En svag skatteunderlagstillväxt

Interpellation 2017/18:398 av Lotta Finstorp (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-02-27
Överlämnad
2018-02-27
Anmäld
2018-02-28
Sista svarsdatum
2018-03-13
Svarsdatum
2018-03-26
Besvarad
2018-03-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

I Sveriges Kommuner och Landstings första skatteunderlagsprognos för året konstateras att högkonjunkturen fortsätter under det närmaste året för att därefter klinga av. Från 2019 beräknas skatteunderlaget öka långsammare.

SKL:s chefsekonom Annika Wallenstam bedömer att antalet arbetade timmar inte kommer att öka under nästa år om högkonjunkturen mattas av. Det innebär att den starka skatteunderlagstillväxt som kommuner, landsting och regioner har haft under konjunkturuppgången år 2010 till 2016 nu dämpas betydligt. Under flera år har skatteunderlaget ökat med mer än 4,5 procent per år. Från och med 2019 beräknas den årliga ökningstakten i stället ligga under 3,5 procent.

Annika Wallenstams oro är att om inget görs finns det en risk för ett glapp mellan kommunsektorns intäkter och de växande behoven av skola, vård och omsorg, som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Kommuner, landsting och regioner behöver både anpassa verksamheten och förstärkningar från staten för att hantera de förändrade förutsättningarna.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att anpassa glappet mellan de kommunala intäkterna och behoven i kommunal offentlig sektor?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:398, En svag skatteunderlagstillväxt

Interpellationsdebatt 2017/18:398

Webb-tv: En svag skatteunderlagstillväxt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att anpassa glappet mellan de kommunala intäkterna och behoven i kommunal sektor från och med 2019.

Sverige är nu inne i en period av demografiska förändringar. De kommande åren bedöms andelen barn och äldre öka kraftigt, vilket gör att behovet av barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg kommer att växa snabbt. Jag delar SKL:s bild av att skatteunderlaget troligtvis inte kommer att växa lika snabbt som behovet av kommunal välfärd framöver.

Det är just därför som den nuvarande regeringen sedan vi tillträdde har styrt om politiken från den föregående alliansregeringens skattesänkarpolitik. Under denna mandatperiod har regeringen värnat om välfärden och satsat tiotals miljarder på ökade resurser till kommuner och landsting.

Nästa mandatperiod kommer ytterligare satsningar att behöva göras på kommuner och landsting för att inte försämra nivån på skola, vård och barn- och äldreomsorg. Regeringen har i budgeten för 2018 redan aviserat att vi kommer att höja statsbidragen permanent med 5 miljarder kronor 2019 och ytterligare 5 miljarder 2020. Det är satsningar som behövs för att inte utarma välfärden, och det är satsningar som måste prioriteras före stora skattesänkningar för höginkomsttagare.


Anf. 9 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Om skattehöjningar vore svaret på välfärdens utmaningar borde vi inte ha de vårdköer som vi har i dag. Vi borde inte ha den polisbrist som råder, och vi borde inte heller ha sjuka människor som hamnar mellan stolarna när de olika myndigheterna ska spara.

Jag tycker att det finns många frågor när det gäller den skatteunderlagsprognos som SKL har kommit med. Det finns en hel del oro, och jag är glad att finansministern tar upp de demografiska förändringarna och utmaningarna som man ser framöver. Vi är egentligen där redan nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Har Sverige en stabil ekonomi när högkonjunkturen vänder nedåt? Efter en högkonjunktur kommer alltid en lågkonjunktur - det vet vi.

Är Sverige tillräckligt rustat för att klara välfärden när konjunkturen viker nedåt? Och hur ska välfärdssamhället kunna upprätthållas när den demografiska försörjningskvoten har ökat från 1,7 under de första åren på 2000-talet till 1,74 år 2016? Detta betyder att varje person i förvärvsaktiv ålder ska försörja ytterligare 0,74 personer som inte är förvärvsaktiva.

Det ser väldigt olika ut i landet. Jag tittade på statistik för Pajala, där förhållandet är 1,09, och för Solna, där förhållandet är det motsatta.

Detta är alltså ett snitt för landet, men det ser väldigt olika ut i landet också utifrån den högkonjunktur som vi befinner oss i. Det tycker jag är väldigt oroande. Min kommun, Flen, ligger 57 minuters tågresa härifrån. Vi har en arbetslöshet som är över 10 procent och ser nu hur försörjningsstödet i kommunen ökar väldigt kraftigt. När lågkonjunkturen kommer blir det dessutom katastrof för kommuner som ligger mycket längre från tillväxtområden. Min kommun ligger i ett stort tillväxtområde, och ändå ser det ut på detta sätt.

Frågorna är många, och oron hos SKL och deras medlemskommuner och landsting är stor. Chefsekonomen på SKL säger att man från och med 2018 förväntar sig att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna. Det var detta gap som ministern tog upp i sitt svar.

Det krävs omfattande åtgärder. Det måste vara fler människor som arbetar. Det måste vara fler som betalar skatt till vår gemensamma välfärd. Det krävs en rad åtgärder för att täppa till gapet mellan kostnader och intäkter, som enligt SKL:s uträkning är omkring 59 miljarder kronor. Detta gäller alltså om kommuner och landsting fortsätter på precis samma sätt som de gör i dag.

De kommunala verksamheterna kommer att behöva ett ökat fokus på att arbeta annorlunda, med allt från tekniskt nytänkande till förebyggande vård och omsorg. Det överskott som kommunsektorn och landstingssektorn beräknas få för 2018 kommer väldigt tydligt att vända nedåt från 2019. Om man inte gör någonting kommer gapet att vara 62 miljarder år 2022, har SKL beräknat.

Det är valår, och vi kan stå här och ha politiska diskussioner. Men detta är en riktig oro för hur vi ska klara det framöver. Vi måste vara fler som hjälps åt för vår gemensamma välfärd. Fler måste i arbete, och då måste företagarpolitiken hänga ihop. Det går inte att bara vidta åtgärder som instegsjobb. De är otroligt viktiga, men man måste också bejaka företagsamheten i landet. Så är det inte i dag.


Anf. 10 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag välkomnar verkligen en moderat riksdagsledamot som bekymrar sig för välfärdens långsiktiga finansiering. Det är något som vi från regeringens sida har arbetat med från dag ett när vi klev in i Regeringskansliet. Vi tog itu med de stora underskotten i de offentliga finanserna, för om man inte har ordning och reda i ekonomin har man heller ingen långsiktigt stabil finansiering av välfärden.

Vi har vänt stora underskott till att nu ha ordning och reda i statsfinanserna. Vi har också betalat av 10 procentenheter på statsskulden, så vi har nu den lägsta statsskulden sedan 1977. Det är ett viktigt sätt att rusta sig för den nya demografiska situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Något annat som är viktigt, som Lotta Finstorp också påpekar, är att många människor är i arbete. Det är därför vi har haft ett tydligt fokus på att fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten. Vi kan se att regeringens politik har lett till att färre människor är arbetslösa och att det är fler som arbetar i Sverige. Sverige har nu den högsta sysselsättningsgraden i EU, och mer än så faktiskt. Vi har den högsta sysselsättningsgrad som EU:s statistikbyrå någonsin har uppmätt i något EU-land. Vi behöver naturligtvis fortsätta att arbeta för att ännu fler ska komma i arbete, komma bort från arbetslöshet och också kunna arbeta heltid.

En sak är väldigt tydlig för mig: Ska vi klara den demografiska utmaningen är det inte skattesänkningar som är svaret. Om vi bekymrar oss för välfärdens finansiering kan svaret rimligen inte vara att sänka skatten.

Moderaterna vill sänka skatten med över 30 miljarder kronor redan i år och har utöver det en stor och omfattande skattesänkaragenda. Vi har hört Ulf Kristersson säga att den mest prioriterade skattesänkningen är för dem som tjänar mest. Det handlar alltså om att höginkomsttagare som tjänar 120 000 i månaden ska få en skattesänkning på 9 000 kronor varje månad. Hur tänker sig Lotta Finstorp att man ska kunna anställa fler lärare, undersköterskor och läkare med dessa omfattande skattesänkningar?

Nu är jag förstås orolig att det blir som under den förra alliansregeringens period, då bristande stöd från alliansregeringen ledde till stora revor i välfärden som lämnades efter.


Anf. 11 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Jag tackar ministern för en seriös debatt, även om jag hade önskat att vi hade sluppit stå här och slå varandra i huvudet med skattehöjarpartiet respektive skattesänkarpartiet.

Det kan inte ha gått finansministern förbi att vi hade en historisk recession i mer eller mindre hela världen, som började 2008 och som Sverige kom ganska skadeslöst ur tack vare en klok allianspolitik.

Ser inte ministern att det finns en problematik i att den som vill plugga, skaffa sig en examen, ett arbete och jobba extra, ta i det där lilla extra, inte får behålla nästan någonting i plånboken? Ser inte ministern, som jag, att man måste titta på var gränsen går för hur mycket människor kan beskattas? Till slut tycker man att man lika gärna kan fortsätta att gå på försörjningsstöd, för incitamentet i dag för att gå från försörjningsstöd till arbete är så lågt att det i så fall är andra drivkrafter än ekonomin som gör att man går upp tidigt på morgonen, går och kämpar på ett arbete, kanske får börja med en låg ingångslön, vilket vi tycker är riktigt. Man kan inte sätta för höga ingångslöner för enklare arbeten, för då kommer aldrig människorna att få de här jobben. Det måste också finnas en skillnad mellan dem som kämpar och gör rätt för sig och dem som blir kvar i bidragssystemet.

Jag är socionom och tjänstledig från Socialförvaltningen. Jag har jobbat mycket med de här frågorna. Jag har inte har jobbat så mycket med försörjningsstödet men med utsatta familjer. Om man går på försörjningsstöd blir det till slut en vardag att man har ungefär samma nivå som den som har ett lågavlönat arbete. Då är frågan: Är det där man ska vara kvar? Eller vilka incitament finns det?

Vi människor fungerar så att om vi har mer pengar i plånboken är det detta som driver oss väldigt mycket, i stället för att hämta ut bidrag varje månad. Nu ser vi att försörjningsstödet ökar i nästan varje kommun och i de kommuner som också tog det största ansvaret när vi fick stora migrationsströmmar. Det var i de kommunerna som det fanns lediga bostäder. Det var i de kommunerna som arbetslösheten hade bitit sig fast, och människor hade flyttat därifrån. Det är inte rocket science, utan så ser det ut. Det är i de kommunerna som det fortfarande finns för lite arbete i företagen. Det är också där som nya företag startas i mindre utsträckning. Det är liksom en ond cirkel hur Sverige slits isär, som Socialdemokraterna sa i valrörelsen 2014. Vi ser det väldigt tydligt nu ur kommunsektorsynpunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag brukar träffa Småkom, som är en organisation för de allra minsta kommunerna. Många kommuner ligger utanför tillväxtområden, och de förstår inte hur de ska klara, som ministern säger, att gruppen med äldre äldre växer och att vi får många barn med behov av skolgång. Och detta är kommuner där skatteunderlaget är väldigt svagt.

Jag vet inte vad svaret på frågan är från regeringen i dag. Det verkar vara att man ska höja skatten för de rika, och de rika är alltså de som tjänar över brytpunkten, ungefär 37 000. Det är de som ska beskattas mer. Jag skulle vilja att finansministern vidareutvecklar det ytterligare.


Anf. 12 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Lotta Finstorp är bekymrad över att en del som får försörjningsstöd inte har tillräckligt starka drivkrafter för att arbeta eftersom det finns många lågavlönade arbeten. Jag tycker också att det är ett problem med låga löner i Sverige, men det verkar jag inte dela med Moderaterna i övrigt eftersom Moderaterna ju vill lagstifta i Sveriges riksdag om att sänka lönerna.

Lotta Finstorp bekymrar sig också över att vissa kommuner riskerar att få ett stort försörjningsstödsansvar när personer som har fått introduktionsersättning i stället riskerar att hamna i försörjningsstöd. Det är ett bekymmer som jag delar. Där kanske Lotta Finstorp möjligen kunde ta en diskussion med sina partivänner i en del av de kommuner som har tagit hand om nyanlända enligt bosättningslagen men nu kastar ut dem från deras boenden. Att moderater på Lidingö och andra rika Stockholmsförorter inte tar sitt ansvar gör naturligtvis att ansvaret i stället hamnar i kommuner som redan har tagit ett stort ansvar. Om vi kunde samarbeta mer kring detta i Sveriges riksdag tror jag att det vore väldigt bra.

Lotta Finstorp tycker att vi inte ska slå varandra i huvudet med skatter. Nej, men problemet är att här finns en väldigt tydlig konfliktlinje i svensk politik som just när det gäller välfärdens finansiering är helt central. Min bedömning är att vi kommer att klara den demografiska utmaningen med de skatteintäkter som nu ligger i prognosen, givet att vi prioriterar den. För mig är det otroligt viktigt att vi prioriterar välfärden och ser till att kommuner och landsting har de resurser som krävs för att klara den demografiska utmaningen.

Självklart ska vi fortsätta arbeta för att fler ska komma i arbete. Det kommer dock inte att räcka, utan vi måste lägga mer av statens skatteintäkter till kommuner och landsting. Men det kan man ju inte göra när man går till val på en mycket omfattande skattesänkaragenda, som Moderaterna gör. Ni vill sänka skatten med 30 miljarder redan i år och därutöver gå fram med mycket offensiva skattesänkningar för mig och andra höginkomsttagare. Då blir jag naturligtvis bekymrad över att det ska bli på samma sätt som det var under alliansregeringen, som gick fram med mycket omfattande skattesänkningar på nationell nivå. Man använde resurserna till skattesänkningar i stället för att stötta kommuner och landsting. Det gjorde att kommuner och landsting fick kämpa med sina problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är helt korrekt att det var en stor finanskris under 2008-2009. Men problemet var att Moderaterna då valde att sänka skatten snarare än att stötta kommuner och landsting tillräckligt mycket med de resurser som de behövde.


Anf. 13 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Det finns åtskilliga rapporter och undersökningar som visar att Sverige gjorde helt rätt under den kraftiga lågkonjunkturen från 2008. Vi är ett exempel i världen eftersom alliansregeringen lyckades klara av denna stora recession. Människor i Sverige upplevde inte riktigt hur illa det var. Jag står jättegärna och slår mig för bröstet för det, för vi gjorde helt rätt.

Denna regering har sparat betydligt mindre i högkonjunktur än tidigare regeringar, och det kommer vi att få äta upp när det blir lågkonjunktur.

Jag är den första att erkänna att detta med bosättningsorter är ett problem. Men har man kommit som flykting till en mindre ort, bott där under två år och etablerat sig bland befolkningen - det finns många goda exempel på det - väljer man ofta att bo kvar. Det handlar också om att hyresnivåerna är lägre.

Att försöka hitta en bostad i Stockholmsområdet är svårt för alla, inte bara för den som är ny i landet - även om startsträckan då blir ännu längre. Bostadsbristen slår hårdast i storstadsområdena och framför allt i Stockholm.

Detta är absolut ett problem, och vi måste få det att fungera bättre. Om det bara fanns arbete och företag som vågar anställa några till på de mindre orter dit de nyanlända kommer skulle man kunna nå långt i introduktionen till det svenska samhället.

Sverige behöver fler som arbetar och betalar skatt, inte färre, och enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet skulle enkla jobb kunna vara vägen dit.


Anf. 14 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Här har vi ännu en moderat riksdagsledamot som menar att resurserna till välfärden ökade tillräckligt mycket under Alliansens tid vid makten. Visst ökade utgifterna, men det var inte tack vare alliansregeringen. Tvärtom var det så att 261 av 290 kommuner tvingades höja skatten på grund av alliansregeringens passivitet under finanskrisen. Stödet till kommunerna räckte helt enkelt inte till.

Resultatet såg vi alla i det att antalet anställda i välfärden minskade som andel av befolkningen. Vi måste faktiskt gå tillbaka till 90-talets budgetsanering för att se en lika stor minskning av antalet välfärdsanställda per invånare.

Nu har regeringen lagt om politiken, och vi ser en annan utveckling. Antalet anställda i välfärden ökar, tack vare att regeringen har prioriterat detta och ökat resurserna med 35 miljarder kronor.

Men det är bara början. Sverige går nu på allvar in i ett demografiskt skifte, och de kommande åren blir det 300 000 fler barn och 300 000 fler äldre. Då måste vi utbilda och anställa undersköterskor, lärare, förskollärare och alla andra som jobbar med barn och äldre för att barn och äldre ska ha det tryggt. Detta vill jag göra; så ser mitt program för framtiden ut, och det är fullt möjligt om vi väljer att prioritera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Moderaterna gör en annan prioritering. De vill sänka skatten mest för dem som tjänar mest. Men en sak vet vi alla: Det går inte att anställa en enda undersköterska, läkare eller lärare med skattesänkningar, och det blir välfärden som får ta smällen igen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.