Brottslighet mot djurbönder
Interpellation 2017/18:337 av Runar Filper (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-01-24
- Överlämnad
- 2018-01-25
- Anmäld
- 2018-01-26
- Sista svarsdatum
- 2018-02-08
- Svarsdatum
- 2018-02-09
- Besvarad
- 2018-02-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Vi svenskar ska vara stolta över hur vi värnar om våra djur. Vår djurvälfärd är bland de främsta i världen. De högt uppsatta lagar och regler vi har i Sverige kring djurhållning kräver stor kunskap och engagemang, vilket våra bönder genom hårt arbete och med yrkesstolthet upprätthåller dag efter dag.
Dessvärre möter många djurbönder, främst pälsfarmare, allvarliga hot från djurrättsaktivister som inte delar den synen. I stället vill man genom skadegörelse och terror skrämma djurbönder och pälsfarmare att helt upphöra med sin verksamhet. Dessa djurrättsaktivister verkar inte sky några medel för att uppnå sin agenda.
Den terror som kan tillskrivas djurrättsaktivister innefattar bland annat mordhot, anlagda bränder, materiell förstörelse och utsläppta djur. Det kan även konstateras att i de fall exempelvis minkar släpps ut ur burarna ägnar sig dessa djurrättsaktivister åt kvalificerat djurplågeri, då dessa djur har svårt att klara sig utanför burarna.
För att komma till rätta med denna brottslighet är det av största vikt att kartlägga, bekämpa och lagföra de individer och organisationer som ägnar sig åt kriminell djurrättsaktivism. Som ett led i det arbetet anser vi att Rikspolisstyrelsen bör åläggas att ta ett nationellt helhetsansvar. Dessutom måste straffsatserna för olaglig djurrättsaktivism skärpas betydligt.
Regeringen har nyligen gett Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i uppdrag att stärka sitt arbete mot politiskt motiverad brottslighet som begås av extremistiska grupper vars syfte är att försöka förändra samhället genom brottsliga och våldsamma metoder.
Men flertalet pälsfarmare upplever en ignorans från polis- och rättsväsendets sida, samtidigt som det djurrättsaktivistiska våldet eskalerat den senaste tiden.
Situationen är redan ansträngd, och samhället måste tydligare markera mot denna terror.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att garantera tryggheten för djurbönder som utsätts för kriminell djurrättsaktivism?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:337
Webb-tv: Brottslighet mot djurbönder
Dokument från debatten
- Fredag den 9 februari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:70
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Åsa Coenraads har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skydda företagare som utsätts för hot, trakasserier och skadegörelse samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att höja straffen för den typen av brottslighet. Därtill har Runar Filper frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att garantera tryggheten för djurbönder som utsätts för kriminell djurrättsaktivism.
I ett demokratiskt samhälle har ingen rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften. Att man, som Åsa Coenraads uttrycker det, tar lagen i egna händer måste vi förstås ta starkt avstånd ifrån.
Näringsidkare måste kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för hot, trakasserier, skadegörelse eller ännu grövre brott. De människor som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare bedriver.
Polismyndigheten agerar tillsammans med Säkerhetspolisen mot den som utsätter till exempel lantbrukare och näringsidkare för brott. Insatserna sker exempelvis inom ramen för det som polisen benämner som brottsaktiv inhemsk extremism. De polisiära åtgärderna består av att upptäcka, förebygga och förhindra brott genom sedvanliga utredningsåtgärder och genom inhämtning och bearbetning av underrättelser. När brott begås vidtar polisen de åtgärder som behövs för att utreda brottet och lagföra skyldiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En effektiv brottsbekämpning kräver resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten i budgetpropositionen för 2018 om sammanlagt 7,1 miljarder kronor de kommande tre åren för att bland annat utveckla verksamheten och öka antalet polisanställda.
Den 1 januari i år trädde lagändringar i kraft som ger ett bättre skydd mot exempelvis ofredande på internet, och i juli förra året höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Regeringen har också lämnat förslag om ändringar i straffbestämmelsen om olaga hot. Straffbestämmelsen föreslås bland annat utvidgas så att det blir straffbart att hota med fler typer av brottsliga gärningar, till exempel hota med att bryta sig in i någons bostad. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019, vilket beror på att de även föranleder ändringar i grundlagen.
Uppdraget som regeringen gett till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, och som Runar Filper refererar till, kommer att redovisas i maj 2018. Uppdraget handlar om att myndigheterna ska stärka sitt arbete mot politiskt motiverad brottslighet. Arbetet med att förebygga, försvåra, förhindra och hantera de brott som begås av extremistiska grupper ska intensifieras ytterligare.
Anf. 2 Åsa Coenraads (M)
Fru talman! Jag skrev denna interpellation i november förra året. Anledningen till detta var akut, då företagare på västkusten mer eller mindre var belägrade av aktivister. Detta är en mycket aktuell fråga, som i långa loppet berör alla landsbygdsföretagare i Sverige. Jag är glad att ministern äntligen - tre månader senare - tar sig tid att besvara min interpellation, och jag tackar så mycket för svaret.
Nu har mycket vatten har runnit under broarna sedan november. Samma störande element som då befann sig på västkusten har under vintern befunnit sig i mitt hemlän, i de västmanländska skogarna, i det här fallet runt Köping.
På västkusten såväl som på många andra ställen i Sverige blir företag, privatpersoner och anställda hotade, trakasserade och utsatta för brott av en grupp människor som anser sig stå över lagen och demokratiska beslut. Detta påverkar inte bara näringsidkare utan även deras familjer och grannar. På landsbygden påverkar detta hela samhällen, vilket är helt oacceptabelt i ett modernt samhälle.
Autonoma grupper som tar lagen i egna händer och som i skydd av allemansrätt och yttrandefrihet förflyttar sig över landet och sprider hot och skräck i sitt kölvatten kan inte accepteras av vare sig politiker eller myndigheter. Samma grupper åker också runt på mässor och till skolor för att sprida sina budskap om vad de själva felaktigt kallar civil olydnad. Flera organiserade grupper får dessutom betalt för detta via staten i form av organisations- och föreningsstöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Linjen mellan påverkan av demokrati och olaglig verksamhet håller på att suddas ut för vissa grupperingar. Dessa linjer och gränser måste därför upprätthållas av någon, och denna någon skulle med fördel kunna vara justitieministern, som ytterst ansvarig.
I en tid då våldet i samhället och mot blåljuspersonal ökar samtidigt som gängkriminalitet och skuggsamhälle växer är det svårt att få tiden och samhällets resurser att räcka till. Det är därför extra viktigt att skydda landets företagare, som bidrar till det positiva i samhället på många sätt. Regeringen måste ge polisen ett större mandat att ta denna typ av brott och aktivism på större allvar än i dag.
Som jag skrev i min interpellation måste det till ett ökat fokus på att förhindra brott och trakasserier av företagare som bedriver sin verksamhet enligt gällande lagar. Lyckas dessa aktivister och autonoma grupper skrämma företagare och jägare att sluta med sin verksamhet står samhället inför direkt anarki där laglöst land råder.
I Västmanland finns det just nu 15 fall hos polisen kopplade till vargjakten. Dessa fall tar en massa resurser från samhället och privatpersoner när det ska utredas och bedömas av domstol om brott är begånget. Brott ska naturligtvis utredas, och alla har rätt att bli prövade inför en domstol. Det bästa hade dock självfallet varit om våra domstolar och poliser kunde lägga sin tid och energi på andra saker än detta.
Det finns dessutom en mängd brott som aldrig anmäls och där ord står mot ord men där grunden till problemet är att en grupp människor befunnit sig på platser där de helt enkelt inte borde ha varit.
Ministern nämnde vidtagna åtgärder inom brottsaktiv inhemsk extremism och att polisens åtgärder ska bestå av att upptäcka, förebygga och förhindra brott. Det är naturligtvis bra, men frågan är om det räcker så som verkligheten ser ut här och nu, just i dag.
Hur avser ministern att gå vidare för att skydda företagare, jägare och landsbygden mot vad jag skulle vilja kalla djurrättsterrorism?
Anf. 3 Runar Filper (SD)
Fru talman! Justitieminister Morgan Johansson! Jag tackar statsrådet för svaret.
Anledningen till att jag ställde interpellationen är att många lantbrukare och djurhållare känner en stor oro i dag. Svenska djurbönder bedriver sin animalieproduktion med yrkesstolthet och engagemang under en av världens tuffaste djurskyddslagstiftningar. Oron kommer sig av den ökande intensiteten i skadegörelse och hot som många djurbönder, främst pälsfarmare, möter.
Det är oftast så kallade djurrättsaktivister med politisk hemvist främst i socialistiska och anarkistiska grupperingar. Dessa aktivister uppvisar en närmast fanatisk syn på djurhållning och skyr ofta inga medel för att uppnå sina syften. I de fall minkar släpps ut ur burarna ägnar sig dessa djurrättsaktivister även åt djurplågeri, då minkar har svårt att klara sig utanför sina burar. De som mot all förmodan klarar sig riskerar att bidra till en ekologisk obalans i naturen, då de i praktiken fungerar som en invasiv art.
Det finns fall där vi ser en annan typ av brottslighet kopplat till djurrättsaktivism. Det kan röra sig om stölder och bortforsling av djur, inbrott eller skadegörelse i syfte att uppnå dessa aktivisters grumliga världsbild.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi i Sverigedemokraterna anser att det är dags för polis och rättsväsen att agera hårdare mot dessa kriminella missdådare. Det är därför av vikt att rättsmyndigheter i allt högre grad lagför och kartlägger de individer och organisationer som ägnar sig åt detta. Vi anser även att Rikspolisstyrelsen bör ta ett större nationellt ansvar samtidigt som straffsatserna behöver bli hårdare.
Stöld, hot, trakasserier, olaga intrång, mordbrand och skadegörelse riktade mot enskilda medborgare och näringsidkare ska aldrig accepteras i ett fritt demokratiskt samhälle. Men tyvärr är det så det ser ut på sina håll i dag. Detta vet inte minst vi i Sverigedemokraterna, som år efter år blev attackerade och trakasserade på torgmöten där vi inte fick göra vår röst hörd. Det sker än i dag. Men det finns inte något jättestort intresse av att över huvud taget se detta som ett problem.
Flertalet pälsfarmare upplever just en sådan ignorans från polisens och rättsväsendets sida, samtidigt som det djurrättsaktivistiska våldet eskalerat fruktansvärt mycket de senaste åren.
Jag vill därför ställa en följdfråga till justitieminister Morgan Johansson. Anser statsrådet att det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att garantera tryggheten för de djurbönder som utsätts för kriminell djurrättsaktivism?
Anf. 4 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag vill först vända mig till Åsa Coenraads när det gäller besvarandet av hennes interpellation. Jag har tidigare besvarat ett antal interpellationer just på detta tema. Dessa interpellationsdebatter är öppna för alla. Därför hade Åsa Coenraads kunnat delta i dessa tidigare debatter om hon hade velat det.
Jag står här och besvarar interpellationer oftast ett par gånger i veckan och betar av de interpellationer som finns. Därför tänker jag inte ta på mig någon kritik för att jag inte besvarar interpellationer i kammaren, för det gör jag mer än de flesta andra statsråd.
Även dessa interpellationsfrågor diskuterar jag naturligtvis gärna. I grund och botten tror jag nämligen inte att vi har olika uppfattningar i sak. Vi ser från regeringens sida mycket allvarligt på de hot och trakasserier, och ibland det våld, som förekommer mot de näringsidkare som vi talar om i detta sammanhang. Det var just därför som vi gav polisen och Säkerhetspolisen ett särskilt uppdrag att stärka arbetet mot den politiskt motiverade brottsligheten. Man ska stärka jobbet genom att förebygga, förhindra, försvåra och hantera denna politiskt extremistiska brottslighet. Polisen och Säkerhetspolisen ska rapportera till mig den 15 maj 2018. Detta är kanske särskilt aktuellt nu - vilket ni båda var inne på - när den politiska temperaturen stiger i samband med att vi går mot valet. Det är då förstås ännu viktigare att vi har en beredskap för och bevakning av denna typ av extrema yttringar som vi kan riskera att konfronteras med.
I en demokrati är detta grundläggande viktigt, det vill säga att vi må ha olika åsikter men att vi låter dessa åsikter brytas mot varandra på ett fredligt sätt. Vi respekterar också de beslut som politiska församlingar fattar. Om man inte gör det riskerar man till slut att undergräva demokratin.
Ni behöver därför inte sväva i tvivelsmål när det gäller frågan om huruvida vi tar detta på allvar eller inte. Det är just därför som vi vidtar åtgärder. Vi har, som sagt, gett ett uppdrag till Säkerhetspolisen och polisen att särskilt stärka sin förmåga i fråga om denna typ av yttringar. Vi har också gjort en del straffskärpningar när det gäller den typ av brott som vi talar om. Jag kan nämna straffskärpningen för grovt olaga hot som vi gjorde den 1 juli förra året.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kanske också ska nämna den skärpning som vi gör när det gäller kontaktförbudet, som träder i kraft den 1 juli i år. Då skärper vi påföljderna för dem som bryter mot kontaktförbud med upp till två års fängelse. Detta kan utfärdas mot dem som trakasserar till exempel näringsidkare. Men i ett tidigare skede ska de också kunna beläggas med fotboja. De som bryter mot kontaktförbudet och fortsätter med det kan beläggas med fotboja. Detta är, som sagt, en nyordning från och med den 1 juli 2018.
Detta är en typ av brottslighet som vi inte kan acceptera, utan det gäller att se till att vi stärker vår förmåga att bekämpa den. Därför ger vi också Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ökade resurser från och med i år. Vi ökar resurserna med ytterligare 2 miljarder kronor till polisen. Vi fördubblar antalet intagna till polisutbildningen för att se till att det kommer att bli fler anställda totalt sett i myndigheten, så att fler brott av alla karaktärer klaras upp, även brott av denna karaktär.
Anf. 5 Åsa Coenraads (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för detta. Jag förstår att detta är en svår fråga, och jag förstår att det är svårt att komma till rätta med djurrättsterrorismen. Men det betyder inte att vi kan ge upp inför kriminaliteten och autonoma grupper i samhället - land skall med lag byggas.
Tyvärr kan jag se att aktivismen kryper närmare och närmare det demokratiska samhället och in i valda församlingar. Här i riksdagen skrivs det motioner om att belägga företagare med näringsförbud ur ett ideologiskt perspektiv mer än ett rent demokratiskt. Runt om i landet förekommer det dessutom en rad konstiga uttalanden av folkvalda politiker. Jag tänkte ge ett exempel.
Så sent som i måndags ville en miljöpartist i Västmanland visa filmer från autonoma grupper under viltförvaltningsdelegationens pågående möte. När andra delegater i viltförvaltningsdelegationen avböjde med hänvisning till osäkra källor och pågående polisutredningar blev de kallade odemokratiska och fega, detta av en representant som kommer från ett av regeringspartierna. Det är i sig anmärkningsvärt. Men det värsta är att det legitimerar den grupp som vi just nu står här och debatterar, nämligen djurrättsterrorister. Ministern och Säkerhetspolisen kallar dem för brottsaktiv inhemsk extremistgrupp.
Under gårdagens frågestund här i riksdagen kunde ministerns kollega Karolina Skog inte tydligt uttala att hon tar avstånd från just civil olydnad.
Hoten och trakasserierna har dessutom spridit sig från företagarna till de politiker som vågar stå upp och som vågar ha en åsikt om detta.
Frågor om barn, djur och pensionärer är frågor som berör. Men för den sakens skull måste vi få debattera frågorna, och vi måste få ha olika åsikter. Det är en del av demokratin. Ett samhälle kan aldrig acceptera att yttrandefriheten begränsas av hoten från autonoma grupper och att samhället inte vågar sätta ned foten och säga: Nej, hit men inte längre! Yttrandefrihet och djurrättsterrorism hör inte samman.
Även för framtiden är det viktigt att ta tag i dessa problem. De är än så länge geografiskt begränsade i Sverige. Polisen vet vilka individer detta rör sig om. Vi vet nämligen att när vissa av dessa människor sitter bakom lås och bom begås inga sådana brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I dag går det att få till stånd kontaktförbud, precis som ministern säger. Men det krävs otroligt mycket tid för att få dessa till stånd. För en privatperson i en utsatt situation är det svårt att orka med. Det kan inte vara så att människor bara kan skyddas om de får hjälp av branschorganisationer eller folkvalda församlingar som har ett särskilt skydd. Dessa kontaktförbud måste gå snabbare att få av berörda myndigheter än i dag.
Polisen måste även få större befogenheter att avvisa störande element från platser där de direkt stör verksamheten. I dag bussas fotbollshuliganer och demonstranter långt bort från den plats där de befinner sig för att de inte ska begå brott av olika slag. Varför kan man inte göra det med aktivister utanför minkfarmar eller i skogar där de stör jakten?
Anf. 6 Runar Filper (SD)
Fru talman och statsrådet! Glädjande nog kan vi konstatera att Dan Eliasson har lämnat sin tjänst som rikspolischef. Att Sveriges polis inte har getts förutsättningar att upprätthålla sin del av samhällskontraktet gentemot medborgarna har varit en uppenbar sanning en längre tid. Begränsade resurser, inkompetens och en eskalerande kriminalitet är en ohållbar ekvation.
Det är bra att du belyser att det är åtgärder på gång, Morgan Johansson. I nuläget pågår en politisk budgivning om hur mycket man ämnar satsa på polisen. Det är absolut positivt, men frågan kvarstår: Är det mer snack än verkstad, som det brukar vara?
Något som bör premieras i politiken är principfasthet. Har man länge stått fast vid sina löften bör de tas med större trovärdighet. Sverigedemokraterna har år efter år trofast förordat att polisen och hela rättsväsendet ska ha betydligt mer resurser än i dag. Att polisens situation har lyfts högre upp på den politiska agendan kommer förhoppningsvis att leda till förbättringar - absolut - men vissa områden lär premieras framför andra.
Vi i Sverigedemokraterna anser att alla medborgare har lika stor rätt till trygghet och grundläggande samhällsservice oavsett var i landet de väljer att bosätta sig. Sverigedemokraterna tar brott utförda på vår landsbygd på största allvar, och vi kommer aldrig att acceptera en ordning med få eller inga poliser och stängda polisstationer på landsbygden. En sverigedemokratisk politik betyder i praktiken en högre polisiär närvaro, självklart både i stad och på landsbygd, avskräckande straff samt kontroll av våra gränser.
Vi tänker inte bara se på och försumma de människor som väljer att leva, bo och verka på landsbygden. Vi anser att det är dags för polis och rättsväsen att agera mot den brottslighet som karakteriserar den aktivism som präglar dessa rörelser. Det är därför av vikt att rättsmyndigheter i högre grad lagför och kartlägger de individer och organisationer som ägnar sig åt de illdåd vi här belyser. Rikspolisstyrelsen bör även ta ett nationellt helhetsansvar, samtidigt som straffsatserna behöver bli betydligt högre än i dag.
Stöld, hot, trakasserier, olaga intrång, mordbrand och skadegörelse riktat mot enskilda medborgare och näringsidkare är oacceptabelt. Det borde vi tycka allihop, och det gör vi kanske. Vi i Sverigedemokraterna anser dock att det är orimligt att utlämna djurägare och enskilda medborgare åt dessa odemokratiska och våldsromantiska djurrättsaktivister. Åtgärder måste alltså vidtas, och mycket mer pengar måste anslås. Så ser det ut.
Anf. 7 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror som sagt inte att vi har olika uppfattningar om att brott ska beivras och att vi ska markera ännu hårdare mot denna typ av brottslighet än vad man gjort tidigare. Jag tror inte att det finns några som helst olika uppfattningar i den delen. Vad vi möjligen har olika uppfattningar om är om de åtgärder vi vidtar är tillräckliga eller inte.
Jag har vid ett antal tillfällen sagt att jag är beredd att vidta ännu fler åtgärder utöver vad vi redan har gjort, men jag vill ändå påpeka att det vi totalt sett har gjort under mandatperioden - under dessa tre och ett halvt år - när det gäller brottsbekämpning är mer än vad den gamla regeringen gjorde under alla sina åtta år. Jag har redovisat några av de straffskärpningar vi har gått fram med, till exempel när det gäller grovt olaga hot, men även grova våldsbrott över huvud taget. Vi skärpte straffen rejält från den 1 juli förra året.
Jag talade om detta med kontaktförbud. Det är klart att det kan ta tid att få kontaktförbud, men vi skärper också påföljderna för den som bryter mot ett kontaktförbud när det väl är på plats. Det kan alltså bli ända upp till två års fängelse för den som gör det. Dessutom kan man innan dess beläggas med fotboja om man bryter mot ett kontaktförbud. Det är alltså ökad bevakning, och det är ingenting som den borgerliga regeringen gjorde. Det var i stället vi som levererade det från den 1 juli.
I mitt interpellationssvar redovisade jag det särskilda uppdrag vi har gett till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att stärka sina insatser för att förebygga och förhindra olika typer av extremistiskt våld. Våldet må komma från vänsterkretsar eller högerkretsar; uppdraget syftar till att förstärka insatserna gentemot båda. Det ska redovisas till mig den 15 maj.
Dessutom går vi in med mycket stora ekonomiska förstärkningar till Polismyndigheten. De 2 miljarder vi går in med i år är den största ökningen till Polismyndigheten från ett år till ett annat, i detta fall från 2017 till 2018, som någon regering oavsett partifärg har gjort på 20 år. Ingen regering har satsat lika mycket pengar på polisen som vi gör nu.
Vi ligger dock lite efter, kan jag säga, när det gäller utbildningsdelen i polisen. Den borgerliga regeringen utbildade nämligen väldigt få poliser. Man utbildade bara 600-700 poliser per år, och det är alldeles för lite när 400-500 poliser per år går i pension. Då har man en för låg utbildningstakt. Nu har vi fördubblat utbildningstakten. År 2017 togs det in över 1 300 till utbildningen, vilket innebär att 1 300 polisstudenter kommer att gå ut i polisverksamheten 2019.
Det är ju så man måste göra: satsa pengar så att man kan behålla den personal som finns, se till att förbättra arbetsvillkoren för polisen och samtidigt öka polisutbildningstakten. Det är det enda sättet - det finns inga genvägar i detta. Dessutom måste man se till att det finns pengar avsatta.
Bara som en markering vill jag säga att vi ska vara lite försiktiga med orden. När man använder terroristbegreppet ska man veta att det för att man ska kunna tala om terrorism ska vara en handling som allvarligt kan skada en stat. Handlingar som allvarligt kan skada stater - det är så vi definierar terroristbrott. Jag tycker att man ska vara lite försiktig med hur man använder sig av det begreppet och hur man uttrycker sig. Men det finns som sagt inga som helst meningsskiljaktigheter kring hur allvarligt vi ser på den här politiskt motiverade brottsligheten. Vi gör allt vi kan för att komma till rätta även med den.
Anf. 8 Åsa Coenraads (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar ministern för debatten. Varken ministern eller jag vill att brottslingar ska få ta över samhället, och jag tycker att det är viktigt att vi har denna debatt. Det finns nämligen en situation i samhället just nu som är helt oacceptabel, och det behöver göras någonting åt den. Jag tycker att det är bra att ministern nu kommer med flera åtgärder för att komma till rätta med problemet, men jag tror att det behövs mer än så - tyvärr.
Yttrandefriheten får aldrig missbrukas som en förevändning för förföljelse och trakasserier. Jag använder ordet "djurrättsterrorism". Precis som ministern säger är "terrorism" ett allvarligt ord, och det handlar om hot mot en stat. Jag tycker dock att denna typ av verksamhet, där autonoma grupperingar rör sig i samhället och allvarligt skadar det, är en form av terrorism. Det är den nya formen av terrorism vi ser i samhället, och vi måste bemöta den på det vis som den yttrar sig.
Jag tycker också att man behöver stärka ansvaret ännu mer inom Säpo. Jag skulle vilja att Säkerhetspolisen eller en särskild enhet inom polisen får ett tydligare uppdrag - kanske ett särskilt, specifikt uppdrag - att titta på just denna fråga. Vi ser att det är större rörlighet bland dessa grupperingar i olika delar av Sverige, och det vore bra om polisen fick en samlad enhet för att ta tag i detta. Det handlar om att markera var dessa människor är, vad deras syfte är och vad de håller på med, för att tidigt mota Olle i grind.
Detta hotar inte bara näringsidkare. Det hotar privatpersoner, jägare och politiken. Detta är ett hot mot dagens samhälle, och därför är det viktigt att signalerna härifrån kammaren och från Rosenbad är enade mot kriminalitet och civil olydnad.
Anf. 9 Runar Filper (SD)
Fru talman och statsrådet! Ren terror begicks för att stoppa en bonde nere i Västergötland från att bli minkfarmare.
Det var hot mot släkten och en skändad familjegrav, och sonen och systern hotades till livet. Föräldrarna fick två odetonerade brandbomber i brevlådan. Morbrodern fick hotbrev och en yxa genom sitt fönster, och hans mormors mors grav vandaliserades - en djup grop hade grävts, och gravstenen hade välts. Det blev två och ett halvt års fängelse för bland annat mordbrand och brott mot griftefridslagen. En fick ett år, och andra fick villkorlig dom och skyddstillsyn.
Hunt Saboteurs Sweden är en grupp som hyllar nedsågade jakttorn och hotar jägare. Gruppen säger "Hunt the hunters" och uppmanar alltså till jakt på jägare. Man störde licensjakten i Kölstareviret i Västmanland.
En miljöpartistisk nämndeman har enligt tidningen Expressen hotat att förstöra vargjakten genom att ställa sig mellan jägaren och vargen. Det rör sig om ordföranden i Nordulv, en organisation som oftast utnyttjar talerätten för att stoppa myndighetsbeslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En värmländsk bonde och hennes dotter hotades med både våldtäkt och död för att de mjölkar sina kor och skickar dem till slakt. Den hotfulle mannen var enligt Radio Värmland med i Djurens Rätt och tillhörde Feministiskt initiativ i Värmland.
Jag vill inte ta till sådana låga grepp som justitieministern tagit till mot SD i andra sammanhang och dra kopplingar mellan Socialdemokraterna och dessa organisationer. Men samtidigt representerar de partier och strömningar som ni själva bildar regering med och aktivt tar stöd av i riksdagen. Den retoriken är ju du, Morgan Johansson, och ditt eget parti inte sena att ta till när chansen uppenbarar sig.
Under åren 2003-2010 anmäldes 341 brott av mer allvarlig art mot svenska minkbönder. Det var flest i hela världen - tvåa kom Spanien med 120 anmälda brott.
Anf. 10 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Av alla partier i Sveriges riksdag är det kanske SD som ska tala med allra minst bokstäver om kopplingar till olika radikala rörelser. Det räcker med att gå in och titta lite på Sverigedemokraternas historia - och även på partiets nutid, för den delen - när det gäller kopplingar till olika extrema organisationer. Med det kan vi väl lämna denna diskussion, men jag vill säga att det rör sig om mycket sten i glashus, Runar Filper!
För att gå till sakfrågan kan jag säga att det över huvud taget inte finns några meningsskiljaktigheter här när det gäller synen på denna typ av brott. Det är klart att vi måste se till att stärka våra insatser mot dem som ägnar sig åt politiskt motiverad brottslighet på detta sätt. Denna brottslighet kan ofta innefatta trakasserier, våld eller hot, vilket är helt motbjudande.
Hur gör vi då? Vi skärper straffsatserna. Vi ser till att påföljderna för dessa individer skärps. Vi ser till att öka de ekonomiska resurserna för polisen och Säkerhetspolisen för att upptäcka denna typ av brottslighet. Vi ger också polisen och Säkerhetspolisen ett särskilt uppdrag att stärka sina insatser.
Det är så man gör, och jag skulle, återigen, vilja säga att denna regering har gjort mer än någon tidigare regering både när det gäller denna fråga och när det gäller allmän brottsbekämpning.
Jag tar inte lätt på detta, utan det är tvärtom. Detta handlar om att se till att möta en utveckling där vi ser en ökad polarisering i samhället. Då gäller det för oss som står upp för demokratin och för ett anständigt politiskt samtal att se till att man följer de politiska beslut som finns. Det gäller att vi ser till att denna typ av extrema rörelser kan motarbetas med kraft.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.