Till innehåll på sidan

Effekterna av den ekonomiska utvecklingen på försvarsambitionen

Interpellation 2015/16:672 av Mikael Oscarsson (KD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-05-19
Överlämnad
2016-05-20
Anmäld
2016-05-24
Sista svarsdatum
2016-06-10
Svarsdatum
2016-06-27
Besvarad
2016-06-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Nyligen offentliggjordes Försvarsmaktens budgetunderlag för 2017. Underlaget väcker dessvärre en rad frågor. Frågor som med rätta kan ställas om vad av försvarsöverenskommelsens innehåll som faktiskt kommer att levereras till Försvarsmakten inom utsatt tid.

I överenskommelsen ingår anskaffning av ett antal system, varav några man nu kan ifrågasätta om de kommer att kunna levereras inom utsatt tid. Bland annat framgår att anskaffningen av ett standardfordon, vilket krävs för att ersätta de delar av fordonsparken som är 30–45 år gamla, senareläggs till 2024.

Detta föranleder ett antal frågor till försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Finns det enligt försvarsministern tillräckliga medel avsatta i regeringens budget för att leverera de system som ingår i försvarsöverenskommelsen inom överenskommelsens fastlagda tid?

Ett antal system har senarelagts av FMV eller har utgått. Vad ger detta enligt försvarsministern för effekt på den faktiska ambitionsnivå hos Försvarsmakten som regeringen nu sätter?

Finns det enligt försvarsministern en diskrepans mellan Försvarsdepartementets analys av den ekonomiska situationen inom Försvarsmakten och det faktiska utfall i ambitionsnivån som slogs fast i försvarsöverenskommelsen?

Debatt

(9 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 2 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mikael Oscarsson har frågat mig om det enligt mig finns tillräckliga medel avsatta i regeringens budget för att leverera de system som ingår i försvarsöverenskommelsen inom överenskommelsens fastlagda tid. Mikael Oscarsson menar att ett antal system har senarelagts av FMV eller utgått. Han har frågat vilken effekt detta enligt mig ger på Försvarsmaktens faktiska ambitionsnivå som regeringen nu slår fast. Slutligen har han frågat mig om det enligt mig finns en diskrepans mellan Försvarsdepartementets analys av den ekonomiska situationen inom Försvarsmakten och det faktiska utfall i ambitionsnivå som slogs fast i överenskommelsen.

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016 till och med 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Försvarsbeslutet innebär att den samlade försvarsekonomin förstärks med ytterligare 10,2 miljarder kronor under inriktningsperioden, utöver tidigare beslutade tillskott.

I den försvarspolitiska inriktningspropositionen betonar regeringen att materielförsörjning är ett medel för att stödja krigsförbanden i uppbyggnaden av deras operativa förmåga och för att möjliggöra för krigsförbanden att utföra sina uppgifter i fred och vid höjd beredskap. Samtidigt finns det tekniska och ekonomiska risker inom materielförsörjningen, eftersom det handlar om anskaffningar av komplexa system i fleråriga processer och avsevärda ekonomiska värden. Regeringen och de ansvariga myndigheterna arbetar kontinuerligt med att hantera dessa risker.

Försvarsmakten har i sitt budgetunderlag för 2017 anmält att det finns risker inom materielförsörjningen. Försvarsmakten har även utvecklat redovisningen av materielprojekt, i enlighet med investeringsplaneringsutredningens förslag. Underlagen analyseras nu inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att ta ställning till Försvarsmaktens budgetunderlag i samband med budgetpropositionen för 2017.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ställer sig bakom och har ett gemensamt ansvar för att vårda försvarsöverenskommelsen. För att samråda om frågor som gäller denna träffas de fem partier som står bakom överenskommelsen regelbundet i försvarsgruppen. Om förutsättningarna för överenskommelsen påverkas av till exempel fördyringar eller förseningar kommer regeringen att diskutera frågan i försvarsgruppen.

Ambitionen i överenskommelsen ligger fast. Regeringen avser att fullfölja försvarsöverenskommelsen.


Anf. 3 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack för svaret, försvarsministern!

Vi träffade en försvarsuppgörelse i riksdagen. Överskuggande där var det allt tuffare säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i. Det identifierades då en rad materielsystem som ska komma fram under försvars-perioden.

Den nya artilleripjäsen Archer ska anskaffas. Även lastbilar ska anskaffas, och det har framkommit att de är försenade. Stridsvagnarna 122 och 90 ska renoveras. Enligt Försvarsmaktens underlag från den 16 december ska fem bevakningsbåtar, inklusive antiubåtsgranatkastare, anskaffas. Ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd ska anskaffas till en av de två luftvärnsbataljonerna under perioden. Två vedettbåtar av Stockholmsklass, en ny sjömålsrobot och en ny lätt torped ska anskaffas. Det handlar om vidmakthållande av och en halvtidsmodifiering av ubåt i Gotlandsklass och ubåt av Södermanlandsklass. Vidare handlar det naturligtvis om byggandet av de två ubåtarna och om införandet av JAS 39 Gripen. Med tanke på tillägget med 10,2 miljarder skulle de mekaniserade bataljonerna tillföras ett nytt stridsfordonsburet granatkastarsystem under perioden. Det var också fråga om att tillföra ytterligare brobandvagnar, motoriserade skyttebataljoner, granatkastare, två korvetter av Gävleklass, sex bevakningsbåtar, nya undervattenssensorer och att göra ytterligare fyra helikopter 14 sjöoperativa under perioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har alltså överenskommits att en lång rad materielsystem ska anskaffas. Samtidigt finns det signaler om att detta kommer att bli dyrare, då det har lämnats in underlag från Försvarsmakten som visar på fördyringar i vissa system.

Försvarsutskottet besökte Försvarsmaktens högkvarter för en tid sedan. Från Försvarsmaktens sida var man då mer precis än vad man har varit tidigare och sa att köpkraften har försämrats så avsevärt att hälften av tillskottet kommer att ätas upp under försvarsperioden. Frågan är om pengarna räcker till. Kommer exempelvis de mekaniserade bataljonerna att tillföras ett granatkastarsystem under perioden?


Anf. 4 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag har i mitt inledande anförande sagt att om förutsättningarna för överenskommelsen påverkas av till exempel fördyringar eller förseningar kommer regeringen att diskutera detta i försvarsgruppen. Låt mig understryka detta en gång till så att det är klart att det är sagt och att det är sättet regeringen tänker arbeta med detta.

Låt mig också påminna om att jag redan på Sälenkonferensen markerade att vi säkert kan förvänta oss diskussioner om både fördyringar och förseningar. Det är inget jag är överraskad av eller känner någon akut panik över.

När man får denna typ av indikationer måste man se till att underlagen bearbetas och att ansvariga myndigheter får jobba igenom detta så långt de kan för att se vilka andra sätt att lösa ett problem som finns. Det kan också vara så att man i någon del har varit alltför alarmistisk.

De 10,2 miljarderna i överenskommelsen handlar i huvudsak om att krigsdugligheten i krigsförbanden ska höjas ytterligare genom att alla förband ska genomföra krigsförbandsövningar under inriktningsperioden.

Vi kom överens om att arméstridskrafterna ska utökas med en motoriserad skyttebataljon samtidigt som den lätta skyttebataljonen bibehålls men omorganiseras för att kunna vara lufttranportabel.

Vi kom också överens om att mekbataljonerna tillförs ett nytt stridsfordonsburet granatkastarsystem, att ytterligare brobandvagnar tillförs och att de motoriserade skyttebataljonerna tillförs utökad pansarvärnsförmåga.

Vidare kom vi överens om att en stridsgrupp på Gotland organiseras med ett mekkompani och ett stridsvagnskompani från och med 2018 och att utbildningsgruppen på Gotland förstärks för att medge ökad övnings- och utbildningsverksamhet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kom även överens om att hemvärnet och de nationella styrkorna tillförs granatkastare och bataljonsledningsförmåga och att ytterligare personlig utrustning och ammunition anskaffas.

Vidare ska två korvetter av Gävleklass modifieras så att de är operativt och tekniskt relevanta till i mitten av 2020-talet, ytterligare två bevakningsbåtar modifieras så att fyra bevakningsbåtar bibehålls som bojbåtar och nya undervattensensorer anskaffas.

Tillgängligheten på det taktiska transportflyget ska utökas, och förmågan till spridning av flygstridskrafterna inom och mellan baser ska också ökas.

Slutligen ska underrättelseförmågan förstärkas.

Vi jobbar med alla dessa punkter. Det gör även Försvarsmakten och FMV. Det förs en kontinuerlig dialog om eventuella problem som kan uppstå. Det har i vissa stycken redan skett beställningar, och i andra stycken arbetas det med beställningar. De problem som har uppstått bearbetas.

Överenskommelsen trädde i kraft den 1 januari, och nu är vi i slutet av juni. Det har gått lite för kort tid för att kunna säga att de åtgärder som vidtas är otillräckliga eller för att med dramatik i rösten säga att det vi har varit överens om inte levereras.

Vi är inne i en stor omställningsprocess av hela Försvarsmakten. Den har nu börjat på allvar, och vi kommer att ha problem att hantera. Dem får vi beta av efter hand, och det gör vi också.

Mikael Oscarsson, som ingår i försvarsgruppen, kan vara helt förvissad om att om det uppstår fördyringar eller förseningar kommer vi att ta upp det i arbetsgruppen.


Anf. 5 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

Försvarsuppgörelsen var ett viktigt trendbrott. Det är första gången sedan kalla kriget som Försvarsmakten får mer pengar. Så långt är allt gott och väl.

Men nu kommer rapporterna om fördyringar, och precis som försvarsministern sa har det inte ens gått ett år av periodens totala fem år. Det gör mig än mer orolig att dessa signaler kommer så här tidigt. Försvarsmakten säger att köpkraften äter upp hälften av tillägget på 10,2 miljarder under perioden - alltså inte långt borta i fjärran utan under perioden. Det har också indikerats att vissa av försvarssystemen blir dyrare.

Jag är glad över försvarsministerns tydlighet med att detta ska diskuteras i försvarsgruppen, men jag tror att vi också behöver ha en offentlig diskussion om detta, åtminstone i vissa delar. Finns det risk för att något av dessa projekt får stryka på foten?

Som jag och Kristdemokraterna ser det måste varje del i uppgörelsen bli av, inte minst med tanke på att det säkerhetspolitiska läget inte har förbättrats sedan beslutat togs. Vi ser snarare ett tuffare läge. Därför är det viktigt att inte någon del av uppgörelsen senareläggs. I stället måste pengar läggas till.

Jag var på Luftstridsskolan i förra veckan och fick då en rapport om att det finns ett akut behov av att tillföra pengar till ASC 890, Sveriges luftburna stridslednings- och luftbevakningsplattform, för att livstidsförlänga. Gör vi inte det faller den för åldersstrecket under perioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om jag minns rätt kom detta inte upp under försvarsförhandlingarna, men det är ett behov. Vi behöver diskutera både offentligt och internt hur vi kan säkerställa detta. Det är helt avgörande för Sverige att denna luftburna stridslednings- och luftbevakningsplattform fungerar. Om inte detta antal miljoner, som det ännu så länge inte är planerat för, kommer fram kan det få mycket negativa konsekvenser.

Föranleder rapporterna från Försvarsmakten om att hälften äts upp av försämrat penningvärde försvarsministern att göra några direkta förändringar så att pengarna räcker till alla de beslut som ska tas?


Anf. 6 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Låt mig också få blanda mig i detta intressanta meningsutbyte. Jag var med för Moderaterna i de försvarsförhandlingar som låg till grund för försvarsuppgörelsen, som i sin tur låg till grund för det inriktningsbeslut som gäller från den 1 januari 2016.

Det som Mikael Oscarsson och försvarsminister Peter Hultqvist ger uttryck för är viktigt. Vi fem partier har ett gemensamt ansvar att vårda överenskommelsen. Som politiker har vi också ett ansvar att värna landet. Vi bör ha båda dessa saker framför ögonen.

Det är angelägna frågor som lyfts fram. Precis som Peter Hultqvist säger i sitt svar till Mikael Oscarsson finns det varningstecken från FMV och Försvarsmakten om eventuella fördyringar. Då är det viktigt att vi partier som ingår i uppgörelsen och har denna grupp som återkommande träffas får veta saker före och inte efter.

Försvarsministern säger att underlaget analyseras inom Regeringskansliet och att regeringen kommer att ta ställning till Försvarsmaktens förslag i budgetbeslutet för 2017. Som moderat företrädare i gruppen vill jag understryka att det är viktigt att vi som oppositionsföreträdare så fort som möjligt får reda på när regeringen börjar känna att det finns siffror som håller, då dessa siffror kommer att ligga till grund för våra budgetförslag, inte bara för 2017 utan också för kommande år.

Som jag ser det, åtminstone utifrån de samtal vi har haft med försvarsministern i gruppen och även här i kammaren, finns det grovt sett tre sätt att hantera de fördyringar som eventuellt kan komma. Det första är att man ser om det finns annat likvärdigt materiel som man kan ha i stället för det man hade tänkt, det andra är att man funderar på antalet - kvantitet eller kvalitet - och det tredje är att man skjuter till mer pengar.

Jag vill klargöra Moderaternas utgångspunkt. Vi tycker inte att man ska ha sänkta ambitioner. Det läge vi befinner oss i är allvarligt, precis som Mikael Oscarsson underströk. Det gör att alternativet med sänkta ambitioner är det sämsta. Därför är det angeläget för oss i oppositionen att regeringen, när den känner att den har siffror som håller och man har räknat på det på FMV och Försvarsmakten, förmedlar siffrorna vidare i den för-svarsgrupp vi har.

Precis som försvarsministern underströk innehåller vårt inriktningsbeslut och den försvarsöverenskommelse vi har många delar, varav materiel är en. Det är viktigt att betona den ökade övningsverksamheten och de högre ambitioner vi har på området. Det handlar om incidentberedskap, ubåtsjaktförmåga, satsningen på Gotland och flygbas. I allt detta finns också materiel som en komponent - det kan vi inte komma ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsministern kan, om han vill, kasta visst ljus över detta. Det finns tre sätt att tackla det på. Det första är annat materiel, som ger en likartad effekt, det andra är att man sänker kvaliteten eller minskar kvantiteten och det tredje är att man tillskjuter resurser.

Som ledamot av den försvarsgrupp som Peter Hultqvist leder vill jag understryka att jag utgår från att vi får reda på saker och ting före, inte efter.


Anf. 7 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det finns ingen grund för att misstänka att vi inte skulle informera när vi har någonting att informera om. Däremot informerar vi inte när vi inte har fakta att lägga på bordet. Alla måste ha viss respekt för att man måste genomarbeta material och analysera det innan man är alltför snabb med slutsatser. Man måste också ha respekt för möjligheten att påverka kostnadsbilder.

Jag känner ofta att det är en brist i det politiska resonemanget att politiker, särskilt i opposition, ibland tenderar att vara lite väl snabba med att skriva ut checkar som täcker upp eventuella prognoser. Ett rimligare arbetssätt är att försöka bearbeta eventuella prognoser och eventuellt hotande kostnadsbilder och bidra aktivt till att få ned kostnadsbilden och använda viss kreativitet för att kunna nå målet.

Vi ska ha klart för oss att det är allmänna medel vi hanterar. Vi kan inte ha det på någon sorts löpande räkning och så fort det flaggas för en kostnadsfördyring vara beredda att köpa in och acceptera detta som ett faktum. Det är inte detsamma som att jag inte inser problematiken med denna typ av hantering. Det var därför jag så tidigt som på Sälenkonferensen flaggade för att jag ser risker. Då var det inte särskilt många som var intresserade av att kommentera. Nu däremot dyker det upp en massa diskussioner, och man är nästan framme med checkblocket innan vi vet vad de egentliga kostnaderna är.

Vi måste från vårt håll försöka hålla lite i pengarna och ha en attityd där vi har en viss kyla när vi betraktar detta. Vi måste se till att det verkligen jobbas med alternativa lösningar och att man bedömer om det är reella kostnadsbilder som nu har dykt upp. Detta för vi ett återkommande resonemang om med Försvarsmakten och FMV.

Man frågar vilka direkta åtgärder som ska vidtas nu, men det finns inga åtgärder som man kan vidta för att lösa detta på en dag. Den typen av snabbhet är närmast att betrakta som lite lätt oansvarig eller byggd på bristande insikt om sakernas tillstånd. Detta kräver att man tar lite tid på sig för att så långt som möjligt kunna komma fram till en hållbarhet.

Jag tar oerhört seriöst på alla delar i detta. Jag skyggar inte för att det finns kostnadsfördyrings- och tidsförskjutningsaspekter, men jag skyggar heller inte för att man måste bearbeta de kostnadsbilder som kommer upp och också göra ett seriöst jobb med dem. Annars tycker jag inte att man tar det politiska ansvaret.

Jag är inte beredd att vara framme med checkblocket i första rummet, utan vi får ta lite tid till detta. Det är nog det klokaste sättet att hantera det på. Vi kommer att göra en fullständig belysning av detta i samband med budgetpropositionen för 2017. Det är ungefär så en regering brukar arbeta. Vi har inte kommit på något nytt sätt att hantera denna typ av frågor på, utan det är detta förhållningssätt som jag tycker är gängse här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller de punkter jag läste upp och de 10,2 miljarder vi är överens om finns det inte något område där jag ser att vi inte håller på att arbeta eller har dragit igång processer. Vi jobbar med hela fältet.

Det är inget problem för mig att vara väldigt tydlig: Självklart ska vi diskutera allt detta i försvarsgruppen. Det är närmast märkligt att frågan ska behöva ställas. Det finns ingen ambition hos oss att mörka någonting i detta.


Anf. 8 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! I början av året var arméchefen Anders Brännström väldigt tydlig. Han sa att Sverige kan vara i krig om några år. Det är verkligen inte något vi hoppas ska ske, men Sverige kan bli angripet. Då är det viktigt att se till att vår försvarsmakt fungerar och i värsta fall kan möta ett sådant hot som den förre arméchefen - han har precis slutat - talade om. Därför är det viktigt att varje del i uppgörelsen kan genomföras.

Bakgrunden till denna interpellationsdebatt är den information vi har fått från Försvarsmakten, nämligen att köpkraften halveras. Hälften av anslaget på 10,2 miljarder försvinner i minskad köpkraft. Dessutom har det kommit fram uppgifter som gör gällande att flera materielsystem blir avsevärt dyrare. Då undrar naturligtvis alla försvarsintresserade medborgare som har hört talas om detta vad konsekvenserna blir och om pengar kommer att läggas till.

Sammantaget är läget i omvärlden alldeles för allvarligt för att vi ska låta nödvändiga och redan beslutade åtgärder fördröjas. Om det krävs nya politiska ställningstaganden för att förverkliga försvarsöverenskommelsen är vi kristdemokrater beredda att diskutera det.

Sänkt ambition kan inte vara ett alternativ med tanke på det omvärldsläge vi har. Därför är det viktigt att denna fråga kan diskuteras både offentligt och i försvarsgruppen så att varje del i försvarsuppgörelsen kan förverkligas inom den tid som satts upp.


Anf. 9 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Försvarsministern konstaterade att man kan lova mycket i opposition. Han hade åtta år på sig att öva på den konsten. Själv har jag bara haft två år på mig, men jag hoppas att det inte ska bli så mycket längre tid.

En sak ska jag ändå berömma försvarsministern för, fru talman, och det är att han återkommande hedrar överenskommelsen. Det tycker jag är bra. Det som dock gjorde mig lite orolig var att han sa att de skulle återkomma i budgetpropositionen, för det är så regeringar brukar göra. Men det som skiljer detta område från andra är att det finns en försvarsöverenskommelse som grund. Det är därför jag tycker att det är viktigt, och jag vill understryka det.

Jag hoppas att försvarsministern håller ord. Jag utgår från att regeringen så fort det är möjligt och när den känner att den har ett fast underlag utifrån Försvarsmaktens och FMV:s beräkningar återkommer med dem till oss försvarsöverenskommelsepartier och till försvarsgruppen. Vi måste ta ställning till detta i våra budgetförslag för 2017 och de kommande åren framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag har påpekat finns det egentligen tre vägar, om det finns risk för kostnadsfördyringar. Det ena är att man försöker se om det finns annan likvärdig materiel. Det andra är att man tittar på kvantitet eller kvalitet. Det tredje är att man ser om man måste skjuta till mer pengar.

Jag står inte här och skriver ut checkar nu. Men jag ryggar inte heller för de problem och utmaningar som vi har.

Då kan jag bara ärligen, fru talman, deklarera vad som är ambitionen från Moderaterna, som ett av de fem överenskommelsepartierna. Nej, jag vill inte att vi sänker ambitionerna i den uppgörelse som vi har, i den överenskommelse som ligger till grund för det inriktningsbeslut som finns.

Jag utgår från att så fort regeringen har siffror att presentera för överenskommelsepartierna kommer vi att få dem. Och det utgår jag kommer att ske innan regeringen presenterar sin budgetproposition.


Anf. 10 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Först och främst lämnade ni inte ett så enkelt arv efter er i den förra regeringen. Ni har lämnat efter er en försvarsmakt där det finns en hel del övrigt att önska. Vad pysslade ni egentligen med under de åtta åren, eftersom de åtta åren kom upp nu? Det är mycket som vi får ta tag i.

Jag är i och för sig glad att ni har varit med och gjort den här överenskommelsen och att vi har den gemensamma plattformen. Men att ens en gång antydningsvis komma med påståenden som kan förleda människor att tänka att regeringen inte skulle vara beredd att stå för överenskommelsen tycker jag inte känns sjyst.

Vi sitter nu med det yttersta ansvaret. Då kan jag inte stå här och halvt om halvt lova att vi nu ska hantera frågan på det ena eller det andra sättet, när vi inte ens har gått igenom exakt vilken strategi vi ska ha på punkt efter punkt.

Det är bättre att tala när man har något att säga än att bara stå och ha allmänna ordkaskader som kanske populistiskt sett kan gå hem kortsiktigt men som kan bli rätt verkningslösa och dessutom kan visa sig vara felaktiga i ett längre perspektiv.

Jag tänker vara fullständigt öppen när det gäller alla problembilder, och jag tänker försöka vara oerhört konstruktiv i fråga om sättet att lösa detta. Men jag vill inte höra några antydningar om att vi på något vis skulle vikta när det gäller överenskommelsen, för det finns inte på kartan.

När det gäller formell och informell diskussion: Försvarsgruppen är ett forum för informellt utbyte av information. Vi försöker där leverera det som finns att leverera. Men vi har också den respekten för försvarsgruppen att vi levererar det som går att säga och inte spekulerar. Att spekulera kan leda väldigt fel. Det är bättre att tala när man har något att säga på allvar.

I formell mening måste detta hanteras i budgetpropositionen. Det är så det går till.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.