EU:s nya direktiv för fordonsbesiktning
Interpellation 2015/16:344 av Jessica Rosencrantz (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-01-28
- Överlämnad
- 2016-01-28
- Anmäld
- 2016-02-02
- Svarsdatum
- 2016-02-04
- Besvarad
- 2016-02-04
- Sista svarsdatum
- 2016-02-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Med anledning av EU:s nya direktiv för fordonsbesiktning har det uppstått en diskussion om att eventuellt förändra de nationella reglerna för svensk fordonsbesiktning, för fordon under tre och ett halvt ton. De nya EU-direktiven fungerar som en heltäckande miniminivå i hela unionen där kontrollbesiktning av fordon måste ske enligt modellen 4–2–2. Det innebär att ett nytt fordon måste besiktigas efter fyra år, och därefter måste det besiktigas vartannat år etcetera. EU:s minimikrav är således lägre ställda än i Sverige där modellen 3–2–1 är gällande för fordon under tre och ett halvt ton.
Det har kommit indikationer från regeringen om att eventuellt sänka de svenska besiktningskraven till EU:s nya miniminivå. Sveriges höga säkerhets- och miljökrav i kombination med en frekvent besiktning av den svenska fordonsparken har bidragit till att göra de svenska vägarna säkrare och att minska fordonens miljöpåverkan. EU:s minimikrav gör att äldre bilar enbart kontrolleras vartannat år, vilket gör att underhåll och nödvändiga reparationer kan utebli. Forskning i andra EU-länder visar att de minskade besiktningskostnaderna, som en övergång till 4–2–2 skulle innebära för de enskilda fordonsägarna, inte kompenserar de ökade samhällskostnader som kommer till följd av färre besiktningar. Säkerheten på de svenska vägarna kan försämras om 4–2–2-modellen införs.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
Hur ämnar statsrådet gå vidare med regelverket för fordonsbesiktning, och ser statsrådet några risker med en eventuell övergång från 3–2–1-modellen till 4–2–2-modellen?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:344
Webb-tv: EU:s nya direktiv för fordonsbesiktning
Dokument från debatten
- Torsdag den 4 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:63
- Protokoll 2015/16:63 Torsdagen den 4 februariProtokoll 2015/16:63 Svar på interpellation 2015/16:344 om EU:s nya direktiv för fordonsbesiktning
Protokoll från debatten
Anf. 17 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Jessica Rosencrantz har frågat mig hur jag ämnar gå vidare med regelverket för fordonsbesiktning och om jag ser några risker med en eventuell övergång från 3-2-1-modellen till 4-2-2-modellen.
EU antog 2014 det så kallade besiktningspaketet som består av tre direktiv som reglerar periodisk provning av fordon och tekniska vägkontroller. EU-direktiven ska vara införlivade i samtliga medlemsstater i maj 2017 och ska tillämpas från och med maj 2018.
Det förslag som Jessica Rosencrantz nog refererar till kommer från Transportstyrelsen. Transportstyrelsen har i ett underlag till regeringen föreslagit hur Sverige skulle kunna införliva EU-direktivet. I fråga om hur Sverige bör implementera direktivets bestämmelse om datum och frekvens för provning förordar Transportstyrelsen en anpassning till ett nytt intervall. Till stöd för sitt förslag har Transportstyrelsen en konsekvensanalys.
Regeringen väger dock in även andra synpunkter, och Transportstyrelsens hela utredning är för närvarande på remiss till berörda intressenter. Sista svarsdag på remissen är den 12 februari. Regeringen avser att ta ställning till förslagen efter att remissen är avslutad och berörda parter, såväl offentliga som privata aktörer samt intresseorganisationer, har givits möjlighet att komma med synpunkter. Förslagen kommer därefter att beredas inom Regeringskansliet.
Regeringen avser att arbeta för ökad säkerhet och trygghet på vägarna. Det är även viktigt att fordon i Sverige genomgår kontroll av de utsläpp som avgaser ger upphov till. Dessa mål kommer att vägas in i regeringens bedömning av hur besiktningsreglerna kommer att utformas.
Anf. 18 Jessica Rosencrantz (M)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Sverige är internationellt känt och erkänt för arbetet med trafiksäkerhet. Inte minst nollvisionen, målet om noll dödade och allvarligt skadade i trafiken, är viktig i sammanhanget. Det finns en tydlig politisk uppslutning för målet, och vi i trafikutskottet har många gånger träffat våra internationella motsvarigheter som har kommit hit för att lära sig mer om hur de kan arbeta för att nå samma goda resultat som vi i Sverige när det gäller trafiksäkerhet.
Det är mot bakgrund av detta som jag ställer frågan till statsrådet om hur regeringen ser på Transportstyrelsens förslag om att glesa ut besiktningsintervallerna. Det är naturligtvis en komplex fråga, men det ligger mycket i påståendet att besiktningsfrågan är direkt avgörande för en god trafiksäkerhet på våra vägar.
Några argument som förs fram i en svensk kontext är att klimatet i Norden gör att våra bilar slits snabbare än på kontinenten. Det skulle vara ett argument för kortare intervaller. Man menar också att glesare intervaller skulle rimma dåligt med ett land som har en av EU:s äldsta bilparker. Argument som att äldre bilar oftare drabbas av fel är inte heller oväsentligt. Man konstaterar också att varje år besiktigas 3,7 miljoner bilar i Sverige. Av dem får 1 miljon så pass allvarliga anmärkningar att det krävs ombesiktning.
Det finns många aspekter som rör trafiksäkerhet som måste vägas in i förslaget från Transportstyrelsen. Om en 4-2-2-modell införs innebär det att Sverige går ned till en minimistandard i Europa. Det kan tyckas rimma illa med vårt starka säkerhetsarbete.
Jag noterar att statsrådet inte vill ge exakta besked i dag. Jag kan ha respekt för att man vill vänta in remissrundan. Men möjligen kan statsrådet kommentera några av farhågorna. Anser regeringen att det finns en relevans i farhågorna som lyfts fram om att glesare intervaller skulle påverka trafiksäkerheten negativt? Eller låt mig vända på frågan: Vilka fördelar ser statsrådet med att faktiskt glesa ut intervallerna och gå ned till EU:s miniminivå? Sist men inte minst: När uppskattar statsrådet att vi kan få besked i frågan?
Anf. 19 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Låt mig börja med att konstatera två faktum. Det ena faktumet är att EU har fattat beslut om ett besiktningspaket, och det medför att Sverige behöver förändra sitt regelverk på området. De regler Sverige har som utgår från slutsiffran i registreringsnumret för bilar att få en tid inom vilken besiktning ska vara utförd går inte att förena med de regler som EU kräver att Sverige ska införa.
Det andra faktumet vi kan konstatera är att regeringen inte har lagt fram några förslag och inte heller har tagit ställning till några förslag från andra. Regeringen har gett ett uppdrag till Transportstyrelsen att se på vilket sätt Sverige kan införliva lagstiftningen i svensk lagstiftning. Det handlar om förordningsförändringar. Det är inte ny lagstiftning som krävs utan det handlar om att göra om förordningarna, förmodligen inom flera olika lagstiftningar.
Det är naturligtvis oerhört viktigt att beakta flera olika aspekter. Det är otroligt viktigt att det finns en fungerande bilbesiktning i Sverige. Ytterst handlar det om att uppnå våra transportpolitiska mål där både trafiksäkerhet och miljömål är två viktiga delar. Samtidigt ska bilbesiktningen inte i onödan orsaka kostnader för bilägare om det inte kan motiveras just utifrån miljö- och trafiksäkerhetsskäl. Därför är det viktigt att reda ut utifrån Transportstyrelsens förslag och utifrån andra aspekter vad som är ett rimligt intervall. Vid vilken ålder ska det bli tätare intervall? Hur gamla är bilarna normalt sett när en viss typ av fel börjar inträda? Vilka är besiktningskraven? Där är vi inte framme utan vi avvaktar remissvar som ska lämnas in till regeringen senast den 12 februari.
På en punkt kan jag vara tydlig. Regeringen kommer inte att lägga fram förslag på förändringar av besiktningen som innebär att trafiksäkerhet och miljökrav åsidosätts. Det som kommer att föreslås ska vara väl underbyggt och konsekvensbeskrivet.
Anf. 20 Jessica Rosencrantz (M)
Herr talman! Det är intressant att statsrådet lyfter fram miljöfrågan. Det var min nästa poäng. Det finns en bred uppslutning bakom nollvisionen och trafiksäkerhetsarbetet, och det finns också en stark och bred politisk uppslutning för att säkerställa att inte minst transportsektorn tar sitt ansvar och ställer om till klimatutmaningarna.
Vi lyssnade på en debatt tidigare om den fossilfria fordonsflottan. Den frågan är intimt sammankopplad.
Miljöfrågan lyfts fram även i de sammanhangen eftersom en äldre bilpark och äldre bilar kan antas ha en större negativ miljöpåverkan. Ju längre intervallerna är, desto svårare blir det att upptäcka problem i tid, vilket kan få negativ miljöpåverkan.
När det görs uppskattningar av det här, som kan tas med en nypa salt, pratas det om att man skulle kunna uppnå ganska stora minskningar i miljöpåverkan om man på europeisk nivå skulle gå mot den standard som vi har i Sverige i dag när det gäller till exempel besiktningsintervaller. Det är en annan intressant fråga.
Det kan inte ha gått någon förbi att en känd tysk biltillverkare har aktualiserat behovet av korrekta bedömningar av utsläpp och fordonsbesiktningar av alla de slag. Det har föranlett att EU nu tar initiativ till tätare kontroller av fordon när det gäller utsläpp. Man föreslår också att EU själv ska ha möjlighet att utföra kontrollverksamhet genom sitt Joint Research Centre. Då kan man tycka att det här står lite i motsats till varandra. Här diskuterar vi på svensk nivå hur vi ska glesa ut våra intervaller till mindre besiktningar och kontroller, samtidigt som man på EU-nivå pratar om att ha tuffare och inte minst tätare kontroller på miljösidan.
Hur ser regeringen på förslaget som Transportstyrelsen lägger fram i relation till EU:s ambition att snarare ha tätare kontroller? Ser regeringen något motsatsförhållande här, och hur har man i så fall ställt sig till förslaget?
Anf. 21 Sten Bergheden (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaren hittills!
Vad jag vill lyfta in i den här frågan är att regeringen i sitt fortsatta arbete också tar med att om man minskar ned på kontrollerna på våra besiktningsstationer innebär det att man antagligen måste öka kontrollerna ännu mer ute på våra vägar för att verkligen komma åt dem som struntar i att besiktiga eller har undermåliga bilar. Det rimmar lite dåligt med den politik som regeringen just nu för, att antalet trafikpoliser och de som är kunniga just på fordon minskas. Då behöver det sättas in ett handlingsprogram för hur vi kan få ut fler fordonskunniga trafikpoliser och fler kontroller som kan väga upp en minskning av antalet besiktningar på besiktningsstationer.
Herr talman! Jag är inte främmande för att man ser över de här reglerna. Det är bra, och det ska man göra. Man ska ompröva reglerna. Bilarna blir bättre, och man kan titta på olika intervaller. Det tycker jag är bra. Men det är viktigt att vi inte flyttar problemet från besiktningsstationerna ut till vägarna, så att det där körs bilar som egentligen borde fått körförbud och att det då inte finns några trafikpoliser där ute som kan ta hand om detta.
Ta gärna med den synpunkten i det fortsatta arbetet.
Anf. 22 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Som jag sa i mitt första inlägg är det regeringens ambition att vi ska ha en besiktningsverksamhet som säkerställer att vi har både trafiksäkra och så lite miljöpåverkande bilar som möjligt ute på våra vägar.
Det är självklart inte avsikten att man ska flytta besiktningsverksamheten från besiktningsstationerna ut till trafikpolisen. Då har vi, så att säga, skjutit över målet.
I dag har vi krav på besiktning med ett års intervall. Man skulle kunna tänka sig att vi tvingade människor att besiktiga sina bilar var tredje månad, men det gör vi inte. Det är inte säkert att besiktningar med ett års intervall för alla bilar efter en viss ålder är det ultimata. Man skulle också kunna tänka sig att skjuta upp åldern för när en ettårsintervall inträder.
Transportstyrelsen lämnar inte heller bara ett förslag. Man tittar på flera olika scenarier. Och i regeringens så småningom slutliga beslut kommer vi att väga in en lång rad aspekter.
Det finns ytterligare en aspekt som inte interpellanten och Sten Bergheden nämnt, och det är den geografiska tillgängligheten. Avregleringen som den tidigare alliansregeringen genomförde på det här området har inneburit att det är ganska attraktivt att bedriva bilprovning i vissa delar av landet, det vill säga tätbefolkade områden, medan det är något mindre attraktivt att göra det i mer glesbefolkade områden. Med en utglesad tid mellan besiktningar finns det en risk för att det geografiskt blir väldigt olika tillgång till besiktningsstationer. Det skulle också kunna innebära ett problem.
I dag pekar ganska många bedömare på att det finns en viss överetablering i den här branschen till följd av avregleringen, men då naturligtvis inte jämnt spridd över landet. Som jag sa finns det en viss överetablering i storstadsområdena. Samtidigt har priset skjutits uppåt, vilket också var en farhåga som Socialdemokraterna i opposition lyfte fram i samband med att avregleringen skulle genomföras.
Man kan i sig undra om det här är ett lämpligt område att marknadsutsätta. Det ställer också krav på hur de nya reglerna utformas med hänsyn till att marknaden förmodligen inte kommer att svara på alla behov utan på efterfrågan i vanlig ordning.
Anf. 23 Jessica Rosencrantz (M)
Herr talman! Ibland står vi här i kammaren och strider hårt, medan vi andra gånger har en mer nyanserad diskussion. Just den här är väl mer av den sistnämnda.
Som min kollega Sten Bergheden lyfte fram är det klart att det finns en poäng med att se över tidsintervallerna. Det tycker jag också. Det viktiga, som jag ser det, är att bevaka de två målen som vi trots allt har i Sverige, dels nollvisionen, dels det nyuppkomna men lika viktiga målet om en fossilfri fordonsflotta och minskad klimatpåverkan. Oavsett vilket intervall man i slutändan landar i måste det vara något som är i enlighet med de målen. Nollvisionen har vi lyckats väldigt väl med. När det gäller det sistnämnda, en fossilfri fordonsflotta, har vi en väg kvar att gå.
Jag noterar att statsrådet inte svarar på när vi kan vänta oss besked, så vi får väl anledning att återkomma i olika sammanhang i den här frågan. Men jag noterade att den 12 februari är sista remissdag. Innan dess ska jag inte fråga igen, men strax därefter kan vi återkomma.
Jag konstaterar också, eftersom statsrådet nämner avregleringsfrågan, att vi trots allt har fått fler besiktningsstationer och att många upplever att det blivit en bättre tillgänglighet och minskade köer.
Prissättningen kan man diskutera. Vad som bland annat har hänt är att det blivit en mer flexibel prissättning, exempelvis beroende på tid på dygnet. Det är väl också ganska bra att det kostar mindre att besiktiga sin bil den tid på dygnet då det inte är så långa köer.
Nåväl, det här var ingen debatt om avregleringen. Men jag tror att vi är överens om vikten av nollvisionen och den fossilfria fordonsflottan. Det viktiga för mig är att vi inte äventyrar detta och att vi tar ett helhetsperspektiv på det, för väntar vi oss mer kontroller på vägarna måste vi också få ordning på trafikpolisen, som Sten Bergheden också lyfte fram.
Anf. 24 Sten Bergheden (M)
Herr talman! Precis som Jessica sa har avregleringen lett till att vi har fler stationer i dag än tidigare. Sedan kan det finnas geografiska skillnader här och var. Men inriktningen var att man skulle ta ansvar också för den geografiska fördelningen, och jag tror att det sköts rätt bra över landet och fungerar.
Oavsett detta är det trafiksäkerhet vi pratar om nu. Det som är oroande är att det redan i dag åker omkring fordon ute på våra vägar som borde ha körförbud. I det läget måste det finnas en trafikpolis som talar om för dem som kör fordonen att de har körförbud, att de måste göra i ordning bilarna och ombesiktiga dem.
Att få trafiksäkerheten att fungera handlar inte om intervaller mellan besiktningar, utan det handlar om att ta dem som struntar i att laga bromsarna, struntar i att se över däck och annat och som utgör en trafikfara. Intervallerna är en sak, men det viktigaste är att trafikpolisen får mer resurser och mer utbildat folk. Jag tror att vi är överens i den frågan egentligen. Men det som alltid oroar mig i den här debatten är att man ingenting gör åt det här. Man måste sätta in den handlingen för att åstadkomma en förändring ute på vägarna.
Gärna en översyn av tiderna för bilbesiktning, men flytta absolut inte ut problemen på vägen i stället! Tro inte att den trafikpolis som i dagsläget håller på att rustas ned ska klara uppdraget. Se i stället till att vi får en trafikpolis därute som klarar uppdraget och att vi får en trafiksäker miljö.
Anf. 25 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Nu gällde ju den här interpellationen från Jessica Rosencrantz inte trafikpolisens arbete utan intervallet i besiktningsverksamheten, och det är det jag har svarat på. Sten Bergheden får jättegärna ställa en interpellation om trafikpolisen till Anders Ygeman, som har detta på sitt bord.
När det gäller det som interpellationen handlar om tror jag att vi är helt överens. Vi är överens om att trafikpolisen behöver rätt kunskaper, rätt befogenheter och rätt resurser för att kunna utföra sitt jobb och säkerställa att de bilar och förare som finns på våra vägar fungerar på ett trafiksäkert sätt. Det finns ingen skillnad i sak där heller.
Men för att återvända till interpellationens innehåll: Vi är helt överens om att oavsett vilket intervall eller regelverk vi landar i vad gäller besiktningsverksamheten är syftet att säkerställa att vi har en säker bilpark som inte utgör ett större miljöhot än vad som är nödvändigt.
Sedan finns det ingen direkt koppling till fossilfrihet. Det handlar om vilken typ av bilar vi släpper ut på marknaden. På samma sätt är inte heller EU:s testmetoder direkt kopplade till besiktningsverksamheten. Det finns också andra miljöaspekter än just klimatfrågor när det gäller bilbesiktning. Det kan handla om utsläpp av andra typer av både hälso- och miljöstörande ämnen.
Jag upprepar att vi kommer att ge ett besked från regeringen, dock inte före den 12 februari och kanske inte precis dagarna efter heller. Men när vi har tagit del av remissvaren och utrett frågan vidare kommer vi att ta ställning, och det ställningstagandet kommer att innebära att vi fortfarande sätter trafiksäkerheten högt och ser till att vi når våra miljö- och klimatmål.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.