Anf. 174 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Allan Widman har frågat mig vilka omedelbara åtgärder jag är beredd att vidta till Sveriges försvar och säkerhet med anledning av ett hastigt försämrat omvärldsläge.
Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå, och militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas.
Den ryska aggressionen mot Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol är oacceptabel. Det är ett entydigt brott mot internationell rätt och principerna för fred och säkerhet i Europa.
Vi kan se att den militära övnings- och underrättelseverksamheten i Östersjöområdet har ökat. Rysk militär uppträder mer utmanande runt Östersjön och kränker Östersjöländers territorium. Regeringen bedömer att denna utveckling kommer att fortsätta. Den ryska ledningen gör stora ekonomiska satsningar på den militära förmågan och har visat att de också är beredda att använda den för att uppnå sina politiska mål och syften. Detta påverkar situationen både i vårt närområde och i Europa som helhet. Det ryska agerandet innebär en kraftig försvagning av den europeiska säkerhetsordningen.
Utvecklingen i Ukraina och Rysslands agerande runt Östersjön understryker vikten av att förstärkningen av Sveriges försvarsförmåga påskyndas. Utifrån den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa är det särskilt viktigt att stärka Sveriges försvarsförmåga på både kort och lång sikt. Det bör göras med fokus på Sveriges närområde.
Som en omedelbar åtgärd har riksdagen på förslag från regeringen i höständringsbudgeten för 2014 därför beslutat om en ökning av anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap med 210 miljoner kronor i syfte att möjliggöra en utvecklad övningsverksamhet som höjer förbandens förmåga i närtid.
En annan omedelbar åtgärd är att regeringen har beslutat att Försvarsmakten ska ges möjlighet att bedriva repetitionsutbildning av totalförsvarspliktiga i krigsförbanden i den utsträckning som behövs för Sveriges försvarsberedskap.
Försvarsberedningen har i sin rapport Försvaret av Sverige - starkare försvar för en osäker tid beskrivit sin syn på de försvarspolitiska konsekvenserna av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Regeringen konstaterar att det finns ett brett stöd för huvuddragen i rapporten. Dessa kommer att ligga till grund för den försvarspolitiska proposition som regeringen avser att lämna till riksdagen till våren och som avser perioden efter 2015. En bred politisk överenskommelse om det försvarspolitiska inriktningsbeslutet är ett viktigt sätt att markera den svenska positionen med anledning av utvecklingen i vår omvärld. Det främsta syftet är att öka den operativa förmågan. Därmed höjs tröskeln för den som skulle vilja angripa Sverige eller använda militära maktmedel för att utöva påtryckningar mot Sverige.
Riksdagen har redan, utifrån analysen i Försvarsberedningens rapport, beslutat om nya förstärkningar av förbandsverksamheten och materielinvesteringar för 2015 och aviserat ytterligare förstärkningar för kommande år. Dessa bidrar till att öka Försvarsmaktens verksamhet och närvaro i närområdet, främst i och över Östersjön, bland annat genom en ökad incidentberedskap, både kommande år och på längre sikt.
Hot mot fred och säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Regeringen framhåller vikten av att Sverige fördjupar de bilaterala och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbetena. Under hösten har arbetet med att stärka våra försvarspolitiska samarbeten i allmänhet, och samarbetet med Finland i synnerhet, intensifierats.
Regeringen anser vidare att samarbetet med Nato ska fortsätta att utvecklas inom ramen för det svenska partnerskapet. Likaså är den transatlantiska länken betydelsefull ur ett långsiktigt säkerhetspolitiskt perspektiv. Sveriges samarbete med Nato begränsas ytterst av att vi inte åtar oss försvarsförpliktelser.