag som jag i efterhand tycker att alliansregeringen gjorde var att inte föra ihop plan- och byggfrågorna med bostadsfinansierings- och bostadsförsörjningsfrågorna. Det har vi gjort nu i och med att vi har en mer formell bostadsministertitel. Det ger ett annat perspektiv på planprocesser och bostadsbyggande. Det tror jag är en av förklaringarna till att vi har så många initiativ på det här området. Man ser ett annat perspektiv när man har helhetsbilden. Det tror jag är en viktig lärdom oavsett vilken regeringsbildare som kommer efter valet 2014. Vi gör inget hafsverk. Vi har en tydlig strategi när det gäller att angripa de strukturella problemen som är just ledtid från idé till dess att spaden kommer i jorden och huset börjar byggas. Det är ett av de stora strukturella problemen där vi skiljer oss från andra länder och har mycket att lära. Alla de åtgärder vi vidtar, alla uppdrag vi lägger ut på myndigheter och alla utredningsarbeten vi håller på med handlar om att identifiera och angripa den typen av ledtider, problem och otydligheter som finns i vår lagstiftning. De beror antingen på det som Plan- och bygglagskommittén inte hann med eller på problem som plan- och bygglagen inte har jobbat med eller ska jobba med. Jag vill påstå att det sker en strukturerad process i detta avseende. Det finns alltid övergångsproblem; det kan jag erkänna. Kontrollansvariga är ett typexempel på ett nytt system där man måste hitta bra övergångar till det nya systemet från det gamla. Man får lappa och laga för att hitta bra och smidiga övergångar. Det är det vi gör med tilläggspropositionen om en förlängd tid för de kontrollansvariga med begränsade möjligheter att ge dispenser, vilket är viktigt när det gäller att strama åt för att öka antalet kontrollansvariga och därmed se till att vi får det nya systemet att fungera fullt ut. Vi måste alltid vara realistiska och följa vad som händer i verkligheten för att övergångarna ska bli så smidiga som möjligt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.