En strategi för att minska metan- och lustgasutsläpp från jordbruket
Interpellation 2022/23:288 av Jytte Guteland (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-03-23
- Överlämnad
- 2023-03-24
- Anmäld
- 2023-03-28
- Sista svarsdatum
- 2023-04-14
- Svarsdatum
- 2023-05-05
- Besvarad
- 2023-05-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Samtidigt som utsläppen av växthusgaser från andra samhällssektorer faller minskar inte utsläppen av metan och lustgas från det svenska jordbruket. Enligt Naturvårdsverket har de årliga utsläppen av koldioxid varit nästan 7 miljoner ton ända sedan millennieskiftet. Samtidigt larmar FN:s klimatpanel om att vi riskerar överskrida 1,5-gradersmålet redan i början av år 2030.
Ett av problemområdena är metan och lustgas från jordbruket. År 2005 var de samlade ESR-utsläppen 43 miljoner ton koldioxidekvivalenter, CO2e, varav 7 utgjordes av metan och lustgas från jordbruket. År 2021 var de samlade utsläppen 29,2, varav jordbruket fortfarande svarade för 7 miljoner ton. År 2030 ska de svenska ESR-utsläppen, enligt den nyligen uppdaterade EU-förordningen, vara nere på drygt 21 miljoner ton CO2e, för att sedan minska ännu mer.
Jag har därför tidigare frågat landsbygdsministern vilken strategi regeringen har för att få ned utsläppen från jordbruket, men ministerns skriftliga svar innehöll inga konkreta besked. Jag fick beskedet att frågan utreds, men ministern redovisar inga konkreta mål för arbetet, vilket betyder att det inte går att säga om regeringens politik är framgångsrik eller ej.
Det finns inte heller några spår av oro i det skriftliga svaret. Svaret är nästan klämkäckt och klimatet ska mest hanteras, inte ett ord om att utsläppen måste minska . Meningar likt denna radas upp: ”I jordbrukets utveckling framåt finns utmaningar men också många nya möjligheter. Den primära uppgiften är att säkerställa en global livsmedelsförsörjning för en växande befolkning samtidigt som miljöutmaningar inklusive klimatförändring och förlust av biologisk mångfald ska hanteras.”
Vad vill egentligen regeringen? Är det regeringens åsikt att jordbruket kan fortsätta att släppa ut på samma nivåer år efter år? Vad betyder hanteras i sammanhanget, minska? Vilken utveckling beträffande jordbrukets utsläpp ser ministern framför sig?
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren:
Vilken strategi har ministern för att minska dessa utsläpp?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:288
Webb-tv: En strategi för att minska metan- och lustgasutsläpp från jordbruket
Dokument från debatten
- Fredag den 5 maj 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:104
- Protokoll 2022/23:104 Fredagen den 5 majProtokoll 2022/23:104 Svar på interpellation 2022/23:288 om en strategi för att minska metan- och lustgasutsläpp från jordbruket
Protokoll från debatten
Anf. 8 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig vilken strategi jag har för att minska utsläppen av metan och lustgas från det svenska jordbruket.
Jag har nyligen besvarat en skriftlig fråga på samma tema från Jytte Guteland, och jag upprepar därför delar av mitt svar på den.
Liksom jag påpekade där är den primära uppgiften för jordbruket att säkerställa en global livsmedelsförsörjning för en växande befolkning samtidigt som miljöutmaningar inklusive klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hanteras. Avgörande är också att jordbruket ger god möjlighet till utveckling av jordbruksföretag och sysselsättning i livsmedelkedjan. Erfarenheterna från pandemin och den negativa säkerhetspolitiska utvecklingen tydliggör också jordbrukets vikt för en robust livsmedelskedja.
Som jag tidigare har tydliggjort behöver vi därför arbeta utifrån flera målsättningar samtidigt och ha en helhetssyn för ett hållbart jordbruk och livsmedelssystem. Vi behöver säkra produktiviteten, bidra till klimatomställningen och möta behovet av mer livsmedel. Vi behöver vidare arbeta med ny kunskap och innovationer, exempelvis genom att utveckla växter som är resistenta mot sjukdomar, kräver mindre gödsel eller är mer tåliga mot torka.
Regeringen arbetar systematiskt med att stärka det svenska jordbruket på ett sätt som bidrar till jordbrukets klimatomställning. Det inkluderar insatser som specifikt bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, såsom stöd för rötning av gödsel och stöd till investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser inom Klimatklivet.
Även insatser inom den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 är viktiga, såsom investeringsstöd, ettåriga miljöstöd, informationsinsatser, innovation och rådgivning, vilka bidrar till att förbättra jordbrukets klimateffektivitet, inklusive utsläpp av lustgas och metan.
Vidare har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med bland andra Statens jordbruksverk ta fram förslag på hur Sverige kan uppnå och bidra till minskade utsläpp av metan i syfte att nå klimatmålen och åtagandet i den globala metandeklarationen. Detta uppdrag ska redovisas senast den 29 september 2023.
Som nyss diskuterades har regeringen också påbörjat en uppdatering av den svenska livsmedelsstrategin för att nå en ökad lönsamhet och produktion i livsmedelskedjan och för att förverkliga livsmedelsstrategins övergripande mål. Som jag tidigare påpekat är det min övertygelse att detta ytterligare kommer att stärka jordbrukets klimateffektivitet och bidra till jordbrukets klimatomställning.
Anf. 9 Jytte Guteland (S)
Fru talman och statsrådet! Nu ökar utsläppen från Sverige för första gången på decennier. Naturvårdsverket säger i sin vårrapport att det är osäkert om etappmålen till 2030 kommer att nås. Oron över vart Sverige är på väg i klimatpolitiken är stor, inte bara inom landets gränser hos många medborgare, organisationer och företag utan också utanför Sveriges gränser.
Utsläppen av metan och lustgas från det svenska jordbruket fortsätter att vara höga. Enligt Naturvårdsverket har de årliga utsläppen av koldioxid minskat på flera områden ända sedan millennieskiftet, men för jordbruket står det stilla på nästan 7 miljoner ton. Samtidigt säger många organisationer att världen inte gör tillräckligt för att minska utsläppen. FN:s klimatpanel säger nu med all önskvärd tydlighet att 1,5-gradersmålet är i stor fara att överskridas redan i början av 2030.
Ett av de stora problemområdena är metan och lustgas från det svenska jordbruket. År 2005 var de samlade ESR-utsläppen 43 miljoner ton koldioxidekvivalenter, och 7 miljoner ton av dem kom från jordbruket. År 2021, alltså många år senare, hade man i Sverige lyckats minska utsläppen med en femtedel, men jordbruket stod fortfarande för 7 miljoner ton.
Till 2030 har Sverige ett åtagande enligt ansvarsfördelningsförordningen att se till att våra utsläpp ska vara 21 miljoner ton koldioxidekvivalenter, för att sedan minska ännu mer. Är tanken här att jordbruket fortfarande 2030 ska stå för ungefär en tredjedel av utsläppen? Ska jordbruket tillåtas vara det svarta fåret i klimatpolitiken?
Med anledning av detta frågade jag landsbygdsministern vilken strategi han har när det gäller att få ned utsläppen från jordbruket, men svaret innehöll inga konkreta svar. Statsrådet och regeringen beskriver att frågan utreds av Naturvårdsverket, att det finns delar inom den gemensamma jordbrukspolitiken som ska hantera detta. Men min fråga gällde vad landsbygdsministern gör för att få ned utsläppen i det svenska jordbruket när vi nu har en gökunge i form av svensk jordbrukspolitik i klimatpolitiken.
Därför frågade jag om det finns en strategi, målsättningar, vilja och om statsrådet är oroad. Men det finns inget spår av oro från statsrådet i den här frågan. Klimatet ska mest hanteras, tillsammans med många andra viktiga områden. Detta är uppenbarligen inte en ödesfråga för den svenska regeringen. Vi hör meningar om att vi behöver arbeta utifrån olika målsättningar och ha en helhetssyn för ett hållbart jordbruk - men come on! Så har man ju pratat i tusen år. Det är klart att vi alla vill att det ska vara hållbart. Men var är den konkreta strategin, var är målsättningarna och var är viljan från statsrådet? Och framför allt: Är statsrådet oroad?
Anf. 10 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Det krävs ett helhetsperspektiv i jordbrukets klimatomställning. Vi kan inte lyfta ut en enskild fråga som metan- och lustgasutsläpp och hantera den enskilt. I den svenska livsmedelsstrategin har vi en tydlig grund och helhet. Vi ska öka den totala produktionen av livsmedel samtidigt som vi ska nå miljömål, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet.
Såväl i Sverige som globalt är idisslare viktiga för livsmedelsproduktionen, men också för många andra värden och funktioner. Man kan inte bara fastna i klimatutsläppen från idisslare. Många människor vill kunna äta kött från idisslare och mjölkprodukter som ost, och det tycker jag att man som konsument ska kunna göra även framöver. Svensk livsmedelsproduktion har en viktig roll att fylla, med goda och hållbara livsmedel från ett jordbruk som ligger i framkant när det gäller både konkurrenskraft och klimatomställning.
Vi behöver självklart fortsätta att utveckla metoder för att minska metan- och lustgasutsläppen från jordbruket, men vi ska vara medvetna om att det handlar om biologiska processer som är en förutsättning för livsmedelsproduktionen. Förändring av foderstaten, nya fodertillsatser och avelsarbete är viktiga pusselbitar för att stärka jordbrukets klimateffektivitet. Vi ser exempelvis intressanta resultat från tillsatser med alger, vilket ser ut att kunna minska metangasen från idisslare väsentligt.
Vi kan inte vila, utan vi behöver förbättra produktiviteten, ge möjligheter till innovationer och förnyelse och fortsätta att stärka kompetensen i hela livsmedelskedjan. Det är helt avgörande för förbättrad produktivitet och resurseffektivitet. En anledning till lägre klimatutsläpp från mjölkproduktionen i Sverige är den höga avkastningen, som har medfört att det behövs färre djur och mindre mark för samma produktion. I Sverige har vi också ett systematiskt arbete för att förbättra effektiviteten i gödselhanteringen och minska växtnäringsläckage, vilket bidrar till minskade metanutsläpp.
Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan. Som ett led i detta har vi haft rundabordssamtal med företrädare för jordbruket och andra viktiga delar av näringslivet. Det är viktigt att de åtgärder som vi genomför för att möjliggöra klimatomställning i jordbruket tar hänsyn till möjligheterna att bedriva jordbruks- och livsmedelsproduktion och till jordbruksföretagens perspektiv. Det är för mig angeläget att vi har jordbruket och bönderna med oss i de steg som vi behöver ta i klimatomställningen. Varje företagare kan sitt företag bäst, och vi ska ta vara på det engagemang och den utvecklingskraft som svenska jordbrukare har.
Anf. 11 Jytte Guteland (S)
Fru talman! Vi får ännu en gång en beskrivning av hur situationen ser ut inom jordbruket. Det är en förklaring så god som någon av vad som händer inom jordbruket.
Jag och mitt parti är de första att hålla med om att det finns många goda initiativ bland svenska bönder och inom lantbruket i Sverige. Det finns många eldsjälar och många kompetenta företagare som gör väl avvägda och kloka investeringar. Det finns också en innovationsvilja när det gäller att förändra det svenska jordbruket och en lust att ta sig an detta. Det märker vi när vi är ute på gårdar och träffar lantbrukare runt om i hela Sverige. Vi ser vi att det görs oerhört mycket, så jag vill ge beröm till det arbete som görs.
Men med det sagt är det oerhört viktigt att ett land styrs med tydlighet när det gäller att ta sig an den globala upphettningen. Där behövs det också målsättningar och en vilja att samordna, hjälpa, ge förutsättningar och vara tydlig med vad Sverige har för mål inom olika branscher för att vi ska klara den globala upphettningen. Det är inte något man tar sig an bara för att det är kul, utan det handlar i slutändan om det slitna uttrycket att vi utan en planet inte har något att odla från.
Jordbrukare runt om på planeten har tyvärr redan nu fått uppleva att mark som har odlats i generationer inte längre är odlingsbar på grund av nya förutsättningar - svårigheter med torka, vattenbrist eller annat som förändrar förutsättningarna. Vi vill ju inte att Sverige ska komma till den punkten, även om vi redan nu ser problem med att klimatet och förutsättningarna förändras. En av de stora orsakerna bakom prisförändringarna i matbutikerna är att många grödor har haft svårare förutsättningar på flera håll i världen.
Med allt detta sagt är det viktigt att landsbygdsministern och regeringen visar upp hur jordbruket ska bidra till att minska den globala upphettningen. Det måste vara oerhört viktigt att få känna den tydligheten. Det är klart att det finns vissa utsläpp inom jordbruket som det är svårt att helt komma runt. Då handlar det om huruvida detta ska kompenseras och på vilket sätt. Man behöver sätta upp en tydlig plan för vilka områden vi kommer att behöva kompensera för, inom vilka områden i jordbruket vi förväntar oss en nedgång, vad vi kan erbjuda i stöd, vad riktningen är och hur vi kan samordna.
Vad är det för samtal som pågår på de rundabordssamtal som landsbygdsministern bjuder in till? Det kan ju inte bara vara ett löst betraktande förhållningssätt från regeringens sida.
Anf. 12 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Jag kan konstatera att vi har en tredubbel utmaning som vi behöver hantera. På en och samma gång behöver vi säkerställa global livsmedelsförsörjning för en växande befolkning, möta klimatutmaningarna - inklusive klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald - och ge möjlighet till en god levnadsstandard för jordbrukare och sysselsatta i hela livsmedelskedjan.
Kött och mjölk från idisslare är något som människor på många håll i världen får för lite av i sin kost. Kött och mejeriprodukter innehåller en mängd för oss viktiga närings- och proteinsammansättningar som till stor del åstadkoms genom vallgrödor och naturbete.
Naturbetesmarkerna är fullspäckade av biologisk mångfald. Vallodling ger många positiva effekter i Sverige och är viktigt i hela odlingssystemet. Det binder in kol i rotsystem, vilket är en stor kolsänka. Mark med åretruntbete minskar näringsförluster. Det är positivt för markstrukturen, och det sanerar från växtföljdssjukdomar, vilket är ett särskilt problem vid intensiv odling av baljväxter och proteingrödor.
Det är viktigt att jordbruket i sin klimatomställning är fortsatt konkurrenskraftigt. Alla hållbarhetsperspektiv måste hänga ihop. Det hjälper inte klimatet att vi minskar den klimateffektiva jordbruksproduktionen i Sverige och EU och ersätter den med importerade livsmedel.
Miljömålsberedningen och den tidigare regeringen har i propositionen om klimatramverket tydliggjort att det kommer att behöva finnas kvar utsläpp i form av metan och lustgas från jordbrukssektorn för att vi ska kunna bedriva en livsmedelsproduktion i Sverige över huvud taget.
Produktionstillväxten i Sverige har under de senaste 25 åren varit högre än genomsnittet för EU:s medlemsländer, samtidigt som det svenska jordbruket minskar sin miljöpåverkan i takt med att användningen av energi, vatten och gödningsmedel blivit alltmer effektiv. En uppdaterad livsmedelsstrategi med fokus på innovationer och konkurrenskraft ser jag som mycket viktig för jordbrukets klimatomställning.
Under ordförandeskapet leder vi förhandlingarna om ett reviderat industriutsläppsdirektiv, där frågan om djurhållningen är en viktig del bland annat därför att den bidrar till metanutsläpp, som ska begränsas. I mars uppnådde vi en allmän inriktning som kommer att bidra till mer likvärdiga produktionsförhållanden i djurhållningen inom EU, vilket är viktigt.
Biogasproduktion leder till minskade utsläpp, främst av metan men även av lustgas från både lagring och spridning av gödsel, samtidigt som kväveutnyttjandegraden ökar. Intresset för att bygga nya biogasanläggningar för rötning av gödsel är rekordstort. Denna positiva utveckling får tyvärr just nu ett kraftigt bakslag då EU-tribunalen upphävt Sveriges skattenedsättning för biogas, men vi jobbar hårt för att detta ska förändras.
Jag tror att många bönder som tittar på denna debatt tar till sig det du säger, Jytte Guteland, när jordbruket beskrivs som det svarta fåret och en gökunge. Jag tror att många reagerar ganska starkt på detta, och det gör jag också. Svenskt jordbruk ligger i framkant. Vi måste värna det, och vi måste minska importen av sämre livsmedel till Sverige. Jordbrukare är generellt sett väldigt måna om att hålla en hög cirkularitet och värna sina marker och jorden, för det är vad de lever av.
Anf. 13 Jytte Guteland (S)
Fru talman! Statsrådet måste ha missuppfattat. Det var inte jordbrukare som var gökungen eller det svarta fåret, utan de finns nog snarare i statsrådets korridorer.
Ute på gårdarna finns det många med stark innovationskraft och vilja att ta sig an klimatutmaningen, men det är svårt att göra detta när man inte vet vilka målsättningar som gäller. Det är svårt för en enskild lantbrukare att veta vad det egna betinget är och vilka möjligheter som finns om den miljö man verkar i är otydlig, och jag menar att det är vad statsrådets ledarskap innebär.
Statsrådet blickar ut över jordbrukspolitiken och är förnöjd med vad som visas upp, men han glömmer bort att helheten inte levererar och att svårigheten just nu är att just jordbrukssektorn sitter fast med sina utsläpp medan andra branscher minskar sina.
Nog finns det områden inom jordbrukspolitiken, till exempel metanutsläppen, som kan behöva kompenseras för, men det är viktigt att vi vet vilket beting som finns och vilka målsättningarna är. Ska det minska något? Hur mycket är tänkt att kompenseras för? Vad är ekvationen i jordbrukspolitiken?
Om det fortsätter som det gör just nu riskerar jordbruket att stå för en tredjedel av utsläppen år 2030 och kommer förmodligen att fortsätta i den riktningen, och då bidrar det inte alls till den ansvarsfördelning som Sverige ska stå för. I den gemensamma jordbrukspolitiken på EU-nivå är man också tydlig med att man vill se en minskning av utsläppen från jordbruket.
Statsrådet talar mycket om vikten av en global livsmedelsförsörjning. Jag tror att den globala livsmedelsförsörjningen beror mycket på om vi hanterar den globala upphettningen.
Anf. 14 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Jag tackar för denna debatt och för ledamotens engagemang i dessa frågor.
Även om idisslare släpper ut metan, främst via sina rapar när gräset har processats i magarna, har de många positiva effekter - inte bara genom de produkter vi får från dem, som mat, utan framför allt genom vad de de facto äter: gräs. Vallodlingen binder kol i rotsystemet, och när marken är bevuxen året runt minskar också risken för läckage av näringsämnen, som jag nämnde i mitt förra inlägg. Det finns många positiva effekter av att odla vall, men det kommer vi bara att göra om vi har kor.
Man kan bli lite brydd över hur debatten har utvecklats den senaste tiden, då kor har fått skit för i princip allting. Jag skulle vilja citera ledamotens tidigare partiledare Göran Persson, som konstaterade att det inte är kornas fel att vi har en klimatkris. Korna var här långt före bilar, flygplan och andra saker. Där ligger inte det stora problemet. De bidrar med mat, de bidrar med näring och de är en del av vad vi kan odla här i landet. De är en del av vår matkultur och tradition.
När det gäller att minska metan och lustgas från jordbruket finns det inga enkla lösningar. För mig och regeringen är det uppenbart att vi behöver arbeta utifrån flera målsättningar samtidigt. Globalt behöver vi producera mer livsmedel med mindre resurser. Vi behöver öka klimateffektiviteten i jordbruksprodukterna, men vi behöver också möta behovet av mer livsmedel.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.