Anf. 27 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack för interpellationen!
Jag håller helt med om vikten av modersmålsundervisning av hög kvalitet. Den är avgörande för människors utveckling och språkutveckling. Sverige är internationellt ett föredöme i arbetet med studiehandledning och modersmålsundervisning. När jag har talat i internationella sammanhang brukar jag låna en liknelse från forskningen. Vi får inte blanda ihop språkligt kapital och språklig valuta. Även om det ibland kan vara omständligt att växla från ett språk till ett annat krävs det att det från början finns ett kapital. Att utveckla sitt språkliga kapital på sitt modersmål har ett värde oavsett vilket språk du sedan vanligen talar. Det finns ett problem när inte minst nyanlända begränsar sitt språkliga kapital. De hoppas på att växla över till svenska så pass snabbt att det leder till att de tappar ord och begrepp och därmed får ett mindre ordförråd.
Utvecklingen av modersmålet är oerhört viktigt. Det är bra att Daniel Riazat lyfter upp frågan, och det är bra att vi lyfter upp frågan.
Precis som jag nämnde i mitt interpellationssvar gör vi ett antal insatser. Den största är uppdraget till Skolverket som kom i och med det stora mottagandet av nyanlända hösten 2015. Skolverket jobbar direkt med utvecklingsinsatser framför allt i kommuner som inte tidigare har haft ett stort mottagande. Det är ofta i de kommunerna vi ser de stora bristerna i till exempel modersmålsundervisningen. Man sluter avtal mellan staten, genom Skolverket, och kommunerna om vilka utvecklingsinsatser som kan göra skillnad. Inte sällan reglerar avtalet hur modersmålslärare ska rekryteras och hur lärarna, precis som Daniel Riazat säger, ska komma in i den ordinarie planeringen i skolan samt hur rätten till studiehandledning i ämnena ska verkställas.
Det finns också generella insatser, framför allt genom möjligheter till fortbildning. När det har varit en stor ökning av elever som har rätt till modersmålsundervisning måste vi självklart snabbt rekrytera fler lärare. En hel del av dem kommer att behöva fortbildning.
Daniel Riazat ställer två frågor om tiden framåt. Den ena frågan handlar om timplanen. Om vi ska lägga in modersmål som ett ämne direkt i timplanen, trots att det inte är ett ämne som alla elever läser, blir det fråga om en stor reform. Det har vi inte beredningsunderlag till i dag. Skolverkets underlag ger inte tillräckligt beredningsunderlag för något sådant. Men det finns alla skäl att titta vidare på det av den anledning som Daniel Riazat nämner: I dag blir det ofta så att de här timmarna hamnar på för eleverna obekväma eller ibland till och med omöjliga tider, tider som är svåra att passa ihop med skolskjuts och att få bra kvalitet i.
För många elever blir det också för lite tid för att de verkligen ska kunna få ett språk. Det gäller inte minst de elever som har rätt att återuppväcka ett språk genom att de tillhör någon av de nationella minoriteterna. Det finns alltså all anledning att titta vidare på detta.
Den andra frågan handlar om lärare och legitimationskravet. Vi har tre lärarkategorier som inte fullt ut lyder under legitimationsreformens krav. Det handlar om läraryrkesprogrammen, det handlar om en del fritidspedagoger och det handlar om modersmålslärare. I det uppdrag som jag har gett till utredaren Björn Åstrand ligger att titta på dels vilka insatser vi kan göra för att öka andelen behöriga lärare - vilket ju är själva grunden för att kunna ställa nya krav - och dels, om man ska ställa nya krav, vilken tidsplan som bör gälla. När kan sådana krav börja bli giltiga? Det blir intressant att se den tidsplanen, som ska komma från Björn Åstrand före sommaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är bra att Daniel Riazat sätter fokus på detta, inte minst därför att många av de åtgärder som verkligen behöver göras är sådana som vi inte kan göra från statens sida utan som man gör på huvudmannanivå, precis som interpellanten säger.