effektivisering av CSN:s verksamhet

Interpellation 2000/01:389 av Narti, Ana Maria (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2001-04-20
Anmäld: 2001-04-24
Besvarad: 2001-05-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 april
Interpellation 2000/01:389
av Ana Maria Narti (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om effektivisering av CSN:s verksamhet

I mars förra året kritiserade Riksdagens revisorer Centrala Studiestödsnämnden, CSN, för dess långa handläggningstider. Sedan dess förefaller situationen inte ha blivit bättre @ snarare tvärtom. Studenter vittnar om liten tillgänglighet och dålig service. Från årsskiftet har telefontiden kortats till futtiga två timmar om dagen. Under den tiden är belastningen så stor att det för många studenter är i det närmaste omöjligt att komma fram.

Regeringen framstår som påfallande passiv inför den frustration och irritation som många av landets studenter i dag känner. Det är ingen överdrift att påstå att CSN lider av en legitimitetskris. Om CSN ska kunna återfå studenternas förtroende fordras kraftfulla åtgärder som effektiviserar myndighetens verksamhet. En sådan konkret åtgärd vore att införa en skyldighet för CSN att betala en omvänd straffavgift till studenter som inte får sina studiemedel i tid, exempelvis på grund av långa handläggningstider eller annat administrativt krångel. Det skulle skapa starka incitament för myndigheten att inrätta rutiner som gör att studiemedlen faktiskt betalas ut i tid.

Att ställa ökade krav på att CSN ska fullgöra sina åtaganden gentemot studenterna genom att införa en omvänd straffavgift är i högsta grad rimligt, inte bara av effektivitets- utan också rättviseskäl. I dag räcker det med att som studielåntagare vara en dag försenad med en delåterbetalning för att man ska drabbas av en ordentligt tilltagen straffavgift. Men om myndigheten inte sköter sig utan är försenad med sin betalning @ med allt vad det innebär av besvärliga konsekvenser för den enskilde studenten @ så händer ingenting. Vari ligger logiken?

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta i syfte att effektivisera CSN:s verksamhet?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2000/01:389

Webb-tv: effektivisering av CSN:s verksamhet

Protokoll från debatten

THOMAS ÖSTROS (Utbildning)

Anf. 20 THOMAS ÖSTROS (Utbildningsminister)

Herr talman! Jag tror att det finns en sak som nä- ringsministern och vi som för debatten från den par- lamentariska sidan är ganska överens om: Det skulle behövas ytterligare en rejäl slant. Jag har en fråga som har varit nog så publik av och till här men som näringsministern har blivit gans- ka lågmäld kring. Det gäller PPP-satsningen. Kom- mer den att kunna bli ett verksamt medel för att kun- na tillföra mer pengar? På vilken vägstyrelse man än ringer så är man be- kymrad - på vilket område man än talar om. Man säger t.ex. att landsbygdsvägarna har för svag bärig- het, och det gör att det reguljära näringslivet nu lider ganska illa. Sedan vill jag återkomma till 45:an, som nu står på föredragningslistan. Vi kan konstatera att t.ex. söder om Trollhättan, vid Sjuntorp, finns det tidvis, stora delar av året, mycket större trafikflöde än t.ex. på E 6:an vid Ljungskile. Och när det gäller den sena- re vägen har vi ändå gjort rejäla satsningar. Det är helt rätt, men bara för att man inte har E- beteckning glöms man bort - bara därför skulle det inte vara något trafikflöde där. Sedan instämmer jag i vad näringsministern säger om att infrastrukturen kommer att få stor betydelse. Men ska den få den rätta betydelsen är det viktigt att den kommer snabbt. Det är dessutom viktigt att åt- gärder som vi kan förvänta oss ligger i den första delen eftersom vi har så stora eftersläpningar.

ANA MARIA NARTI (Fp)

Anf. 21 ANA MARIA NARTI (Fp)

Herr talman! Jag ska bara be att få gå igenom de här objekten lite kort. I fråga om riksväg 26 mellan Brandshult och Hyltebruk är starttiden klar. Det blir mellan 2002 och 2004. Det är 150 miljoner kronor. I fråga om riksväg 26 förbi Skeppshult och Smålands- stenar är det 230 miljoner kronor. Där är starttiden 2005-2007. I fråga om riksväg 47/48 mellan Risbro och Mullsjö är det 130 miljoner kronor 2002-2004. I fråga om riksväg 46/48 mellan Borgunda och Skövde är det 390 miljoner kronor 2002-2004. I fråga om riksvägen mellan Norra Sjötorp och Spåsjön är det 44 miljoner kronor 2000-2001. I fråga om riksväg 64 mellan Rämmen och Da- larnas länsgräns är det 41 miljoner kronor 2006. I fråga om riksväg 45 mellan Mora och Orsa är det 50 miljoner kronor 2000-2001. Vid Överhogdal är det 28 miljoner kronor 2002-2004. Mellan Åsarna och Svenstavik är det 47 miljoner kronor 2002-2004. Mellan Lit och Häggenås är det 48 miljoner kronor 2000-2001. Mellan Gisselås och Hallviken är det 70 miljoner kronor 2002-2004. Åsarna-Svenstavik och Lit-Häggenås pågår. Det handlar då om vägförbätt- ringsåtgärder. Med detta har jag redogjort för vad som sker på denna väg. Det är klart att det kan ske mer, att det kan ske snabbare och att det kan vara mer pengar. Men det måste också fördelas och läggas i förhållande till alla de andra investeringsbehov vi har. Jag vill också säga att väg 45 är en väldigt viktig väg. Det är, vill jag påstå, ett stråk som går från Göteborg rätt upp till Karesuando. Det har väldigt stor betydelse, inte minst för skogsindustrin. Det är självklart att man också kan betrakta vägen från Göteborg ned till Halmstad som en viktig väg. Jag har nu redogjort för vilka investeringar som görs. Med tanke på de investeringar som görs allmänt när det gäller vägarna får man väl ändå se detta som ett ganska gott resultat. Och det är, som jag sade tidigare, nya pengar tagna från Banverket.

THOMAS ÖSTROS (Utbildning)

Anf. 22 THOMAS ÖSTROS (Utbildningsminister)

Herr talman! Jag tackar för det. Det låter ju väl- digt fint när man räknar upp de här satsningarna. Nu är det dessvärre så att allt det här inte har förverkli- gats än. En del har skjutits på framtiden - ofta kanske i och för sig av andra skäl än vad näringsministern kan styra över. Tar vi exemplet Sjötorp uppe längs Vänern så är vägen sex meter bred. Tyska turistbus- sar, moderna bussar av fin kvalitet som det handlar om i dessa dagar, åker inte på den typen av vägar. När tyska bussföretag i dag ska upp till Nordkalotten väljer man E 4 i båda riktningarna eftersom den här typen av flaskhalsar finns. Jag har själv samma situation uppe i Dalarna mellan Mora och Orsa. Det skulle komma i gång 2001. Ja, det kommer inte i gång före 2004 i alla fall. Det kan bero på lokala bekymmer. Men i de där trakterna har man fått signaler. Det finns alltså flera tyska bussföretag som inte kör Inlandsvägen längre. Turistnäringen, besöksnäringen, mår naturligtvis dåligt av att få dessa signaler. Därför är det alltså ett antal flaskhalsar utöver dem som näringsministern nu har ropat upp som borde åtgärdas. Det går i för lång- sam takt. Det är det som nu ska åtgärdas när in- frastrukturpropositionen äntligen kommer. Sedan till det tunga godset. Det vore ju intressant att höra vad näringsministern tycker om det här med tungt gods längs Inlandsvägen. Skulle man ändå inte kunna försöka hitta en möjlighet att lösa de små flaskhalsarna också på banan för att fördela det här tunga godset? Vägen är ju inte speciellt bra. Det kan handla om högst några hundra miljoner på Inlandsba- nan. Det kan möjligen bli aktuellt med EU-medel i inlandet där vi har den kanske högsta arbetslösheten i landet. Skulle man inte kunna lösa de två små flask- halsarna hemma i det egna länet - få med Länsstyrel- sen på att göra den satsningen för en gångs skull? Då får vi också med att fixa södra delen mellan Sveg och Östersund. Det skulle hjälpa när det gäller många av de problem som vi nu pratar om. De positi- va signaler som har givits, som jag vill tacka för, skulle ge en optimal utdelning. Regeringen och nä- ringsministern skulle, det lovar jag, bli populära i inlandet. Där behövs minsann de här satsningarna mer än någonsin.

ANA MARIA NARTI (Fp)

Anf. 23 ANA MARIA NARTI (Fp)

Herr talman! Elver Jonsson har föreslagit en rad insatser för Dalsland samt frågat mig om jag avser att snabbt lägga ett aktionsprogram som ger nya jobb och som långsiktigt tryggar landskapets egna förutsätt- ningar för tillväxtkraft i avsikt att ge en positiv ut- veckling som i vid mening säkrar välfärden i Dals- land. Förslagen spänner över flera statsråds politikom- råden, men som ansvarig för bl.a. frågor som rör infrastruktur och arbetsmarknadspolitik besvarar jag interpellationen. Jag är medveten om problemen i Dalsland. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 en höjning av anslaget till väghållning. I regle- ringsbrevet för Vägverket beslutade regeringen där- efter om en höjning av anslagsposten Investeringar i regionala planer till drygt 2 miljarder kronor för år 2001 jämfört med drygt 1,1 miljard kronor för år 2002. Regeringen avser att i höstens infrastrukturpro- position återkomma till frågorna om väg- och järn- vägsinvesteringar. Beträffande slussutbyggnad i Trollhätte kanal så presenterade Sjöfartsverket i juni 2000 en samhälls- ekonomisk analys av behovet av nya slussar jämfört med att vidmakthålla de nuvarande. Slutsatsen blev att en upprustning räcker till för Vänertrafikens behov och att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att i dag bygga nya slussar. Ca 55 miljoner kronor utgår årligen från staten för att täcka bl.a. driftskostnader och underhåll av Troll- hätte kanal. Elver Jonsson vill säkra turisttrafiken på Dals- lands kanal. Turismen i Dalsland utgör en betydelse- full möjlighet till tillväxt, och som turistområde är Dalsland uppmärksammat i de regionala tillväxtavta- len. I december 1999 tillsatte regeringen den s.k. Framtidsgruppen med representanter för rese- och turistindustrin och Näringsdepartementet. Gruppen ska, nu i sommar, presentera ett samlat förslag till åtgärder för att stärka tillväxten i rese- och turistin- dustrin. Vad beträffar universitets- och högskoleutbild- ningen så karakteriseras den av ett decentraliserat styrsystem. Berörda kommuner, organisationer och presumtiva studenter bör därför ta kontakt med när- maste högskola eller universitet för att diskutera möj- ligheterna att anordna en viss utbildning. Genom den omfattande utbyggnaden av högskolan är möjligheten för ett sådant samarbete stort. Exempel på högre utbildning i Dalsland är den distansutbildning som Högskolan i Trollhättan/Uddevalla ger i Dals-Ed, Mellerud och Åmål. Riksdagen har nyligen beslutat att den kvalifice- rade yrkesutbildningen, KY, blir en ny, reguljär ut- bildningsform vid sidan av högskolan fr.o.m. den 1 januari 2002. En ny myndighet, som ska administrera den kvalificerade yrkesutbildningen, kommer att förläggas till Hässleholm. Beträffande insatser för att underlätta kvinnligt fö- retagande så anser regeringen att det är angeläget att öka andelen företag som startas och drivs av kvinnor. Kvinnors andel av nyföretagandet har fördubblats under 1990-talet. I dag startas ca 31 % av alla nya företag av kvinnor. I årets vårproposition planerar regeringen insatser för att främja kvinnors och in- vandrares företagande med 9 miljoner kronor år 2002, 14 miljoner kronor år 2003 och 19 miljoner kronor för år 2004. Vad beträffar Elver Jonssons förslag att dämpa småföretagens avgifter för prövningstillstånd, så har Konkurrensverket, på regeringens uppdrag, hösten 2000 genomfört en inventering av s.k. fiskala avgifter som tas ut av företag. Verket konstaterade att det var få branscher där avgifterna upplevdes som hinder för nyetablering eller expansion av företag. Simplexen- heten inom Näringsdepartementet har bl.a. som mål att regelverken för småföretag tydligt ska minska inom en treårsperiod. Slutligen vad gäller frågan om aktionsprogram så för regeringen en långsiktigt strategiskt inriktad poli- tik inom olika samhällssektorer för att utveckla nä- ringslivet i olika delar av Sverige. Denna politik in- nebär bl.a. en långtgående decentralisering av ansvar och medel till den regionala nivån. Det är därför, enligt min mening, Dalslands kommuner och regi- onstyrelsen för Västra Götalandsregionen är bäst skickade att arbeta för tillväxt och nya jobb till Dals- land. Statens åtgärder är viktiga - men ingenting kan eller ska ersätta de insatser som regionerna själva gör när det gäller att skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb.

THOMAS ÖSTROS (Utbildning)

Anf. 24 THOMAS ÖSTROS (Utbildningsminister)

Herr talman! I min interpellation har jag efterlyst statsmaktens åtgärder för att säkra en positiv utveck- ling i landsorten, och jag har talat om mitt eget län och särskilt apostroferat landskapet Dalsland. När jag nu tackar näringsministern för svaret så följer det med en reflexion. Hur kan ett så stort de- partement ha så lite av besked i så här viktiga frågor? Näringsdepartementets storlek motiveras ju av beho- vet av samordning och ett kraftfullt agerande. Depar- tementschefens svar, om jag ska vara positiv, är nog så diskret. Om jag är lite mer rakt på sak så är det alltför dunkelt. Jag har tagit upp ett antal frågor som har att göra med en regions möjligheter att växa och utvecklas. Den tid är förbi då vi kunde se det isolerat och ha vattentäta skott mellan insatserna. Näringsministern har hakat på det resonemanget och hänvisar till sitt ansvar som särskilt rör infrastruktur och arbetsmark- nadspolitik och har därför valt att föra debatten i dag. Landets vägar är den överlägset största pulsådern i infrastrukturens "blodsystem". 90 % av alla trans- porter går på väg. 80 % av alla persontransporter sker med privatbil. Statliga SIKA har bedömt att den ök- ning man ser framför sig över en tioårsperiod helt kommer att gå till vägtrafiken. Flera års eftersläpning och nedprutade väganslag har medfört att alltför slitet och bristfälligt vägsystem. Gång på gång har näringsminister Rosengren lovat att lägga fram förslag om infrastruktur och vägar. Och gång på gång har det skjutits upp. Nu är förslaget minst två år försenat. Den borgerliga oppositionen har valt att lägga stor vikt vid vägar. Och även om försla- gen är något olika har de samma färdriktning - mer pengar till vägarna för att klara näringsliv och i för- längningen också välfärdsfrågorna. Förra året hade vi dessutom en rekordvåt höst, och det har inte gjort läget bättre då stora vägområden har havererat då höstfloden drog fram över stora delar norr om Berg- slagen men särskilt i västra Värmland och Dalsland. Västra Götalands Åkeriförening med 1 400 åkare skrev nyligen att det pågår en stor kapitalförstöring när nära 100 mil av vägarna enbart i Västsverige är avstängda för tung trafik på grund av tjällossning. Vad hjälper det då att vi slår oss för bröstet och säger hur duktiga vi är i Sverige. Man säger att det är 84 mil med gropar och gupp som naturen ordnat alldeles själv, eftersom Vägverket inte får de resurser som åkarna, näringslivet i övrigt och alla boende i området längre krävt. Man avslutar med att konstatera att vägarna i många fall är så nedslitna att de i många fall måste byggas om från början med påföljd att kostna- derna blir onödigt stora. I stället för att kunna leverera virke från det egna området i skogen någon mil bort så har sågverken på de avstängda vägarna fått se till att virket har kommit från annat håll. Under vissa tider har de fått köpa upp från både Baltikum och Ryssland för att via andra leder nå sågverken. Många åkare får ställa av flera av sina bilar sex-åtta veckor, och i en hel del fall leder det till konkurser. På Vägverket säger man att man behöver åtmins- tone 300 miljoner över en tioårsperiod för att klara detta. Men just nu får man ju en oerhört liten del av dessa volymer. Jag tror alltså att denna förskjutning i tid är en ödesdiger klyfta som kan bli väldigt svårhanterlig för att klara vägarna. I dag fick jag ett brev från kommunstyrelsen i Dals-Ed om Nössemarksvägen, väg 2183, på gränsen till Norge. Satsningen på sågverket med 30 arbetstill- fällen ser ut att haverera. Från sågverket ställer man frågan: Kan vi vara klara över att vi får en väginves- tering som gör att vi kan ha åretruntleveranser till vårt sågverk, eller måste vi tänka i banor att lägga ned en sådan för bygden viktig industri?

ANA MARIA NARTI (Fp)

Anf. 25 ANA MARIA NARTI (Fp)

Herr talman! Jag har erfarit att man i Västra Gö- talandsregionen har prioriterat vägobjektet Råseröd- Båberg på väg 44, och bygget kommer att starta i år. De tillkommande medlen för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av det regionala vägnätet blir därför mindre i Västra Götalands län än i t.ex. skogslänen. Enligt Vägverkets verksamhetsplan läggs 59 miljoner kronor i år på sådana åtgärder i länet. Det är en höj- ning med 5 miljoner kronor jämfört med år 2000. Varför säger jag detta? Jo, det är faktiskt så att re- gionen själv gör sina prioriteringar. Man har gjort en sådan prioritering. Västra Götaland gör sina fördel- ningar och prioriterar sina vägar, och det är tanken. Det gör man, och jag har all respekt för det. Men det gör också att vi kanske får en fördelning som Elver Jonsson inte har samma uppfattning om. Men jag kan inte gå in i detta. Sedan delar jag Elver Jonssons uppfattning att det behövs väldigt mycket pengar till vägar. Vi behöver bärighetspaket. Jag har ingen annan uppfattning, och jag tänker inte ens polemisera i denna fråga. Att vi nu har senarelagt denna proposition har att göra med att vi vill koppla den till regionalpolitiken, dvs. till just de områden som vi här talar om. Det mesta och det viktigaste, precis som Elver Jonsson säger, när det gäller regionalpolitiken i de glesbe- byggda områdena där vi måste få i gång egen tillväxt handlar om infrastrukturen, och det handlar i första hand om vägar. Därefter kommer min tystnad.

THOMAS ÖSTROS (Utbildning)

Anf. 26 THOMAS ÖSTROS (Utbildningsminister)

Herr talman! Det är bra att vi ändå är överens om att det behövs mer pengar. Men bekymret är ju att de har varit infrusna alltför länge. Och under tiden sker det en allvarlig nedgång. I dag hålls ett mycket uppfordrande möte nere i Västsverige, som statsrådet nyss berömde för att kunna sköta detta bra, vilket jag också tror. Man skriver att det finns anledning att vara orolig, framför allt för våra kommunikationer. På många ställen är de undermåliga och har en föråldrad standard. Därför krävs det snara och omfattande satsningar på vägarna. Och om det uteblir så är det mycket bekymmersamt. Det är klart att man kan säga att det är en lite överdriven oro och att de ska planera detta osv. Men jag tror att det är att komma undan. Statsrådet säger nu att detta ska kopplas samman med regionalpoliti- ken. Det är ju inte så att regionalpolitiken är någon uppföljning 2001, utan det är någonting som vi har försökt med i många decennier, låt vara att vi inte har klarat det särskilt väl. Jag tror att det behövs ett brett batteri av insatser och ett samlat aktionsprogram på olika områden. Nu säger näringsministern att man nog inte kan satsa på Trollhätte kanal. Det är ju intressant att regeringens stödpartier har sagt att det inte ska handla så mycket om vägar utan att transporterna ska ske på spår och på sjö. Men när det kommer ett sådant här sjöförslag så säger man att det inte kan vara aktuellt, eftersom det enligt näringsministern inte är samhällsekonomiskt bärkraftigt. När det gäller högskoleutbildningen hänvisar statsrådet till att kommuner och presumtiva studenter ska kontakta sin närmaste högskola. Han hänvisar till den kvalificerade yrkesutbildningen KY. Det är bra, men den är på tok för liten. Riksdagen beslöt också att påminna regeringen om det och be om ökad kapa- citet. När det gäller seriösa koncept som KY- utbildningen i Dals-Ed som fick avslag på att anordna en sådan kurs om 80 poäng så skulle det vara intres- sant att åtminstone få höra statsrådets principiella inställning till KY-utbildning i västra Dalsland. Det skulle vara bra att få en sådan signal. Jag kräver inte detaljbesked men statsrådet, som har ansvar för de övergripande tillväxtområdena, måste väl ändå kunna ha synpunkter på detta, särskilt som instruktionsboken följts till punkt och pricka. Det kvinnliga företagandet ökar väldigt mycket. Nu är det nästan en tredjedel som är kvinnliga nyfö- retagare, säger näringsministern. Men det intressanta är att man i en rapport när det gäller riskkapital säger så här: Kvinnor driver ofta tjänsteföretag och använ- der sig av en annan typ av finansiering. Därför får de kanske bara ett par tre procent av riskkapitalflödet. Vidare säger man: Kvinnliga tjänsteföretagare spelar i en lägre kapitaldivision än prylentreprenörerna, och när företagen beskattas hårt är det svårare att skapa tillväxt i tjänsteföretag där människor arbetar med människor. Ja, där fick sig de kvinnliga företagarna så de, tror jag, suckade djupt. Jag tror att vi behöver bl.a. lägre skatt på företa- gande och tjänster. Det skulle ge lägre skatt också för kvinnligt entreprenörskap. Enligt Margareta Win- bergs svar till mig för en vecka sedan har numera varje minister ett jämställdhetsansvar. Därför skulle det vara intressant att höra vad Björn Rosengren, i ett jämställdhetsperspektiv, har att säga om svårigheterna för kvinnliga företagare att komma till och att expan- dera. Vidare tror jag att det här med prövningstillstånd är ganska tungt för många nyföretagare. Att be en nämnd att komma ut för att under en halvtimme eller tre kvart visitera och att sedan efter någon vecka få en räkning på tiotusentals kronor för en sådan visit är inte rimligt om vi samtidigt säger att vi nu ska gynna nyföretagande och tillväxt. Således finns det en rad obesvarade frågor men jag har förhoppningar om svar i statsrådets inlägg här och nu.

Intressenter

Frågeställare

Narti, Ana Maria (fp) FP

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna