etik i näringslivet

Interpellation 2004/05:17 av Pålsson, Anne-Marie (m)

den 20 september

Interpellation 2004/05:17

av Anne-Marie Pålsson (m) till näringsminister Leif Pagrotsky om etik i näringslivet

Bristen på etik i det svenska näringslivet har vid upprepade tillfällen kritiserats av regeringen. För att kunna tillmötesgå näringslivets krav på skattesänkningar har därför statsråd krävt krafttag från näringslivets sida i syfte att återupprätta förtroendet för detsamma.

Under våren 2004 har regeringens särskilda etikutredare, före detta finansministern Erik Åsbrink, inom ramen för Etikkommissionens arbete presenterat en kod för bolagsstyrning. I denna ges riktlinjer för hur företagens ägare bör utöva sin ägarroll. Koden innehåller dock ej i detta avseende förslag till lagreglering utan handlar om rekommendationer för gott uppförande.

I koden ges bland annat rekommendation angående ersättning till ledande befattningshavare. Bolagen rekommenderas att visa största öppenhet i detta avseende. Information angående principerna för ersättning ska finnas i kallelsen till bolagets årsstämma.

Vad avser de statliga företagen har regeringen därutöver själv klubbat igenom riktlinjer för sin ägarpolitik. Dessa finns att läsa i en skrift av Regeringskansliet med det passande namnet Statens ägarpolitik. Där redovisas de krav som regeringen ställer på statliga bolagen vad avser krav på öppenhet. Ersättningar till ledande befattningshavare ska @ specificerat per person @ redovisas i bolagens årsredovisningar enligt denna regeringens princip.

Enligt en genomgång av Dagens industri (den 28 april 2004) trotsar hälften av de statliga bolagen detta krav. Bland dem märks det bolag som leds av Göran Perssons hustru @ Anitra Steen. Vad avser Systembolaget anges bara den totala ersättningen, med andra ord inte uppdelningen på varje person i ledningen.

I anvisningarna anges också rekommendationer rörande bolagets kostnader för pensionsvillkoren för bolagets ledning och kostnaden för denna. Avgiftsbestämda pensioner rekommenderas och som ett riktmärke anges att "avgiften inte bör överstiga 30 procent av den fasta lönen".

Även på denna punkt trotsar Systembolaget regeringens rekommendationer. Enligt årsredovisningen framgår att pensionsavgiften för bolagets vd år 2003 överstiger 50 % av vd:s inkomst. För 2002 utgjorde pensionsavgiften en ännu större andel av inkomsten.

Men borde inte de statliga företagen, i vilka regeringen påtagit sig rollen att utöva ägaransvaret, gå före? Borde med andra ord inte dessa visa särskilt stor lyhördhet visavi de krav på "gott uppförande" som regeringen kräver av det privata näringslivet? Och borde inte dessa krav särskilt gälla Systembolaget? Detta bolag har statsministerns hustru @ Anitra Steen som vd. Styrelsens ordförande Olof Johansson ledde det parti som var regeringens stödparti under saneringen av de svenska finanserna och för detta lojala arbete står Göran Persson i skuld till Olof Johansson. Till detta kan läggas att en rad personer i Systembolagets nuvarande och tidigare styrelse stått och står Göran Persson nära. Detta finmaskiga nät av vänskapsband och ömsesidiga beroende gör att kraven på gott uppförande bör ställas särskilt högt för att förtroendet inte ska rubbas.

Julius Caesar förstod betydelsen av förtroende. Enligt historien skilde han sig från sin hustru, som följd av en incident som var oskyldig men som skulle kunna vara komprometterande, med de numera bevingade orden "Caesars hustru får inte misstänkas". Ingen skugga av misstanke fick falla över ledaren för ett imperium eller hans hustru. Gäller detta inte än i dag och också ledare för mindre riken än Romarriket?

Näringsminister Leif Pagrotsky är ansvarig minister:

Jag undrar om han gör bedömningen att statliga bolag bör föregå med gott intresse för att regeringens uppfattning i etikfrågan ska vara trovärdig och om detta inte gäller särskilt Systembolaget.