Anf. 111 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Fru talman! Tack för ytterligare en inte bara intressant och komplex utan även viktig interpellation, Erik Bengtzboe! Den är intressant och komplex såtillvida att begreppet "undervisningstid" inte är alldeles enkelt, särskilt inte i jämförelse med andra länder.
Jag delar bedömningen att vi har mindre undervisningstid i ett antal centrala ämnen och därför bör öka den, och jag delar Skolkommissionens slutsats. Men för att komplicera bilden i jämförelse med andra länder vill jag säga att vi inte räknar in till exempel det vi i Sverige organiserar som förskola i vår undervisningstid utan bara den obligatoriska skolan. Sverige har ett mycket högre deltagande i förskolan än de flesta andra länder, och i internationella jämförelser räknas den huvudsakliga tiden i förskolan som just undervisningstid. Det är så man jämför den svenska förskolan med andra länders verksamhet för barn i motsvarande åldrar.
När vi nu gör förskoleklassen obligatorisk ändrar det, som konstaterat, såväl det totala antalet timmar i jämförelse med andra länder som snittet över åren, vilket interpellanten tydliggör. Samtidigt handlar det för de flesta elever om hur vi kvalitetsförändrar förskoleklassen, vilket kan göra den stora skillnaden. Redan i dag går ju eleverna i förskoleklass och får del av detta, men det är viktigt för de sista 2 procenten som jag nämnde i den förra interpellationsdebatten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därutöver är ju undervisningstiden, alltså den schemalagda tiden, under grundskoletiden en del. Sedan har vi i olika länder olika typer av organisation för hur eleverna får stöd bredvid den schemalagda tiden. Där har Sverige legat långt efter många andra länder, men nu är vi på ett par områden ett land som andra länder är intresserade av när det gäller hur vi jobbar med till exempel lovskolor. Det handlar om den nya lagstiftningen, som ger rätt till lovskola i åttan och nian för elever som annars riskerar att inte nå målen. Ytterligare därutöver har vi hur mycket tid en elev förväntas lägga på skolarbetet vid sidan av den schemalagda tiden.
Man ska också säga att även om många länder, liksom snittet, ligger över Sverige i undervisningstid finns det ett antal länder som vi gärna mäter oss med och gärna kommer ikapp kunskaps- och resultatmässigt och som har mindre undervisningstid än Sverige. Finland är det tydligaste exemplet på det.
Med denna lite mer komplicerande bild, som jag ser som min uppgift att ge, vill jag säga: Ja, jag delar Skolkommissionens bedömning att vi behöver utöka undervisningstiden i ett antal centrala ämnen, och jag delar bedömningen att detta bör göras på sikt. Anledningen till att Skolkommissionen skriver "på sikt" är kopplingen till lärares möjligheter att förbereda sin undervisning, säkra kvaliteten i den och ta det där extra samtalet vid sidan av timmen med en elev som behöver det.
Det är svårt att som lärare lyckas i sitt uppdrag om man inte får förberedelsetid, och det är svårt att lyckas i sitt trygghetsskapande och relationsbyggande arbete om man alltid behöver springa från en lektion till nästa. Det är anledningen till att vi när vi nu går vidare och fortsätter utöka antalet mattetimmar gör det genom att justera ned antalet timmar i det ämne där vi i dag har absolut störst kvalitetsbrister och minst effekter, nämligen elevens val. Detsamma gäller idrott och hälsa.
Vi ser också framåt att vi behöver lägga ett stort fokus vid att lärare ska få den tid de behöver för att förbereda sina lektioner. Där är investeringen att anställa fler i skolan. Det gäller såklart fler lärare, och vi har faktiskt fler legitimerade lärare än någonsin i svenskt skolväsen. Antalet elever har dock ökat ännu snabbare eller i ungefär samma takt. Men det gäller även fler av annan personal, så att lärarna kan avlastas i sitt arbete och därigenom få tid att skapa kvalitet i undervisningssituationen. Lyckas vi med dessa investeringar finns det, konstaterar Skolkommissionen, förutsättningar framåt att fortsätta utöka undervisningstiden.
Avslutningsvis vill jag konstatera att den stadieindelade timplanen inte formellt sett innebär fler timmar men att den i praktiken kommer att innebära fler timmar för många elever. Vi vet att det är många elever som inte får den tid de har rätt till i dag, och genom den stadieindelade timplanen kommer det att förändras.