En ekonomisk politik för bättre arbetsmarknad och fler jobb

Interpellation 2009/10:469 av Östros, Thomas (s)

av Östros, Thomas (s)

den 21 maj

Interpellation

2009/10:469 En ekonomisk politik för bättre arbetsmarknad och fler jobb

av Thomas Östros (s)

till finansminister Anders Borg (m)

När Moderaterna presenterade sin senaste ekonomiska vårmotion i opposition våren 2006 var budskapet att det kanske kunde bli 500 000 nya jobb redan på kort sikt. Arbetslösheten skulle sjunka. I hård debatt mot ledande arbetsmarknadsforskare etablerade Moderaterna den så kallade breda arbetslösheten som definitionen på utanförskapet i Sverige.

Det program de borgerliga partierna presenterade byggde på att de ekonomiska skillnaderna mellan dem som arbetar och andra skulle öka. De principiellt viktigaste delarna var

·       ett förvärvsavdrag som sänkte skatten på löneinkomster, men inte på pension, föräldrapenning, arbetslöshets- eller sjukersättning

·       nedskärning i socialförsäkringarna, främst sänkt ersättning i sjukförsäkringen samt sänkt ersättning, höjd och differentierad avgift i arbetslöshetsförsäkringen

·       nedskärning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

På detta sätt skulle utbudet av arbetskraft öka. Genom att lönebildningen och arbetsmarknadens funktionssätt förbättrades skulle även efterfrågan på arbetskraft öka.

Facit för mandatperioden föreligger nu:

·       Sysselsättningsgraden har sjunkit med motsvarande 100 000 personer. 100 000 fler är arbetslösa. Utanförskapet som Moderaterna definierade det har stigit med 70 000 personer. Arbetslösheten har stigit snabbare i Sverige än i jämförbara länder som Finland, Tyskland och Belgien.

·       De lågutbildade har klarat sig sämre i denna jobbkris än i tidigare lågkonjunkturer. Finanspolitiska rådet framhåller bristen på arbetsmarknadsutbildning som en förklaring.

·       Fler människor har blivit beroende av socialbidrag. Kommunernas utbetalningar av socialbidrag ökade till 8,8 miljarder kronor 2009. Det är en ökning med 20 procent jämfört med 2008. Utbetalningarna ökade i mer än 90 procent av landets kommuner.

·       Tydliga tecken på arbetskraftsbrist syns, trots den höga arbetslösheten. Svenskt Näringsliv rapporterar att en större andel rekryteringsförsök misslyckas i dag än på toppen av förra högkonjunkturen.  Finanspolitiska rådet menar att de låga nivåerna i arbetsmarknadsutbildningen kan hämma arbetsmarknadens återhämtning.

·       Sjukförsäkringen har försämrats för att möjliggöra skattesänkningar. Finanspolitiska rådet menar att sjukförsäkringsreformen genomförts förhastat och slarvigt, och att de långtidssjukskrivna behandlats orimligt.

·       En grundpelare för en välfungerande arbetsmarknad och lönebildning är hotad. Den allt överskuggande institutionella förändringen i relationerna mellan arbetsmarknadens parter under mandatperioden är att industriavtalet sagts upp.

Det är uppenbart att regeringens politik varit ineffektiv för att öka såväl utbud som efterfrågan på arbetskraft. Det är uppenbart att arbetsmarknaden inte fungerar bättre nu än under den förra mandatperioden. Det är uppenbart att regeringen inte tagit till sig nya rön som pekar emot den inriktning man band sig för 2006.

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att ställa om den ekonomiska politiken i en riktning som leder till en bättre fungerande arbetsmarknad och fler jobb?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd statustext: Interpellationen är besvarad Inlämnad: 2010-05-21 Anmäld: 2010-05-21 Svar fördröjt anmält: 2010-06-03 Besvarad: 2010-06-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (26 anföranden)