En flexibel föräldraförsäkring

Interpellation 2007/08:639 av Kornevik Jakobsson, Maria (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-04-29
Anmäld
2008-05-05
Besvarad
2008-05-16
Sista svarsdatum
2008-05-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 april

Interpellation

2007/08:639 En flexibel föräldraförsäkring

av Maria Kornevik Jakobsson (c)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

Föräldrapenningen är i grunden en bra försäkring. Det kan dock finnas flera anledningar att se över nuvarande regler för föräldraförsäkringen.

Föräldraförsäkringen är till för att barnen ska få en så lugn och trygg start i livet som möjligt. Men i vissa fall är systemet så fyrkantigt att det i stället blir ett hinder för barnets bästa.

Ett exempel på hur systemet hindrar är mormodern i södra Sverige som kämpar för både sitt barns och sitt barnbarns bästa.

Mamman till barnet var 15 år då barnet föddes, hon gick alltså sista året i grundskolan. Den unga mamman behöver gå färdigt skolan så att hon kan möta framtiden som mamma på det allra bästa sätt, och den lilla nyfödda gossen behöver all trygghet värme och kärlek för sin utveckling.

I denna situation skulle det väl vara helt rimligt att mormor får överta föräldrapenningen de dagar mamman behöver vara i skolan, men här säger Försäkringskassan nej och hänvisar till gällande regler.

Med anledning av vad som anförts frågar jag:

Är statsrådet beredd att verka för en mera flexibel föräldrapenning som har barnets bästa för ögonen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:639, En flexibel föräldraförsäkring

Interpellationsdebatt 2007/08:639

Webb-tv: En flexibel föräldraförsäkring

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 26 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Maria Kornevik Jakobsson har frågat socialförsäkringsministern om hon är beredd att verka för en mer flexibel föräldrapenning som har barnets bästa för ögonen. Maria Kornevik Jakobsson tar i sin interpellation särskilt upp situationen när en mycket ung mamma behöver slutföra sina grundskolestudier. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Föräldrapenningens regler sätter barnet i centrum och ger genom sin flexibilitet familjer med olika villkor möjlighet till tid med barnen efter vars och ens behov. Föräldrapenningen har en stark koppling till barnets föräldrar bland annat i syfte att barnen ska få en så lugn och trygg start som möjligt. Frågan om föräldraförsäkringens flexibilitet har under den senare tiden varit föremål för ett antal riksdagsfrågor som jag har besvarat. Frågorna har, på samma sätt som i Maria Kornevik Jakobssons interpellation, beskrivit situationen för ensamstående föräldrar när de av olika orsaker inte kan ta hand om sina barn. Jag har redogjort för att ensamstående föräldrars situation är en fråga som är angelägen i regeringens arbete, och jag anser att denna grupp behöver stöd från stat och samhälle. Ensamstående föräldrars situation ser olika ut, och det kan finnas behov av hjälp och stöd när föräldrarna av olika anledningar inte kan ta hand om sina barn. För att kunna ta ställning till om ett regelsystem inte fungerar som det är tänkt är det viktigt att ha ett bra och korrekt underlag. Därför bereder regeringen de förslag som Föräldraförsäkringsutredningen har lämnat avseende ensamstående föräldrars situation.

Anf. 27 Maria Kornevik Jakobsson (C)
Herr talman! Jag vill verkligen tacka socialminister Göran Hägglund för svaret. Han får ånyo stå här i kammaren och svara på en interpellation ställd av mig i den här frågan, även om den inte är riktigt likadan. Trots att föräldrapenningen i grunden är en bra försäkring kan den med lite mer flexibilitet bli ännu bättre. Föräldraförsäkringen är, som de flesta vet, till för att barnen ska få en lugn och trygg start i livet tillsammans med de personer som står barnet nära, som förstås oftast är mamman och pappan. I vissa fall blir försäkringssystemet så fyrkantigt att det blir till ett hinder för barnets och familjens bästa. Vi människor gör nämligen inte alltid så som systemet förväntar sig. Herr talman! Livet kommer ibland lite emellan. Som ett exempel kan jag återigen nämna de två unga mammorna, som båda var i 15-16-årsåldern när deras bebisar föddes. De båda unga mammorna behövde gå färdigt grundskolan, så att de kunde möta framtiden som mammor och föräldrar på allra bästa sätt. De små nyfödda barnen behövde förstås all trygghet och värme och kärlek för sin utveckling. De båda unga mammornas mammor, alltså mormödrarna, skulle vilja lösa situationen på det för dem allra bästa sättet. Det var att de skulle vara hemma och ta ansvaret, både för dottern som var skolpliktig och för det lilla barnbarnet. Det är just här som flexibiliteten skulle vara bra, för det är i det här fallet helt rimligt att mormor får överta föräldrapenningen så att den unga mamman, som faktiskt fortfarande är skolpliktig, lugnt kan gå till skolan, och det lilla barnet får vara hemma i trygghet tillsammans med någon som står barnet väldigt nära. Och som mormor kan jag berätta för socialministern och för talmannen att man står väldigt nära! Men här säger Försäkringskassan nej och hänvisar till gällande regler. Jag har i nästan hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med barn och familjer där det från början inte riktigt har gått så som vi önskar att det ska vara. Det har varit jättemycket sorg, det har varit mycket arbete för familjerna och för barnen ända upp i vuxen ålder. Ibland förs det till och med vidare till de egna barnen. Dessutom vet vi alla att det kostar en gigantiskt stor summa pengar. Så det blir alltid bäst att göra rätt från början!

Anf. 28 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Syftet med föräldrapenningen är att ge föräldrarna möjlighet att under en ganska lång tid med ersättning från försäkringen vara tillsammans med sina barn. Det var själva utgångspunkten för föräldraförsäkringen - att skapa en tillvaro som är så trygg som möjligt för barnen under den första viktiga tiden. Detta har självklart också ett väldigt stort värde för en nybliven förälder. Därför har naturligtvis en grundförutsättning och ett krav varit att det är föräldern som vårdar barnet när man tar ut föräldrapenningen. Det är själva förutsättningen för den ersättning vi har. När man då funderar kring om det skulle gå att utöka möjligheterna och använda föräldraförsäkringen på ett mer flexibelt sätt tror jag att de allra flesta i förstone säger att det låter som en bra och klok idé. Men jag tror att det är viktigt att man tänker igenom konsekvenserna väldigt noggrant. För det första är det naturligtvis så att vi i många olika sammanhang är noga med att betona att föräldrarna är oersättliga för barnen, att föräldrarna har en ovärderlig betydelse för barnen och att det är väldigt viktigt att föräldrar får möjligheten att genom föräldraförsäkringen ta hand om sina barn under den första tiden. Vad får det då för konsekvenser om man ändrar på regelverket och säger att ersättningen i stället kan tas ut av en viss annan krets eller, om man väljer den vägen, av vem som helst som så att säga ersätter föräldern och får föräldrapenningen i stället? Det bör man tänka igenom väldigt noggrant. För det andra, något mindre viktigt kanske, måste man naturligtvis fundera över konsekvenserna på arbetsmarknaden. Är det så att acceptansen för föräldrars frånvaro i samband med barns födelse och sjukdom påverkas negativt? Man kan tycka att regelverket i dag är för fyrkantigt, som Maria Kornevik Jakobsson uttrycker det. Vi kan självklart inte, och det gjorde heller inte Maria Kornevik Jakobsson, ställa Försäkringskassan till ansvar för detta. De följer förstås det regelverk som vi politiskt har beslutat om, och nuvarande regler medger inte något annat än att det är föräldern som tar ut ersättningen. Men vi har en utredning som heter Reformerad föräldraförsäkring som identifierade den här typen av situationer och pekade på att man skulle kunna genomföra förändringar om man så önskade. Man föreslog en helt ny ersättningsform för hjälp och ersättning när ensamstående föräldrar blir sjuka. Det handlar alltså om att kunna överlåta föräldrapenningen när man blir sjuk, och många av frågorna har handlat om det. I det här fallet handlar det om väldigt unga föräldrar, unga mammor, som kan ha önskemål om att slutföra sin utbildning innan de tar ut någon föräldraförsäkring och dessförinnan kanske de skulle vilja överlåta den till sin egen förälder. Men jag vill i dag inte ge något besked om att vi kommer att ändra reglerna. Vi bereder frågan för att ha ett så bra beslutsunderlag som möjligt innan vi tar slutlig ställning.

Anf. 29 Maria Kornevik Jakobsson (C)
Herr talman! Jag håller helt med socialministern om att vi noga ska tänka över detta, för det är inte meningen att vi ska bygga ett nytt system som blir ännu mer till förfång för barnen. Vi ska inte heller ta ifrån föräldrarna föräldradagarna - absolut inte! Det är också oerhört viktigt att man om man ska göra en förändring i så fall pekar på att det kan göras en individuell prövning. Själva konceptet föräldraförsäkring är bra precis som det är just nu. Men det är när det kommer någonting annat, någonting som vi inte har tänkt på. Det är då vi behöver förändra. Jag tänker vidga exemplen på när föräldraförsäkringsreglerna behöver tänjas på. Det gäller pappor med funktionsnedsättning och är bekant från medierna sedan ett tag. Dessa pappor vill förstås också ta ut föräldradagar för att kunna vara tillsammans med sina barn. De båda papporna som det talades om behövde stöd och hjälp för att klara det dagliga. Till sin hjälp hade de personliga assistenter. I det ena fallet var det mamman, tillika sambon, som var personlig assistent. Då slår systemet till igen, för båda föräldrarna får inte vara hemma samtidigt. Det är förmodligen helt logiskt, och det är så det ska vara i de allra flesta fall. Men vi har inte tänkt på en pappa med funktionsnedsättning. Vi ska alltid ha barnets bästa för ögonen. Så hoppas jag att det är i de allra flesta fall. Då blir ju mamman den bästa assistenten, för hur blir det - om man spekulerar lite - med olika assistenter som kommer och går? Hur blir anknytningen mellan pappan och barnet? Blir mamman arbetslös om hon inte kan vara med? Kan barnet känna trygghet? Samma situation kan förstås uppstå om det är mamman som har funktionshinder, men just i de fall som uppmärksammades av medierna var det pappor som satte ord på att det också var ett system som inte gynnade dem och som alltså tog ifrån dem en rättighet som vi alla andra har.

Anf. 30 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Jag vill först påminna om ytterligare saker som regeringen planerar och förbereder. En sådan sak är en utredning som ska utreda bidrag med mera som påverkar barn till särlevande föräldrar. Barn till föräldrar som har valt att gå skilda vägar är ofta ekonomiskt och socialt utsatta, och det finns ett behov av att ta ett större grepp om de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en väl fungerande försörjning av och omsorg om dessa barn. Sedan gäller det att fundera: Det finns barn till föräldrar som är verkligt ensamma i meningen att de över huvud taget inte har något nätverk omkring sig. Det är självklart att de inte har någon nytta av den lösning som vi nu resonerar om, utan detta behöver vi se på i ett större sammanhang. Som jag har sagt tidigare bereder alltså regeringen de förslag som Föräldraförsäkringsutredningen har lämnat när det gäller ensamstående föräldrars situation i syfte att hitta en avvägning som är klok. Jag kan i dag inte säga om vi kommer att landa i att gå på den lösning som Maria Kornevik Jakobsson förordar eller om vi kommer att välja någon annan. Det som följer av en individuell prövning är förstås att de myndigheter som ska göra denna prövning behöver ha väldigt tydliga riktlinjer för hur det ska fungera så att det inte blir godtyckligt eller bara ett resultat av tyckande av enskilda tjänstemän. Man måste i så fall ha ett regelverk som ändå blir någorlunda fyrkantigt där man talar om i vilka sammanhang detta ska kunna gälla. Annars riskerar man naturligtvis en situation där det ursprungliga syftet med föräldraförsäkringen blir förfelat och inte kan uppfyllas. Syftet är ju att ge föräldrar en möjlighet att ägna tid åt sina barn när de är nyfödda och under det första året. Om föräldraförsäkringen i stället skulle övergå till att bli ett allmänt stöd till vem som helst som vill ta hand om ett barn får vi någonting annat än det som var den ursprungliga tanken, och det kanske inte någon av oss önskar. Det gäller verkligen att vara noggrann i det här. Jag är glad att Maria Kornevik Jakobsson stryker under betydelsen av att vi gör en väldigt noggrann beredning i det här sammanhanget.

Anf. 31 Maria Kornevik Jakobsson (C)
Herr talman! Det gäller precis det som socialministern sätter ord på, att det är viktigt att ett litet barn oavsett i vilken familj man blir född har möjligheter att utvecklas och bli den person som man är tänkt att bli. Sedan måste jag ändå lite kommentera "vem som helst". Det är två specifika fall med unga mammor som också har uppmärksammats i medierna, och det är därför det är lätt att prata om dem här. Det löstes i det ena fallet med mormor. Och mormor är inte vem som helst, vill jag säga igen, herr talman, utan det är en person som står mycket nära barnet. Den person som ska ta hand om barnet är också någon som är beredd att göra allt det som en förälder är beredd att göra och har också en stark bindning till barnet. Hur löste det sig då med de här flickorna? Jo, den ena flickans mamma hade det så bra att hon kunde vara hemma. Hon slutade sitt arbete, så hon är arbetslös och är hemma och tar hand om det lilla barnet. Den andra flickans mamma kunde inte vara hemma, för hon var ensamstående och måste gå till sitt arbete. Flickan fick sluta skolan och vara hemma med sitt barn. För barnet är det kanske inte så speciellt dåligt i dag, men flickan med babyn får alltså börja sitt liv med att gå på socialbidrag, fast det skulle ha kunnat lösa sig när mamman ville detta och när barnet är så litet. När jag läste igenom Försäkringskassans regler såg jag dessutom att det är den som bor ihop med mamman som har rätt att ta ut föräldraersättning. Herr talman! Jag vill i alla fall tacka socialministern och regeringen för att man ser över det här, och jag hoppas givetvis att det blir något bra. Jag vill också tacka för att regeringen har hörsammat samhällets signaler när det gäller denna och andra frågor. Det känns bra att vi äntligen ser att människor i vårt samhälle börjar kunna forma sina liv på det sätt som är bäst för dem. Framför allt är det mycket bra inte bara för det enskilda barnet utan för hela samhället att vi tar detta på allvar och ser till barnets bästa först. Det är inte lätt, herr talman, att trycka ned en rund boll i ett fyrkantigt hål.

Anf. 32 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Ett alternativ som Maria Kornevik Jakobsson beskriver när det gäller unga föräldrar är förstås att man gör ett studieuppehåll under något år. Då har man i regel bekymmer med försörjningen, eftersom man inte har några inkomster eller upparbetad SGI och inte någon högre nivå på föräldraersättningen. Men man har ändå föräldraersättningens grundnivå. Likafullt kan det naturligtvis vara knapert att leva på detta. Möjligen kan det vara ett alternativ för en del. Min beskrivning av "vem som helst" handlar mer om att man när man funderar på hur man utformar regelverket ska peka ut ganska tydligt vilka det är som kan komma i fråga för att uppbära föräldrapenningen i förälderns ställe. Då blir det lite fyrkantigt. I så fall kan vi säkert hitta nya grupper som borde föras in i regelverket. Alternativet är att ha en fullständig flexibilitet, att ersättningen kan övergå till "vem som helst". Jag ville bara belysa att man står inför en rad svåra avvägningar som måste göras om man ändrar systemet. Utmaningar är naturligtvis till för att övervinnas. Det gäller att hitta ett regelverk som både ger en möjlighet för den enskilde att hantera en uppkommen situation som inte är planerad och samtidigt säkerställer att det ursprungliga syftet med föräldraförsäkringen kan uppnås, nämligen att möjliggöra för föräldrar att tillbringa tid tillsammans med sina små barn. Jag vill tacka Maria Kornevik Jakobsson för att hon har väckt den här betydelsefulla diskussionen. Jag är säker på att vi får tillfälle att återkomma i annat sammanhang.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.