Den ekonomiska krisen i svenskt jordbruk

Interpellation 2021/22:269 av Magnus Oscarsson (KD)

av Magnus Oscarsson (KD)

till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

 

Det är en mycket bekymmersamt ekonomisk situation för landets jordbrukare. Insatsvaror som diesel, el, djurfoder och handelsgödsel har skjutit i höjden. Många anser att denna ekonomiska kris är värre än torkan 2018.

I Lantbruksbarometern, som är en årlig rapport från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna, kom en synnerligen nedslående rapport. Rapporten visade att färre lantbrukare upplever att deras företag är lönsamt, och deras prognos för 2022 är pessimistisk. Skuldsättningen i svenskt lantbruk ökar och är nu den högsta på tio år. Likviditeten, det vill säga lantbrukarnas kortsiktiga betalningsförmåga, är oförändrad men det förekommer stora variationer mellan produktionsgrenarna. Betydligt fler lantbrukare upplever i år att de inte har konsumenternas förtroende.

Jag skulle särskilt vilja stanna till vid känslan av framtidsutsikter – de pessimistiska utsikterna och känslan av att konsumenterna inte har förtroende för dem. Det här är givetvis kopplat till hur lönsamheten går, där nedgången bland växtodlarna till exempel gått från 0 till −41, och där även mjölk- och köttproducenterna landat i ett negativt index.

Det minskade upplevda förtroendet för produkterna hänger givetvis samman med den bild som många gånger målas med jordbruket som ett klimatproblem eller hot mot Östersjön. Detta trots att vårt jordbruk utför så många klimattjänster och har ett långt framskjutet arbete för markhantering som minimerar utsläpp av fosfor och kväve.

Vi kan konstatera att ungefär hälften av den mat vi äter är importerad och att 60 procent av klimatutsläppen från svensk mat sker utomlands. Vi vet också att svenskt nötkött har 25 procent lägre klimatpåverkan än genomsnittet i Europa.

Svenska bönder har en fantastisk produkt som förtjänar politikens stöd och försvar. Vi har i riksdagen lagt fram en livsmedelsstrategi i syfte att främja den egna svenska livsmedelsproduktionen. Implementeringen av den strategin måste tyvärr med anledning av det här negativa beskedet från Lantbruksbarometern underkännas.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

 

Tänker statsrådet ta några initiativ med anledning av de uppgifter som framkommer i Lantbruksbarometern, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att mildra de effekter på den ekonomiska kris vi nu ser inom svenskt jordbruk?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2022-01-13 Överlämnad: 2022-01-13 Anmäld: 2022-01-14 Svarsdatum: 2022-01-20 Sista svarsdatum: 2022-01-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (13 anföranden)