Dammolycka med stora miljökonsekvenser

Interpellation 2010/11:15 av Ernkrans, Matilda (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-10-20
Anmäld
2010-10-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-11-02
Sista svarsdatum
2010-11-03
Besvarad
2010-11-30

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 oktober

Interpellation

2010/11:15 Dammolycka med stora miljökonsekvenser

av Matilda Ernkrans (S)

till miljöminister Andreas Carlgren (C)

För några veckor sedan brast dammen i Kolontár i Ungern. En miljon kubikmeter giftigt slam vällde ut ur aluminiumfabrikens förvaringsdamm. Förödelsen är i dag enorm, medierna rapporterar om att åtta människor hittills har dött och risken är fortfarande stor att dammen kollapsar helt.

Den tragedi som utspelas i Ungern är inte unik. Det finns åtskilliga rapporter världen över som visar på olyckor vid mineralutvinning och metalltillverkning, med slamdammar som har brustit.

Vid Aitik utanför Gällivare inträffade år 2000 en liknande olycka. Sprickor uppstod i koppargruvans dammvallar, några delar rasade och för att lätta på trycket beslöt gruvledningen att släppa ut 1,5 miljoner kubikmeter kopparhaltigt reningsvatten. De ansvariga för gruvan har inte ställts till svars eftersom det enligt miljöåklagaren inte går att bestämma orsaken till olyckan.

Vad som nu sker i Ungern kan alltså hända även i Sverige. Det är inte självklart att vi kan undvika nya dammolyckor med akuta förgiftningsskador eller mer långsiktiga skador från tungmetaller som bäddats ned i sedimenten runt förorenade industriområden.

Dagens miljöansvar ska, i bästa fall, gälla både framåt och bakåt i produktionsledet. Kravet på att berörda företag också ska tvingas ta moraliskt ansvar har förhoppningsvis ökat. Ändå är det få företagsledningar som fälls i domstol för spridande av giftigt avfall. Därtill har vi en regering som inte heller i höstens budget verkar satsa på att sanera och återställa förorenade områden.

Vattentäkter och vattenmiljöer måste skyddas. Våra barn ska inte behöva leka i förorenad jord på dagis eller i skolor. De ska kunna plocka genetiskt friska grodor i klara vattendrag. Min fråga till miljöministern blir därför:

Vilka initiativ avser miljöministern att ta för att säkerställa att inte Sverige står inför en dammolycka med omfattande miljökonsekvenser?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:15, Dammolycka med stora miljökonsekvenser

Interpellationsdebatt 2010/11:15

Webb-tv: Dammolycka med stora miljökonsekvenser

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat miljöministern vilka initiativ han avser att ta för att säkerställa att inte Sverige står inför en dammolycka med omfattande miljökonsekvenser. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Först vill jag säga att jag delar Matilda Ernkrans syn på nödvändigheten av ett regelverk som minimerar risken för dammolyckor. Den typ av giftigt slam som rann ut i Ungern finns dock inte i några svenska dammar. Dammsäkerhet regleras i flera regelverk. De viktigaste är miljöbalken och lagen om skydd mot olyckor. Det är länsstyrelserna som är tillsynsmyndigheter, och Affärsverket svenska kraftnät ansvarar för att ge vägledning för tillsynen. I Sverige finns knappt 200 dammar där ett dammbrott bedöms kunna orsaka dödsfall och mycket stor materiell skada. Det finns ca 15 anläggningar som klassificeras som farlig verksamhet och omfattas av EG-direktivet om hantering av avfall från utvinningsindustri och motsvarande relevant svensk lagstiftning. För dessa ca 15 anläggningar är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som är tillsynsmyndighet. För både de svenska gruv- och kraftverksdammarna gäller dock att den största faran vid ett dammbrott inte är spridning av eventuella kemikalier utan själva vattnet och medföljande slam som skulle kunna översvämma människor, byggnader och infrastruktur. Regeringen tar dessa frågor på största allvar och gav i regleringsbrevet för 2008 Svenska kraftnät i uppdrag att se över de statliga insatserna för dammsäkerhet. I uppdraget ingick att analysera om nuvarande system svarar mot de krav på säkerhet samhället ställer i dag. Svenska kraftnät redovisade sin slutrapport den 30 juni i år. Rapporten omfattar ett flertal förslag om dammsäkerhet och industrins egenkontroll, liksom statlig tillsyn och tillsynsvägledning. Rapporten remissbehandlas just nu, och Regeringskansliet kommer att behandla Svenska kraftnäts förslag så snart remissinstansernas synpunkter kommit in i december. Det är alltså ännu för tidigt att ge besked om vilka initiativ regeringen kommer att ta.

Anf. 9 Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Just nu pågår klimattoppmötet i Cancún där världens ledare ska försöka ta ansvar för de försämringar av vårt klimat som vi har åstadkommit med mänsklig påverkan. Det återstår att se om att världens ledare kommer att känna och ta ansvar för dagens och kommande generationer. Med anledning av den katastrofala dammolycka som inträffade i Kolontar i Ungern för en tid sedan har jag ställt frågan om man har tillräckligt på fötterna när det gäller dammolyckor med omfattande miljökonsekvenser i Sverige. Jag trodde att det var miljöministern som skulle svara på det eftersom det handlar om miljökonsekvenser, men jag är naturligtvis tacksam över att näringsminister Maud Olofsson är här och svarar på frågorna. Dammolyckan i Ungern är väl känd. En miljon kubikmeter giftigt slam vällde ut från aluminiumfabriken med förödande miljökonsekvenser, dödsfall och så vidare som följd. Problemet är att detta inte är någonting unikt. Det finns rapporter världen över om olyckor som hör samman med mineral- och metalltillverkning. I Sverige inträffade år 2000 en liknande olycka med sprickor i en dammkonstruktion i gruvan Aitik i Gällivare. Det gjorde att gruvledningen beslutade att släppa ut en och en halv miljon kubikmeter kopparhaltigt vatten, och ingen ansvarig har ställts till svars för detta. Den här gruvan är Bolidenägd, och samma bolag var 1998 inblandad i en olycka i Andalusien i Spanien. Där spreds fem miljoner kubikmeter giftslam ut i det lokala flodsystemet. Efterräkningarna pågår fortfarande. Förra året beslutade Svea hovrätt om kvarstad på 1,4 miljarder för Boliden för kommande skadestånd. Det är högst påtagligt att olyckor sker runt om i världen. Det blev också ganska påtagligt att det faktiskt sker olyckor i Sverige. Denna månad, tidigt i november, brast en damm i Hästberga i södra Sverige, och en miljon kubikmeter vatten - det var som tur var bara vatten - rann ut från den här dammen. Tre människor drogs med och en bro rasade. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att sprickan i dammen upptäcktes av två kanotister som råkade paddla förbi, och innan de ens hade hunnit ringa till SOS Alarm hade dammen brustit. Jag tycker att detta reser ett antal frågor om hur dammsäkerheten faktiskt ser ut i Sverige. Dessutom är det oerhört viktigt att skydda våra vattentäkter och vattenmiljöer, inte minst om man har ansvar för dagens och kommande generationer. Jag menar att barn inte ska behöva leka på förorenad jord. De ska kunna samla genetiskt friska grodor i klara vattendrag. Därför tycker jag, trots det svar ministern nu har gett på min fråga, att hon fortfarande är svaret skyldig när det gäller dammolyckor med omfattande miljökonsekvenser och säkerheten. Jag hoppas att ministern kan utveckla sitt svar i nästa inlägg.

Anf. 10 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Det är naturligtvis en oerhört viktig fråga. Det viktiga är de fakta som jag redogör för i interpellationssvaret, nämligen hur många dammar som omfattas. Det är viktigt att veta omfattningen. Samtidigt är det viktigt att berätta för riksdagen att vi redan hade tagit ett initiativ, ovetandes om både Ungern och den kraftverksdamm som brast i Sverige. Vi hade redan gett Svenska kraftnät uppdraget. I sitt förslag säger Svenska kraftnät att vi ska ha tydligare regler för dammsäkerheten. Det ska vara ett komplement till miljöbalken. Vidare ska det finnas en obligatorisk klassificering av dammanläggningarna utifrån de konsekvenser som ett dammbrott skulle kunna medföra. Alla dammar ju inte likadana. Vad gäller en del större anläggningar kanske vi har en annan tillsyn och kontroll än vid andra anläggningar. I förslaget sägs också att kraven ska ökas på verksamhetsutövares strategi och ledningssystem, det vill säga att ägarna till dammarna måste ha en tydlig egenkontroll som vi kan lita på. Dessutom anser man att rapporteringens omfattning ska anpassas efter vilken kategori dammen placeras i. Det finns alltså en rad förslag, och vi kommer att behandla dem när remisstiden gått ut. Därför kan jag inte ge svar i dag. Vi vill naturligtvis invänta vad remissinstanserna säger. Överlag kan man väl säga att det givetvis kommer att få konsekvenser utifrån vad Svenska kraftnät har föreslagit, och så ska det vara. Det är därför jag gett dem uppdraget. Jag tycker att vi behöver veta mer. När det gäller det som hände i Sverige pågår nu en utredning. Som minister kan jag inte kommentera den utredningen. Dessutom tror jag att vi ska vara försiktiga med att dra slutsatser innan vi sett vad utredningen kommer fram till. Det allvarliga, och det för mig viktiga, är att se till att vi har en ordning för detta som är strikt och bra och kan ge trygghet för svenska medborgare. Det är det viktigaste för oss. Jag kommer att återkomma till riksdagen med mer konkreta förslag när remisstiden gått ut och vi ska skriva proposition. Jag delar uppfattningen att detta är allvarligt och att vi måste ha en bra ordning för det.

Anf. 11 Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Ja, det är allvarligt, särskilt med tanke på det som redan har hänt i Sverige, nämligen dammolyckan. Två kanotister paddlade förbi och upptäckte sprickan, men innan de hann ringa SOS Alarm brast dammen. Den oron tycker jag inte att svenska medborgare ska behöva leva med. Det är klart att det är allvarligt, och vi behöver ta frågan om dammsäkerhet på yttersta allvar. Det är vällovligt av ministern att säga att hon ska återkomma till riksdagen med en proposition om detta, men jag kan tycka att det är ganska symtomatiskt för regeringen att inte ha speciellt bråttom när det kommer till miljöansvar. Man simmar ganska dåligt i bakvattnet. Det gäller exempelvis det som jag inledde mitt förra inlägg med, klimattoppmötet i Köpenhamn som var ett fullständigt misslyckande. Vi får väl se hur det går i Cancún. Jag åker dit med förhoppningen att den här gången få vara stolt över Sverige, även om man fortfarande simmar ganska dåligt i bakvattnet. Man har till exempel inte orkat driva att EU ska höja utsläppsåtagandena till 30 procent. Det finns andra exempel. Ett sådant är bisfenol A i nappflaskor. Där har regeringen sagt att vi måste vänta, att vi måste avvakta. I förra veckan fattade Europaparlamentet beslut om att förbjuda bisfenol A i nappflaskor, så kanske kan även regeringen komma framåt i den frågan. När det gäller dammsäkerheten har Svenska kraftnät sedan 2003 haft i uppdrag att årligen rapportera till regeringen hur dammsäkerheten ser ut. Redan i en rapport 2007 konstaterade Svenska kraftnät att kontrollen behövde stärkas och tillsynen förbättras, att det behövdes tydligare regelverk, speciellt för de dammar där ett dammbrott skulle kunna medföra stora konsekvenser. Man kan inte säga att regeringen precis haft bråttom när det gäller den här frågan. Man har gett Svenska kraftnät i uppdrag att på nytt utreda frågan. De fick till och med två år på sig att göra utredningen. Uppdraget gavs 2008, och resultatet presenterades sommaren 2010. Nu är ärendet ute på remiss, och sedan kanske, möjligtvis, ska regeringen återkomma. Ganska många år har alltså förflutit; näringsministern är inne på sitt femte år som minister med ansvar för dessa frågor. Jag tycker inte att det skett tillräckligt. Jag tycker att det finns en ganska uppenbar tendens vad gäller regeringens miljöansvar, det vill säga det är lågt prioriterat. Också i detta fall visar det sig tydligt. Det hade varit möjligt att säkra våra dammar betydligt mycket tidigare. Därför tycker jag att näringsministern fortfarande är svaret skyldig. Hur kommer det sig att det tagit så lång tid? Vad är det som gör att dammsäkerheten är så lågt prioriterad av regeringen trots att dammar uppenbarligen brister? Det sker även i Sverige. Nu var det endast fråga om vatten den här gången, men det fick ändå ganska stora konsekvenser. Människor drogs med i vattenströmmarna, en bro rasade och så vidare. Jag hoppas att näringsministern kan ge besked om varför man inte haft speciellt bråttom i fråga om dammsäkerheten.

Anf. 12 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag kan konstatera att vi haft mer bråttom än interpellanten eftersom vi tog initiativ till att ge Svenska kraftnät uppdraget redan före olyckan. Det är så man måste agera. Det underlag som fanns tidigare var inte tillräckligt för att kunna lägga fram konkreta förslag. Nu har Svenska kraftnät kommit med ett bra underlag som ska ut på remiss, och jag föreställer mig att riksdagen vill att den här typen av ärenden, på samma sätt som alla andra ärenden, ska ha en ordentlig genomgång och få en ordentlig genomlysning så att kvaliteten blir god. Jag tror inte att riksdagen vill slarva med det underlaget. Nu har vi fått utredningen, och den går ut på remiss. Det är viktigt att ta in remissinstansernas synpunkter för att veta hur det hela ska hanteras i nästa steg. När det gäller den allmänna synen på miljö- och klimatfrågan har vi naturligtvis helt olika syn på det. Vi har den mest ambitiösa klimat- och energipolitiken i världen. Det gör att vi står starka vid de tillfällen vi diskuterar miljö- och klimatfrågorna, inte minst med tanke på det som hände i Köpenhamn och det som nu händer i Cancún. Vi anser att Sverige behöver ta ledningen i miljö- och klimatfrågorna. Vi måste driva på, och det gör vi både i EU och globalt. Det är viktigt att ha en ambitiös politik också för att förebygga den här typen av händelser. Sedan kan vi ha olika åsikter om hur man ska bedriva miljöpolitik. Jag tror att ni, Matilda Ernkrans, har en mer socialistisk syn på det medan vi har en mer liberal syn. I grunden tror jag dock att vi är överens om - för att återgå till det som frågan gällde, nämligen dammsäkerheten - att med de förslag som Svenska kraftnät nu lagt fram får vi en bra grund för att kunna skärpa lagstiftningen och få en bättre ordning. Boliden nämndes i ett tidigare inlägg. I våras besökte jag deras nya anläggning i Boliden. Det är spännande att se hur Boliden, som drabbades av dessa två olyckor, nu använder den erfarenheten till att bygga en helt ny sorts damm som är mycket mer miljövänlig och mycket mer i framkant i fråga om teknikutveckling. Jag hoppas verkligen att Sverige på det sättet tar ledningen och visar hur vi kan ha både gruvdrift och en bra hantering av det avfall som finns, att vi kan ta hand om avfallet på ett miljövänligt och bra sätt. Det är en kompetens som övriga länder kan ha nytta av. Det är viktigt att vi har bolag som Boliden och LKAB som hanterar detta på ett miljömässigt bra sätt. Jag känner mig därför rätt trygg med att vi i lugn och ro kan flytta fram positionerna. Vi kommer att återkomma till riksdagen med ett bra underlag, för det kommer riksdagsledamöterna att kräva. Vi kommer också att se till att säkerheten för svenska medborgare blir bra. Det är grunden för den politik vi för.

Anf. 13 Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Jag tycker fortfarande att näringsminister Maud Olofsson är svaret skyldig vad gäller frågan om varför den här regeringen har så lite bråttom när det gäller miljöfrågorna och i det här fallet dammsäkerheten. Det fanns en rapport redan 2007 där det påpekades ett antal brister, att tillsynen behövde förbättras och så vidare. Det har gått flera år, och regeringen är inte ens framme vid att kunna presentera en proposition. Man kan göra en jämförelse. Under förra mandatperioden hade jag förmånen att ägna en stor del av mitt engagemang åt socialförsäkringsutskottet. Där hanterar vi sjukförsäkringsfrågan. Där klarade regeringen av att på en vecka skriva ny lag när det gällde att utförsäkra människor ur sjukförsäkringen. Men här ska man behöva flera år för att få fram ett tillräckligt underlag för att skriva en proposition som ökar dammsäkerheten. Jag tycker att det visar på vad man har för agenda från den borgerliga regeringen. Jag kan bara beklaga den. Jag ser naturligtvis fram emot den proposition, när det gäller dammsäkerheten, som vi nu får vänta på till dess att näringsministern är beredd att lägga fram den.

Anf. 14 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Ja, man kan alltid önska att det ska gå snabbare. Jag kan bara konstatera att jag är mycket snabbare än vad interpellanten är. Men jag tror att det finns en stor samsyn kring att vi behöver en ökad dammsäkerhet. Jag tror inte att det är någon partipolitiskt skiljande fråga. Det som vi såg var att vi behövde ett bättre underlag för att kunna skriva en proposition, och det är det riksdagen också kräver. Ni vill ha bra underlag. Ni vill att det ska finnas en bra grund för att lägga fram propositioner så att ni kan ta ställning till det här i riksdagen. Det var därför som Svenska kraftnät fick det här nya uppdraget. Nu finns det en rad åtgärder, som jag har räknat upp här, som vi kan vidta, och jag ser fram emot att vi kommer att skriva en proposition så fort remissinstanserna har lämnat sina svar på detta. Sedan kan vi fatta beslut. Sedan ska man komma ihåg att det inte är en total anarki på det här området bara för att vi inte har skrivit en proposition, utan Svenska kraftnät och andra myndigheter har redan i dag det här uppdraget. De har tillsynsansvar och ska kolla upp alla de här sakerna. Men vi kan behöva skärpa en del av regelverket. Men jag tror att vi i grunden, om jag jämför med många andra länder, har duktiga myndigheter som är duktiga på att följa upp, men vi ska också utreda vad som hände med dammolyckan i Skåne.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.