Diabetikernas vård i vårdvalet

Interpellation 2010/11:417 av Sandberg, Gunnar (S)

av Sandberg, Gunnar (S)

den 20 maj

Interpellation

2010/11:417 Diabetikernas vård i vårdvalet

av Gunnar Sandberg (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

Typ 2-diabetes, som förr i tiden kallades åldersdiabetes, är en folksjukdom som fordrar en medicinskt relevant behandling och regelbunden kontakt med sjukvården. Fetma, rökning och andra livsstilsfaktorer är sådant som ökar risken att utveckla typ 2-diabetes.

Personer med typ 2-diabetes kan leva ett gott liv, om de har tillgång till bra medicinsk behandling där långtidsblodsockret hålls på så nära normal nivå som möjligt. För att spara mänskligt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader är det angeläget att diabetikernas tillgång till vården är god och att de i tid får tillgång till en behandling som hjälper dem att få god kontroll över sitt blodsocker. Enligt en hälsoekonomisk studie från 2009 var den totala kostnaden drygt 9 miljarder kronor för diabetesvården i Sverige år 2005.

Om typ 2-diabetes inte behandlas eller missköts kan sjukdomen leda till en ökad risk för komplikationer.

Det obligatoriska vårdval som den borgerliga regeringen genom lagstiftning genomfört i primärvården gör att samtliga landsting och regioner nu har vårdvalssystem. Utformningen av vårdvalssystemen varierar men det finns tecken på att diabetiker och andra kroniker inte prioriteras i vårdvalssystemen och inte får den kvalitativa och tillgängliga vård som de behöver.

Socialministern sade i en interpellationsdebatt i riksdagen för ett år sedan att regeringen vill prioritera de kroniskt sjuka. I dag hamnar de ofta mellan stolarna och slits på ett sätt som gör att de, summa summarum, inte får en likvärdig vård, jämfört med de allra flesta av oss, sade ministern. Det är dags för regeringen att agera i enlighet med detta och verkligen prioritera kronikerna, som ministern sade sig vilja göra.

De borgerliga partierna lovade före valet 2010 att se över vårdvalet för att förbättra kronikernas vård. Vi har inte sett några initiativ efter valet i denna riktning. Det räcker inte att bara prata valfrihet. Det gäller också att se hur kvaliteten, innehållet och kontinuiteten kan främjas. Det är inte minst viktigt att arbeta för stark måluppfyllelse så att diabetikerna kan lita på att de får den vård som främjar en god blodsockerkontroll för att undvika att drabbas av komplikationer till följd av för högt blodsocker.

Sverige har ett nationellt diabetesregister (NDR) där det är möjligt att följa hur vården fungerar och lyckas i förhållande till dess mål. För att det ska fungera väl krävs också att vården rapporterar in till registret, vilket varierar stort över landet. Det bör därför vara obligatoriskt att rapportera diabetespatienterna och måluppfyllelsen till NDR. Socialministern har sagt att kvalitetsregister ska användas. Sedermera har en utredare föreslagit en modell för kvalitetsregistrens organisation och finansiering.

Det återstår att säkerställa att vården verkligen rapporterar sina resultat i behandlingen av patienterna till kvalitetsregistret och inte minst också får tid och resurser för att förbättra sin verksamhet för att nå bättre resultat. De senaste tre åren har medelvärdet för långtidsblodsockret ökat. Det är viktigt att bryta den negativa trenden som vi nu ser.

Mot denna bakgrund vill jag fråga socialministern:

Hur avser socialministern att stärka diabetikernas situation i primärvården så att de får optimal vård?

På vilket sätt avser socialministern att säkerställa att vården rapporterar diabetikernas vårdresultat till det nationella diabetesregistret?

Hur kommer socialministern att agera för att sätta fokus på kvalitet och måluppfyllelse inom diabetesvården?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2011-05-20 Anmäld: 2011-05-20 Besvarad: 2011-06-10
Debatt (6 anföranden)