De ideella organisationernas lotterier

Interpellation 2019/20:151 av Vasiliki Tsouplaki (V)

av Vasiliki Tsouplaki (V)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

De svenska folkrörelserna har byggt upp och format vår moderna demokrati. Än i dag är föreningslivet starkt och skapar mervärde för sina miljontals medlemmar. Det handlar till exempel om social gemenskap, folkhälsa och bildning. Ett demokratiskt föreningsliv utgör också fortfarande grunden för vårt styrelseskick. Där får man mötesvana, sätter en agenda och fattar gemensamma beslut. Föreningarna är röstbärare för sina medlemmar, påverkar den allmänna opinionen och är viktiga remissinstanser inför politiska beslut. Att föreningslivet kan vara ekonomiskt självständigt gentemot statsmakten är en viktig parameter för att detta ska fungera.

Lotterier bidrar varje år med 1,8 miljarder kronor till svenskt föreningsliv. Intäkterna är en viktig inkomstkälla som tryggar både verksamhet och föreningslivets oberoende. Bingohallar och liknande verksamhet är i många fall avgörande för det lokala förenings- och idrottslivet. Den ideella sfärens möjlighet att bedriva lotterier och bingo är därför i många fall avgörande för att upprätthålla ett levande föreningsliv lokalt.

När utredningen om spelmarknaden och propositionen om en omreglerad spelmarknad kom var en tydlig intention att dessa delar av spelmarknaden inte skulle påverkas negativt av regelförändringar. Det primära syftet var att reglera nätcasinoverksamheten. Spelmarknaden skulle delas upp i tre delar där aktörer med allmännyttiga ändamål även fortsättningsvis skulle ha ensamrätt på lotteriverksamhet, och fysisk bingo skulle vara förbehållen ideella aktörer. Dess delar skulle heller inte påverkas negativt av licenssystemet. Nu verkar så inte ha blivit fallet. De lotter och maskiner som tidigare har kunnat kontrolleras och godkännas av Lotteriinspektionen ska nu genomgå internationella certifieringsförfaranden som blir mycket kostsamma. De allmännyttiga lotteriaktörerna vittnar om licensieringsansökningar som kostar 1–8 miljoner kronor att genomföra och som omfattar alla aktörer med en omsättning över 5 miljoner kronor. De nya föreskrifterna för bingohallarna innebär att 46 av 61 hallar tvingas stänga vid årsskiftet. Det innebär 60 miljoner kronor mindre i intäkter till föreningslivet, och 350 personer som blir av med sin anställning.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

  1. Vad avser statsrådet att göra för att se till att de ideella aktörerna på spelmarknaden även fortsättningsvis kan bedriva lotteri och bingo utifrån sina särskilda förutsättningar?
  2. Hur arbetar statsrådet för att säkerställa den oberoende finansieringen av civilsamhället?
Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-11-19 Överlämnad: 2019-11-20 Anmäld: 2019-11-21 Svarsdatum: 2019-11-29 Sista svarsdatum: 2019-12-04
Debatt (7 anföranden)