Det maritima klustret och Landskronahamnens farled

Interpellation 2014/15:214 av Niklas Karlsson (S)

av Niklas Karlsson (S)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

Maritim verksamhet har djupa historiska rötter i Sverige, i Skåne och Landskrona. Den kompetensbas som i dag driver utvecklingen framåt härrör från den tidigare varvsindustrin, de många stora rederier som Sverige hade fram till slutet av 1900-talet och från marinen inom Försvarsmakten. Många sjöburna transportsystemlösningar är framtagna av det marina klustret i samarbete med svensk basindustri för att den senare framgångsrikt skulle kunna exportera sina produkter och konkurrera på marknader utanför Sverige.

Det svenska maritima klustret, definierat enligt EU:s definition, består av sju olika branschområden: Tillverkning/Maritim teknologi, Transport, Havet som resurs, Service, Fritid och turism, Offentlig sektor och Forskning och utbildning. Fem av områdena utgör tillsammans den maritima näringen. I den ingår inte offentlig sektor och akademin.

Fler än 2 000 större fartyg är ständigt till sjöss i Östersjön. Allt fler av dessa fartyg uppgraderas med modern miljöteknik och energieffektiviseringssystem. De kvarvarande varven i Östersjön blir därmed viktiga noder för marinteknisk industri och miljödriven, regional utveckling. Svensk marinteknisk industri är världsledande i kvalitet, leveranssäkerhet och miljöprestanda.

Konkurrensen kring Östersjön om varvsarbeten har dock hårdnat. Ett exempel på detta är krisen för Damen Götaverken. Götaverken i Göteborg återstartade 1993 och år 2000 övertogs företaget av Damen Shipyards Group, en världsomfattande varvskoncern med säte i Holland. Mer än hälften av de anställda på Damen Götaverken sades upp 2013 och i höstas stod det klart att verksamheten helt ska läggas ned och varvsutrustningen säljas.

I Landskrona ligger en av norra Europas största varvsfaciliteter. Dess ursprung är det gamla Öresundsvarvet invigt 1918 och som 1975 hade 3 500 anställda. Verksamheten på reparationsvarvet rekonstruerades 2003 av dagens ägare. Öresundsvarvet heter numera Oresund Heavy Industries AB efter namnbyte 2010. Under Oresund Heavy Industries AB finns de båda dotterbolagen Oresund Drydocks AB och Oresund Steel Construction AB. Oresund Drydocks AB arbetar med fokus på konvertering, underhåll och reparationer av fartyg. Öresund Heavy Industries är en blomstrande, komplex, industriell verksamhet som i dag också fått en hög miljöprofil.

Men farleden in till Landskronavarvet är underdimensionerad, något som på ett avgörande sätt begränsar varvets utvecklingsmöjligheter när rederierna nu går över till allt större fartyg. Större fartyg ställer högre krav på infrastrukturen: farleder, hamnar och varv.

Mot bakgrund av det som hänt med Damen Götaverken är det av ännu större vikt att det marintekniska klustret och varvet i Landskrona ges möjlighet att ta emot fler kunder så att svensk spetskompetens kan fortsätta komma sjöfarten till godo.

Det saknas dock förutsättningar för det marintekniska klustret att utvecklas i Landskrona om inte farleden åtgärdas. Det handlar om relativt begränsade åtgärder, men med stor strategisk betydelse för utvecklingen av näringen. Anpassning av farleden kommer också att få konsekvenser för nyetablerade verksamheter med koppling till vindkraft. Landskronavarvet har stora förutsättningar att bli ett centrum för vindkraftverk i Östersjön.

En stark regional marinteknisk industri ger dynamiska effekter för inte minst Landskrona och Skåne vad gäller näringslivsutveckling, sysselsättning och integration. Det behövs mot bakgrund av att Skåne har en högre arbetslöshet än Sverige i genomsnitt samt att Landskrona tillsammans med Malmö toppar arbetslöshetsstatistiken i Skåne.

 

Genom vilka åtgärder vill statsrådet stärka det maritima klustret i Sverige och kan farleden in till Landskronavarvet åtgärdas som en del i detta?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2015-01-21 Överlämnad: 2015-01-22 Anmäld: 2015-01-27 Svarsdatum: 2015-02-03 Sista svarsdatum: 2015-02-05
Debatt (7 anföranden)