Elevers individuella inflytande

Interpellation 2016/17:541 av Daniel Riazat (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-05-22
Överlämnad
2017-05-23
Anmäld
2017-05-29
Sista svarsdatum
2017-06-13
Svarsdatum
2017-06-27
Besvarad
2017-06-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Skolans och elevernas relationer ter sig på många olika sätt. Precis som i andra samhällsgrupper, som studenter eller arbetstagare, ska därför elever ha ett antal rättigheter. Elevers rätt till inflytande och möjligheter att organisera sig regleras i dag i skollagens fjärde kapitel. Dessvärre är regleringen otidsenlig. Vänsterpartiet anser därför att den bör uppdateras för att ge bättre stöd till rektorer, huvudmän och elever i hur de ska arbeta med elevinflytande.

Ett av problemen med skollagens fjärde kapitel är att elevers individuella rätt till inflytande samt elevsammanslutningars påverkansarbete blandas samman. För att elevers inflytande i skolan ska utvecklas behöver dessa två begrepp särskiljas.

Varje elev ska ha en individuell rätt att utöva inflytande. Ansvaret för att säkerställa denna rättighet har i dagsläget rektorerna. Det är således inte ett ansvar som kan läggas på elever genom elevkårer, elevråd eller andra elevsammanslutningar. Detta ska inte förväxlas med elevers rätt att gå samman för att påverka i frågor som är av gemensamt intresse. Denna rättighet tar avstamp i grundlagens föreningsfrihet och ska heller inte vara beroende av samhällets krav eller förväntningar.

Jag vill därför fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder för att elevers individuella inflytande och elevers rätt till inflytande genom elevsammanslutningar ska särskiljas i skollagen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:541, Elevers individuella inflytande

Interpellationsdebatt 2016/17:541

Webb-tv: Elevers individuella inflytande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 56 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Daniel Riazat har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att elevers individuella inflytande och elevers rätt till inflytande genom elevsammanslutningar ska särskiljas i skollagen.

Det är läraren som leder och ansvarar för undervisningen. Genom skollagen ges alla elever en rätt till inflytande över undervisningen, skolmiljön och verksamheten i övrigt. Här avses både det inflytande som eleverna ska ha som grupp och kollektiv och det inflytande som tillkommer varje individ. Av lagen framgår vidare att det ska finnas ett eller flera forum för samråd med eleverna.

Genom läroplanen konkretiseras vidare elevernas rätt till ett individuellt inflytande. Där sägs bland annat att alla som arbetar i skolan ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Rektor har också ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.

I skollagens bestämmelser och läroplanens skrivningar framgår alltså redan i dag en distinktion mellan elevernas rätt till individuellt inflytande och inflytande som grupp och kollektiv. Statens skolinspektion granskar, inom ramen för den regelbundna tillsynen, om lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

Mot denna bakgrund ser jag i nuläget inget behov av att ta initiativ till en förändrad lagstiftning. Med detta sagt ser jag såklart fram emot elevorganisationernas remissvar på Skolkommissionens slutbetänkande där de naturligtvis har möjlighet att påtala eventuella behov av relevanta tydliggöranden.


Anf. 57 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret även på denna interpellation! Jag har tidigare även lagt en motion om denna fråga med anledning av det som elevorganisationerna själva framhöll som en problematik med dagens lagstiftning och hur den i praktiken slår ute på skolorna.

Det här är någonting som berörs i 4 kap. skollagen, och det vi har sett när vi har kollat på det tillsammans med bland annat Sveriges Elevkårer är att det finns en problematik eftersom det inte sker någon distinktion mellan elevers individuella inflytande och elevsammanslutningar.

Även när det gäller elevsammanslutningar är lagstiftningen otidsenlig, bland annat på grund av att man blandar ihop organisering i form av elevråd och elevkårer - elevkårer nämns inte i dagens lagstiftning. Med anledning av det kommer jag också att ha en interpellationsdebatt med statsrådet Anna Ekström lite senare i dag.

Elevers individuella inflytande menar jag är lika viktigt som det är med elevorganisering, alltså att ha större elevsammanslutningar. Det är också viktigt att rektorerna får ett verktyg för att kunna hantera den situationen och inte styra den på ett sätt så att de endast ger sken av att eleverna har något att säga till om. Man ska snarare ge dem verktygen att möjliggöra för eleverna att känna sig delaktiga i sin organisering på skolan. Om utbildningsministern nu anser att det här redan finns i lagstiftningen så skulle vi kunna ha en diskussion om hur man ska få kommunerna att implementera det på ett korrekt sätt för att följa det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har som sagt haft en hel del samtal med elevorganisationerna, och där är det väldigt tydligt vad som gäller: Man menar att det i praktiken inte finns någon distinktion i lagstiftningen mellan elevers individuella organisering och elevsammanslutningar.


Anf. 58 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Tack även för denna fråga, Daniel Riazat! Jag har också mött elevorganisationer och känner väl till att man ser det här problemet. Jag väntar mig väl att man till del kommer att påpeka det i remissvaren till Skolkommissionens slutbetänkande, och då ska vi såklart svara på det på sedvanligt sätt.

En sak som jag har framfört är att vi ibland har en övertro på att förändringar i lagen och i lagstiftningens konkreta skrivningar automatiskt ska ge en efterfrågad förändring ute på varje skola. I det här fallet konstaterar jag att det finns en särskiljning mellan den individuella rätten till inflytande och vad den innebär och rätten till inflytande som elever, gemensamt organiserade eller i en sammanslutning. Den distinktionen sker inte i lag, men den sker i praktiken i läroplanen och är därmed ett ansvar för lärare och rektor.

Jag har därför i praktiken lite svårt att se hur en förändring i lagen skulle ändra Skolinspektionens granskning av skolorna och skolornas arbete i dag, åtminstone i det här stycket.

Däremot ser även jag att det kan behövas mycket arbete framför allt med att sprida goda exempel. Jag vet att det finns tillfällen när det uppstår konflikter och man tycker olika, och då är det viktigt att slå fast vad lagen och läroplanen säger. Men ganska ofta handlar det nog om att man inte riktigt vet hur man ska ta sig an dessa frågor.

Det stora nationella skolutvecklingsprogram som vi nu bygger upp om arbete med trygghet, studiero och hur man jobbar med värdegrundsfrågorna i skolan innehåller såklart också frågor om hur vi inkluderar och involverar eleverna, eftersom vi vet att det är ett väldigt gott verktyg för att nå målen med trygghet, studiero och en skola som eleverna känner ägarskap för och ledarskap i.

Jag tror därför att den typen av åtgärder når längre än de konkreta förändringar som kan göras i en lagparagraf.


Anf. 59 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag håller delvis med utbildningsministern om att man inte ska ha en övertro på lagstiftningen i alla lägen. Vi har ju exempel där lagstiftningen har funnits på plats men där den ändå har tolkats på ett felaktigt sätt av vissa kommuner.

Samtidigt menar jag att grundprincipen ska vara att man har en så tydlig lagstiftning som möjligt kring denna fråga. I det här fallet finns det inte någon text om det vad jag har läst i skollagen utan det är i läroplanen, som utbildningsministern säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då måste vi ställa oss frågan hur många kommuner det i så fall är som inte följer läroplanen, med tanke på att en av de större elevorganisationerna i landet, med tusentals medlemmar på olika skolor, har uppmärksammat denna fråga. Det kan man inte se som några enstaka fall, utan då får man snarare, som utbildningsministern sa, lyfta upp de goda exemplen och se om de har utfört det goda utifrån läroplanen eller om de har lyssnat på elevorganisationerna eller andra som har verkat på deras skolor och därmed haft ett bättre samarbetsklimat.

Den största anledningen till att denna fråga är viktig för mig är att vi bor i ett land där många ungdomar saknar framtidstro och inte känner att de kan vara med och påverka, även om arbetslösheten sjunker något och även om vi i Vänsterpartiet tillsammans med regeringen har satsat en hel del kring välfärden, arbete etcetera.

En väldigt bra början för att kunna känna sig delaktig i det samhälle som man växer upp i, ska vara en del av och vara med och utveckla är att vara organiserad på sin skola. Jag tror att många av oss som sitter här i riksdagen har varit det på våra skolor, och därför är det viktigt att vi sänder signalen till alla unga och barn att de är delaktiga och kan vara delaktiga.

Då får sådana här tolkningar som till viss del stoppar utvecklingar helt enkelt inte förekomma, utan vi måste tillsammans se till att det blir så tydligt som möjligt så att alla rektorer och alla skolor följer det som står i läroplanen. Om man inte gör det måste vi ta tag i det på ett annat sätt och kanske förtydliga lagstiftningen.

Jag har ingenting mer att tillägga utan vill tacka ministern för svaret. Jag tror att vi kan komma framåt även i denna fråga.


Anf. 60 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Skolan är en arbetsplats, och elever ska tillsammans kunna påverka sin situation och sin arbetsplats. Det är viktigt och en grundläggande princip för alla arbetsplatser. I skolan förbereds vi dessutom för arbetslivet därefter.

Det är också viktigt eftersom det är ett verktyg för att nå mål som skolan strävar efter, både målet, såklart, att man ska ha trygga och välfungerande arbetsmiljöer - det är svårt att åstadkomma det om man inte gör det tillsammans med eleverna - och kunskapsmålen. Elever som känner sig delaktiga och går till en skola som man känner ägarskap över har ett bättre engagemang och en bättre motivation att också nå kunskapsmålen i skolan.

Jag tar gärna diskussioner om exakt vad man ska påverka. Jag slog i mitt interpellationssvar fast, och det är en viktig mening för mig, att det är läraren som leder och ansvarar för undervisningen. Att man kan påverka innebär inte att jag som elev kan sitta och välja eller välja bort delar av kursplanen och ämnesplanen. Skolan har ett särskilt ansvar. Det kan ibland vara det som man har jobbigast för som man behöver göra mest. Men den typen av diskussioner ändrar inte det grundläggande i att elevinflytande har ett värde. Att man ska sträva efter att det värdet förverkligas på alla skolor håller jag absolut med Daniel Riazat om.

Låt mig säga något om varför distinktionen mellan det individuella inflytandet och det gemensamma inflytandet finns i läroplan och inte i skollag. Detta bygger i grunden på att vi har försökt hålla på distinktionen att i skollagen finns organisatoriska och mer övergripande bestämmelser och att det som handlar om den pedagogiska praktiken, som det handlar om här, huvudsakligen finns i läroplanen. Det är anledningen. De har inte olika styrande effekt på skolan - båda granskas av Skolinspektionen - men de är på olika nivåer. Den ena är övergripande, och den andra är mer praktisk i fråga om hur saker och ting ska genomföras.


Anf. 61 Daniel Riazat (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har ingenting mer att tillägga. Jag önskar utbildningsministern och hans familj en glad sommar.


Anf. 62 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jag repeterar det!

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.