Den nationella innovationsstrategin

Interpellation 2012/13:379 av Nylund Watz, Ingela (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-04-16
Anmäld
2013-04-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2013-04-26
Sista svarsdatum
2013-04-30
Besvarad
2013-05-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 april

Interpellation

2012/13:379 Den nationella innovationsstrategin

av Ingela Nylund Watz (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

I höstas antog regeringen en nationell innovationsstrategi. Arbetet med att ta fram underlag för denna bedrevs på ett brett och ambitiöst sätt. Många aktörer gavs tillfälle att lämna synpunkter och inspel till näringsdepartementet under processen. Slutresultatet är en produkt som dess värre varken innehåller någon strategi för genomförande eller uppföljningsbara mål, vilket är mycket anmärkningsvärt.

Runt om i världen samlar sig nu allt fler länder kring kraftfulla strategier för att utveckla sina innovationssystem. Den globala konkurrensen är knivskarp och utvecklingen går fort framåt i många av dessa. Mot denna bakgrund är det mycket svårt att förstå vilka bevekelsegrunder regeringen haft då innovationsstrategin givits en så nedtonad prioritet. Arbetet med strategin ska ledas och samordnas av ett kansli på Näringsdepartementet.

Samtliga partier i riksdagen är angelägna om att vi i Sverige förmår stärka våra positioner på innovationsområdet. Mycket talar också för att en samordnad beredning i riksdagen av såväl den nyligen antagna FoU-propositionen som den av regeringen antagna innovationsstrategin hade skapat en mer stabil grund för den svenska innovationspolitiken. Regeringen missade dock denna möjlighet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga näringsministern om hon avser att göra det möjligt för riksdagen att medverka i uppföljningen av innovationsstrategin?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:379, Den nationella innovationsstrategin

Interpellationsdebatt 2012/13:379

Webb-tv: Den nationella innovationsstrategin

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 39 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om jag avser att göra det möjligt för riksdagen att medverka i uppföljningen av innovationsstrategin. Det är bra att Ingela Nylund Watz noterat det ambitiösa och breda arbete som ligger bakom den nationella innovationsstrategin. Ingela Nylund Watz nämner i interpellationen den globala konkurrensen och vikten av att Sverige förmår stärka våra positioner på innovationsområdet. Sverige rankades nyligen som nummer ett i EU:s innovation scoreboard, och ligger i toppskiktet i flera internationella mätningar. För att vi ska behålla tätplatsen krävs att vi fortsatt satsar på innovationsfrämjande åtgärder. Innovationsstrategin är långsiktig. Den hjälper oss att peka ut i vilken riktning åtgärderna behövs. Den har 6 målbilder, 17 delmål och 72 åtgärdsområden som används som utgångspunkt för att definiera, utforma och anpassa åtgärder för att stärka Sveriges innovationsklimat. Regeringen genomför strategin bland annat genom att besluta om uppdrag till myndigheter samt genom dialog och samverkan inom Regeringskansliet och med berörda aktörer. Samtliga departement är inbjudna att delta i arbetet, som koordineras från Näringsdepartementet. Regeringen har också uppdragit åt Vinnova att tillsammans med Tillväxtanalys föreslå en utformning av uppföljningen av den nationella innovationsstrategin. En första uppföljningsrapport kommer i höst. Regeringen lägger stor vikt vid genomförandet och uppföljningen av innovationsstrategin. Strategin eller dess uppföljning har dock inte formen av en proposition och behöver därför inte behandlas av riksdagen, men den uppföljning som görs av Tillväxtanalys och Vinnova kommer att vara offentlig och därmed tillgänglig för intresserade riksdagsledamöter.

Anf. 40 Ingela Nylund Watz (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Den nationella innovationsstrategin omfattar ungefär 60 sidor. På s. 51 i innovationsstrategin börjar kapitel 7. Det omfattar en dryg sida, och det handlar om hur strategin ska genomföras. Som målbild anges där: "Sverige lär av andra länders arbete med att utveckla innovationspolitiken och inspirerar internationellt genom ett långsiktigt och samordnat arbete med att stärka innovationsklimatet." Vidare slås fast att visionen för 2020 är ett riktmärke för insatser inom många politikområden, att samhällsutmaningar ska mötas med innovation och att ökad innovation ska bidra till att politiska mål på olika områden uppnås bättre och snabbare. Behovet av samordnade insatser internationellt, nationellt, regionalt och lokalt framhålls, liksom att regeringen eftersträvar en lärande innovationspolitik och att det krävs en helhetssyn med inslag från olika politikområden för att vi ska lyckas i Sverige. Det här, herr talman, är bra. Jag har heller inte i min interpellation framfört någon kritik mot regeringen när det gäller att ta fram strategin. Det var ett ambitiöst arbete, och många aktörer gavs tillfälle och tog tillfället i akt att delta. Däremot står jag fortfarande fast vid, och det har jag framfört i tidigare debatter, att strategin hade blivit starkare om den hade kunnat inrymmas i en blocköverskridande överenskommelse om forsknings- och innovationspolitiken. Herr talman! Jag blir mer och mer övertygad om att en sådan bredare förankring av vår innovationsstrategi hade inneburit mer av konkretion och uppföljbara mål. Min uppfattning, som delas av många aktörer - det är ministern väl medveten om - är att de 6 definierade målbilderna och de 17 delmål som beskrivs i strategin visserligen är mål, men tyvärr inte tillräckligt konkreta för att vara uppföljbara i syfte att flytta fram Sveriges positioner. Det var mot den bakgrunden som jag ville höra om statsrådet ville göra det möjligt för riksdagen att delta i uppföljningen av innovationsstrategin. Av svaret framgår klart och tydligt att ministern inte är beredd till det. Herr talman! Mot bakgrund av detta svar, som är väldigt tydligt, reser sig några ytterligare frågeställningar. För det första: Kan statsrådet presentera någon politisk arena som ur ett politiskt helhetsperspektiv, vilket strategin hela tiden framhåller behovet av, bättre ska kunna bidra i uppföljningen av den nationella innovationsstrategin än Sveriges riksdag? För det andra: I kapitel 7 på s. 51 står det att regeringen avser att redovisa en översikt av genomförandet. Vad betyder det konkret? För det tredje: I samma text framgår också att regeringen avser att med jämna mellanrum redovisa hur innovationsklimatet utvecklas. Vad betyder det konkret? För det fjärde: I målbilden för genomförandet står att Sverige ska lära av andra länder för att utveckla innovationspolitiken. På vilket sätt har regeringen tagit intryck av andra länder när strategin utarbetades?

Anf. 41 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Sverige är ett litet land men med ett stort välstånd. Hur klarar vi välfärden i framtiden? Det är den övergripande frågan. Jag tycker att den fråga Ingela Nylund Watz väcker är väldigt intressant just ur välfärdsperspektivet. Vi ska veta det, att om det är någonting som har gjort att vi har kunnat klara välfärden och bygga upp den under så väldigt många år är det en framgångsrik innovationspolitik. Vi kan se det framför allt i de företag som fortfarande finns, om man nu bortser från handelsföretagen Ikea och Hennes & Mauritz som är lite speciella. Vårt välstånd bygger ju oerhört mycket på tidigare stora teknikframgångar. Vi kan se det också i form av de satsningar som görs på medicin och läkemedel eller annan teknik. Vi har Ericsson. Vi har blivit ett framgångsrikt it-land. Vi har motorfordon, transporter och inte minst logistik. Det här är någonting som vi måste fortsätta med. Jag tycker att det ambitiösa arbete som ligger bakom den nationella innovationsstrategin är bra. Det är partiöverskridande och det är också blocköverskridande. Det finns ingen oenighet om detta. Jag skulle till Ingela Nylund Watz vilja tillföra en fråga. Det finns ett område som inte egentligen tillhör det här men som jag tycker att vi möjligen borde bli ännu bättre på och uppmärksamma. Även om vi gör väldigt många framgångsrika innovationer, herr talman, är det så att om vi inte kan sälja dem bra ute i världen - Sverige är ett litet land, och svenskan är ett litet språkområde - kommer vi att få stora problem att upprätthålla denna välfärd som är så beroende av exporten. När man tittar på de företag som har varit väldigt framgångsrika och hjälpt till att lyfta Sverige - vi får kanske bortse från LKAB och några andra som har speciella förutsättningar - kan man se att det är sådana som Wallenbergföretagen, Atlas Copco, Astra och alla de här, och att vi hade en framgångsrik försäljare i en sådan person som Marcus Wallenberg, som man kan ha olika åsikter om i och för sig. Vi har också ett sådant företag som Volvo, som hade en liten marknad från början men som genom Gunnar Engellau och Pehr G Gyllenhammar skaffade en oerhörd internationell marknad. Vi har också Scania som är ett väldigt stort företag i många länder. Alla de här sakerna beror ju på att vi har haft framgångsrika innovationer å ena sidan, men å andra sidan har olika människor varit väldigt framgångsrika exportsäljare. Jag skulle vilja fråga statsrådet om man kanske kan komplettera den nationella innovationsstrategin med en satsning på att vi också ska bli ännu bättre på att sälja de saker som vi är duktiga på. Jag tror att det är en av nycklarna till att vi ska kunna bevara vår välfärd i framtiden.

Anf. 42 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Det Gunnar Andrén tar upp, kommersialiseringen och hur vi ska få ut produkter och tjänster, är själva kärnan i hela innovationsstrategin. Innovationsstrategin går ut på att vi ska få fram smartare produktionsprocesser, smartare och bättre produkter och tjänster. Vi har under en lång tid i Sverige satsat på excellent grundforskning. Vi har talat om en svensk paradox, att vi har varit duktiga på grundforskning, men vi har inte varit lika duktiga på att föra ut grundforskningens resultat i gångbara produkter, det vill säga kommersialiseringen. Jag är besjälad av att både se till att få en excellent grundforskning och att se till att forskare möter entreprenörer så att de kan föra ut sin forskning till nytta för medborgare i olika former genom nya produkter eller nya tjänster. Det är kärnan. Vi är väldigt duktiga i Sverige, och har varit det under en lång tid, på innovationsklimat, kreativitet och konkurrenskraftig ekonomi. Vi toppar de flesta listor i världen. Men vi är inte nöjda med det, utan vi vill ständigt utmana oss själva. Vi är ganska ödmjuka från regeringens sida och säger att vi gärna vill ha en analys. Därför har vi under framtagandet av innovationsstrategin bett OECD att göra en djupanalys av svenskt innovationsklimat. OECD presenterade sina resultat för mig i ett öppet seminarium i höstas. OECD har granskat oss under lång tid och kommit fram till att vi ska fortsätta att vara pionjärer. De sade att vi har kommit en otroligt bra bit på vägen, men att vi vid sidan av våra stora och viktiga företag med FoU i Sverige måste se till att små och medelstora företag får möjligheter att hänga med i matchen. Bland annat därför har vi aviserat ett FoU-avdrag inför höstens budget som vi tycker är rimligt för att främja små och medelstora företag, förutom de satsningar vi gör i innovationspropositionen på test- och demoanläggningar, industriforskningsinstitut och det vi har gjort tidigare genom innovationscheckar och innovationscoacher till små och medelstora företag. Dessutom presenterade jag och Anders Borg i går att vi förutom en djuplodning av innovationsklimatet låter Världsbanken göra en genomlysning av hur vi ytterligare kan förbättra det svenska företagsklimatet. Den är den första i sitt slag som Världsbanken gör av ett utvecklat land, och vi ser fram emot det resultat som de ska presentera under våren 2014. Jag vill tacka Ingela Nylund Watz för att hon läste upp utdrag ur vår innovationsstrategi. Precis som den andades har vi ett framtidsinriktat arbete där inte enbart det som regeringen gör är avgörande utan även samverkan mellan olika aktörer. Därför är samverkan ledordet i de strategiska innovationsområden som vi har lagt ett antal hundra miljoner på. Det är därför vi införde en samverkanspott för samarbete mellan akademi och näringsliv i forskningspropositionen i höstas. Det är därför som vi gör stora satsningar, över 2 miljarder, på innovation. När regeringen gör den största satsningen i modern tid på forskning och innovation ska det följas upp. Därför har vi bett Vinnova och Tillväxtanalys att föreslå en utformning för uppföljningen. Det sker i dialog med övriga myndigheter, såsom Energimyndigheten, Almi, Rice och Tillväxtverket. Vi kommer att årligen följa upp innovationsstrategin. SCB har fått ett särskilt uppdrag från oss att utveckla innovationsindikatorer som kan användas av övriga myndigheter i genomförandet. Alltså: Årliga utvärderingar av innovationsklimatet är vad vi ska göra för att se till att vi går från alla ord i strategin till handling.

Anf. 43 Ingela Nylund Watz (S)
Herr talman! Jag ska börja med att säga till Gunnar Andrén att det inte är blocköverskridande enighet om innovationsstrategin. Det är regeringens innovationsstrategi - bara så att vi är noga med det. Vad jag däremot tryckte på i mitt första inlägg var att jag tycker att den hade kunnat vara hela parlamentets strategi. Den hade då varit mycket starkare. Det är bra att näringsministern här preciserar på vilket sätt det ska göras årliga uppföljningar. Jag har förstått att det är ett antal myndigheter som har fått i uppdrag att ta reda på hur man ska följa upp. Det ska bli spännande att se hur riksdagsledamöter och andra intresserade kan få reda på hur uppföljningen ska gå till mer konkret. Låt mig återvända till frågan om varför den här innovationsstrategin är så viktig för hela Sverige, inte bara för regeringen. Av de 50 största företagen i Sverige är det ett som är bildat efter 1970. Vi vet att det är bland de största företagen i Sverige som de allra största satsningarna på forskning och innovation i det här landet görs. Det som har hänt på senare år är att andelen forskningsinsatser från företag som är etablerade i Sverige nu för första gången på många år är större i sin utlandsverksamhet än i forskningsverksamheten i Sverige. Här har det skett ett mycket allvarligt trendbrott. Det är därför jag både i den här debatten och i många andra debatter, bland annat i budgetdebatten, har sagt att när andra länder långt före Sverige, framför allt i Asien, har tagit sig samman och skapat nationella innovationsstrategier för att flytta fram positionerna har det tagit väldigt lång tid för den svenska regeringen att samla ihop sig till en innovationsstrategi. Nu finns den. Dess värre har den inte hela parlamentets stöd - den hade varit mycket starkare med det. Men än värre är att den fått ganska allvarlig kritik för att vara, visserligen en bra beskrivning av hur det svenska innovationsklimatet är just i dag, väldigt okonkret och svår att följa upp. Här är regeringen svaret skyldig, och jag väntar med spänning på vad regeringen tänker följa upp, på vilket sätt det ska följas upp och mot vad man ska mäta sig. Herr talman! Regeringen har missat en historisk chans. Vi socialdemokrater erbjöd regeringen inför arbetet med forsknings- och innovationspolitiken, som ju hanterades parallellt, att göra en blocköverskridande överenskommelse om detta. Regeringen bemödade sig inte ens om att svara. Det tycker jag är tråkigt. Dessutom är det ganska dålig stil, men det må vara hänt. Jag vet inte vad som var motivet till att hantera vårt erbjudande på det sättet. Jag kan i alla fall konstatera att forsknings- och innovationspropositionen hanterades av parlamentet. Där blev vi i långa stycken eniga. Innovationsstrategin stannade på Näringsdepartementet och i Regeringskansliet och bereds nu av tjänstemän. Det är lätt att se var tyngdpunkten i regeringens arbete med forskning och innovation ligger - tyvärr.

Anf. 44 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Senast när vi debatterade den här frågan i riksdagen, och det gör vi ganska ofta, hade jag med mig ungefär en 30 centimeters hög papper om olika strategier som den socialdemokratiska regeringen arbetade fram 2002-2006. Bland annat var innovationsstrategin för 2005 med i högen. Den strategin arbetades fram, förmodar jag, på Näringsdepartementet, av dåvarande statsråd och beslutades i sedvanlig ordning av regeringen. Eftersom den inte innehöll några lagförändringar eller liknande fördes den inte heller över till riksdagen. Det är alltså helt normalt, en kutym, att strategier som inte innehåller några förslag om lagförändringar - detta är ju det lagstiftande organet - eller om pengar behandlas av regeringen. Det har socialdemokratiska regeringar alltid gjort, och det har också den här regeringen gjort i fråga om exempelvis mineralstrategin och innovationsstrategin. Det som handlar om pengar, det vill säga den största satsningen i modern tid på forskning och innovation, har i sedvanlig ordning behandlats i riksdagen. Där är jag glad för det stöd som Ingela Nylund Watz precis har deklarerat. Det är satsningar på sådant som det inte tidigare har satsats på i den omfattningen. Det nya med strategiska innovationsområden genomför vi nu, vilket jag är mycket glad för. Innovationsupphandling, som Socialdemokraterna fortfarande talar om att man vill införa, fattade vi beslut om för fyra år sedan, 2009. Nu är det i gång. Vi gör mycket på innovationsområdet. Ibland kan jag känna att för Socialdemokraterna handlar det inte bara om att tala om det som regeringen redan har gjort utan också att föreslå åtgärder och vad man kan göra utöver det som ligger i beslutade propositioner och genomförs. Innovationsstrategin är otroligt viktig. Den är viktig tillsammans med de satsningar som riksdagen har fattat beslut om vad gäller satsningar på innovation. Den är ett verktyg för oss att hävda oss i den internationella konkurrensen. Sedan vet jag inte varifrån Ingela Nylund Watz har fått att innovationsstrategin i Sverige skiljer sig från andra länders. Jag blir inbjuden till andra länder i världen. Bara detta år har jag besök Indien, Kina, Sydkorea, Brasilien och USA därför att de vill lyssna in hur vi i Sverige har format vår innovationsstrategi under två år tillsammans med ungefär 1 400 personer som har varit med i processen. Att vi kopplar en långsiktig strategi på innovationsområdet tillsammans med pengar i en innovationsproposition är unikt i världen i dag, när det är nedskärningar och stor arbetslöshet i många andra länder. Jag är glad och stolt över att vi har en regering som kan lägga fram en investeringsbudget tillsammans med framåtsyftande strategier under ett år då andra länder tvingas dra i nödbromsen. Då kan vi lägga stora miljarder på infrastruktur, innovation, forskning och sänkta skatter till företag. I och för sig gör Socialdemokraterna tvärtom, för man vill ju höja skatten på företagande med 30 miljarder, höja bolagsskatten, arbetsgivaravgifter och annat. Det är deras recept för att öka innovationskraften i Sverige. Jag tror att det är helt fel väg att gå. Det som långsiktigt kommer att stärka Sverige är när innovationsstrategin får fötter, alltså får verklig genomslagskraft. Det är av den anledningen som vi har valt att göra en årlig uppföljning. Vi tillåter oss att granskas av OECD på djupet och bredden och att Världsbanken nu gör det, för om vi ska bibehålla vår förstaplats, som vi har i världen i dag när det gäller innovation, krävs det att vi står på tå, ligger i och tillåter oss att satsa, inte satsa på höjda skatter, som S vill, utan på fortsatt sänkta kostnader.

Anf. 45 Ingela Nylund Watz (S)
Herr talman! Jag noterar att näringsministern försöker göra detta till något slags allmän politisk debatt. Det tycker jag är tråkigt, för jag är helt övertygad om att näringsministern och jag är helt eniga om att en innovationsstrategi för ett land som Sverige, som är så litet och exportberoende, är ett väldigt viktigt instrument för att vi ska kunna stå oss väl i konkurrensen framöver. Det må vara hänt att tidigare strategier har behandlats på samma sätt som regeringen hanterar sin strategi nu. Det behöver inte betyda att det är bättre för det. Under den tiden har ju utvecklingen gått framåt i en rasande hastighet i många av de länder som vi ska konkurrera med. Därför menar jag att regeringen missade en historisk chans att samla en bred majoritet för både innovationspolitiken och forskningspolitiken som hade kunnat vara blocköverskridande och långsiktig. Precis som påpekas i innovationsstrategin är det viktigt att ha en uthållighet i de här frågorna, och vi har väldigt bråttom. Låt mig avsluta med att säga att OECD har på regeringens uppdrag som sagt granskat arbetet med den svenska innovationspolitiken och konstaterat en väldigt viktig sak som jag vet att regeringen har tagit till sig, att det behövs en enhetlig politik, att den behöver omfatta alla politikområden och att den behöver ledas på ett tydligt sätt. Den allvarligaste bristen i regeringens innovationsstrategi är att den har för låg status. Den leds på för låg nivå i Regeringskansliet. Vi kommer att se till att Sveriges innovationspolitik leds av Sveriges statsminister efter nästa val.

Anf. 46 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Jag är glad att jag och interpellanten är helt eniga om strategins betydelse. Men en strategi måste också fyllas med ett innehåll, och det är där vi skiljer oss åt. Förutom strategins innehåll behöver vi ha åtgärder för att stimulera entreprenörskap, företagande och innovationskraft. Och jag tror inte på att 30 miljarder i ökade kostnader för företag som är innovatörer till exempel kommer att leda Sverige framåt så att vi fortsätter att vara etta på kreativitets- och innovationslistor i världen. Det handlar om att vi behöver ha en god näringslivspolitik för att kunna uppfylla strategins syfte, och där menar jag att alliansregeringen och Socialdemokraterna tycker olika. Poängen med innovationsstrategin, och det är därför som vi har blivit inbjudna till olika länder i världen, är att den är bred. Innovation används i en bred kontext, inte bara i teknikutveckling utan också i till exempel offentlig sektor. Den andra delen, som andra länder är intresserade av, är att vi har lyckats få med alla departement i Regeringskansliet, och de står bakom med full kraft. Vi fattar till exempel innovationsbeslut på infrastrukturområdet, på det sociala området och inom biståndspolitiken för att markera att innovation är viktigt på alla departement. Sedan tycker jag att det är helt naturligt att det är jag som näringsminister som leder näringspolitiken och innovationspolitiken i Sverige. Vi har nyinrättat ett kansli på Näringsdepartementet som ska koordinera hela arbetet med innovationsstrategin och hålla i taktpinnen för att se till att innovation genomsyrar Regeringskansliets beslut och olika uppdrag till myndigheter. Jag hoppas att vi med gemensamma krafter nu kan se till att använda strategin som bas och gemensamt runt om i landet se till att lyfta Sverige globalt, för det är tillsammans som vi måste se till att vi bibehåller den globala konkurrenskraften.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.