Brister i valideringen av vårdyrken
Interpellation 2015/16:299 av Lotta Finstorp (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-01-11
- Överlämnad
- 2016-01-12
- Anmäld
- 2016-01-13
- Svarsdatum
- 2016-01-26
- Sista svarsdatum
- 2016-01-26
- Besvarad
- 2016-01-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
I dag är det Socialstyrelsen som ansvarar för valideringen av hälso- och sjukvårdsyrken. Många nyanlända liksom svenskar med utländska examina vittnar om oacceptabelt långa handläggningstider. Läkare, tandläkare och sjuksköterskor med utbildning och yrkeserfarenhet från andra länder känner en stor frustration över att inte kunna börja arbeta och bidra till samhällsekonomin. Detta samtidigt som Sverige har brist på personal inom dessa yrken.
Det behövs en större effektivitet i bedömningen och kompletteringen av kompetenser för att människor ska kunna börja jobba tidigare och för att vi ska kunna möta rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården. Därför har Moderaterna föreslagit att ansvaret för valideringen övergår till Universitets- och högskolerådet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
– Vad avser statsrådet att göra för att valideringen av kompetenser av utbildning inom hälso- och sjukvårdsyrken ska bli mer effektiv?
– Vad anser statsrådet om Moderaternas förslag om att ansvaret för validering av legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården ska övergå till Universitets- och högskolerådet? Om statsrådet inte vill det, vad är skälet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:299
Webb-tv: Brister i valideringen av vårdyrken
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 januari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:58
- Protokoll 2015/16:58 Tisdagen den 26 januariProtokoll 2015/16:58 Svar på interpellation 2015/16:299 om brister i valideringen av vårdyrken
Protokoll från debatten
Anf. 94 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Lotta Finstorp har frågat ministern för högre utbildning och forskning vad hon avser att göra för att valideringen av kompetenser av utbildning inom hälso- och sjukvårdsyrken ska bli mer effektiv. Vidare frågar Finstorp vad statsrådet anser om Moderaternas förslag om att ansvaret för validering av legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården ska övergå till Universitets- och högskolerådet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Det är angeläget att effektivisera handläggningstiderna för validering av hälso- och sjukvårdsutbildningar utanför EU/EES. Av denna anledning gör regeringen flera satsningar på området.
För att upprätthålla en hög kvalitet och patientsäkerhet i den svenska sjukvården måste det samtidigt ske en systematisk prövning av kunskaperna hos dessa individer innan svensk legitimation utfärdas. Socialstyrelsen ansvarar för att bedöma om den sökande har de kunskaper och färdigheter som krävs i enlighet med gällande lagstiftning. Själva valideringsprocessen består dock av flera steg, där ansvaret åligger flera olika aktörer.
I takt med att antalet asylsökande har ökat i Sverige har också ansökningarna om att få sin utländska hälso- och sjukvårdsutbildning prövad och att få svensk legitimation ökat. Antalet ansökningar om legitimation från den här gruppen har fördubblats de senaste tre åren. Detta i kombination med att dokumentationen ibland är bristfällig eller obefintlig försvårar utredningsarbetet för Socialstyrelsen.
Mot denna bakgrund avsatte regeringen redan förra året 18,5 miljoner kronor extra för att myndigheten skulle korta handläggningstiderna för det första beslutet som avser om en utbildning utanför EU/EES är likvärdig med svensk hälso- och sjukvårdsutbildning. År 2014 avsatte Socialstyrelsen drygt 13 miljoner kronor från sitt förvaltningsanslag för denna verksamhet. I 2016 års budgetproposition föreslog regeringen en satsning på 65 miljoner kronor 2016 för att effektivisera hela processen, från den första ansökan för bedömning av likvärdighet till beslut om svensk legitimation. Från och med 2017 beräknas 42 miljoner kronor årligen för ändamålet. Tillskott motsvarar således en ansenlig resursförstärkning för det här området.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Socialstyrelsen arbetar med att korta sina handläggningstider genom att effektivisera de interna processerna och förbättra informationen gentemot de sökande. Socialstyrelsen har dessutom inlett en dialog med alla relevanta aktörer på området för att säkerställa en effektivisering av hela valideringsprocessen. Diskussionerna avser bland annat kunskapsprov som är en del i valideringsprocessen. Proven ska omfatta alla legitimationsyrken på hälso- och sjukvårdsområdet och syftar till att pröva de grundläggande kunskaperna.
Regeringen har en särskild satsning på kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning som i dag omfattar utbildningar för bland annat läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Dessa utbildningsinsatser förstärks under innevarande år genom att ytterligare 25 miljoner kronor, inklusive studiemedel, avsatts för ändamålet. I budgetpropositionen för 2016 beräknas för samma ändamål 75 miljoner kronor 2017, 220 miljoner kronor 2018 och 340 miljoner kronor 2019.
Detta innefattar bland annat att fler personer ska ha möjlighet att delta i de befintliga utbildningarna men också att utbildningar inom fler yrkesområden byggs upp, däribland kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk psykologutbildning samt biomedicinsk analytikerutbildning.
Parallellt med detta arbete har ett så kallat snabbspår för de 21 reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena tagits fram av arbetsmarknadens parter i samarbete med Arbetsförmedlingen. Syftet med snabbspåret är att vägen till arbetsmarknaden och legitimation för nyanlända personer som har ett reglerat hälso- och sjukvårdsyrke ska vara förutsägbar, rättssäker och så kort som möjligt.
Snabbspåret utgår från de största grupperna nyanlända inom området, det vill säga läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare. Snabbspåret ska möjliggöra att information om vägen till svensk legitimation ges systematiskt och redan vid ansökan om uppehållstillstånd. Svenskundervisningen påbörjas tidigt och följs av möjligheter till studier i yrkessvenska. Så kallade introduktionskurser inför Socialstyrelsens kunskapsprov anordnas som ett stöd inför provet och yrkeskompetensbedömningar ska ge individen bättre förutsättningar att praktisera under valideringsprocessens gång.
Vad gäller den framtida strukturen för det nationella valideringsarbetet pågår för närvarande ett långsiktigt utvecklingsarbete inom Regeringskansliet. Bland annat har en valideringsdelegation tillsatts. Delegationens uppdrag är att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet på den nationella och regionala nivån.
Sammantaget innebär de satsningar på valideringsprocessen som görs inom ramen för årets budget en betydande förstärkning. Regeringen har en regelbunden dialog med Socialstyrelsen i ärendet, och vi får nu indikationer på att processen håller på att bli effektivare. Att nyanlända snabbt kommer i arbete innebär en vinst för både individen och samhället.
Anf. 95 Lotta Finstorp (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Det behövs större effektivitet i bedömningen och komplettering av kompetens så att människor ska kunna börja arbeta tidigare och för att vi ska kunna möta rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården. Därför har Moderaterna föreslagit att ansvaret för valideringen ska övergå till Universitets- och högskolerådet, som har ansvar för en stor del av högskolevalideringen.
Många människor som kommer till Sverige i dag har kort utbildningsbakgrund och begränsad erfarenhet från en arbetsmarknad som ser ut som Sveriges. Under 2014 hade 36 procent av dem med etableringsplan nio års utbildning eller mindre. Inom gruppen finns stora skillnader. Vissa har nästan nio års utbildning medan andra har endast ett par års utbildning, vilket beror på att de kommer från länder i krig.
Flera stora grupper av dem som invandrar har högre utbildning än inrikes födda, inte sällan inom ett bristyrke på svensk arbetsmarknad. Vi vet att landstingen verkligen skriker efter läkare, psykologer, specialistsjuksköterskor och lärare. Det kommer dagligen till Sverige människor med den kompetensen. All den kompetens de för med sig är ovärderlig för att fortsätta att bygga Sverige starkt. För varje år som går utan att validera och ta till vara deras kompetens blir sveket mot såväl en arbetsmarknad med stora rekryteringsbehov som individen allt större.
Diskussionen om behovet av en snabbare validering har under flera år varit aktuell, trots de satsningar som har gjorts på området. Jag är tacksam för det regeringen har gjort. Det är självklart att ju fler som kommer, desto mer resurser måste tillföras Socialstyrelsen. Det har regeringen absolut gjort. Men någonstans i systemet är det ändå fel.
Det får inte gå för fort att validera. Då kan man gå miste om kvaliteten. Det är oerhört viktigt inom hälso- och sjukvården.
Jag saknade svar på en av mina frågor. Jag kan upprepa min fråga och hoppas få svar under debatten. Vad anser statsrådet om Moderaternas förslag om att ansvaret för validering av legitimationsyrken även inom hälso- och sjukvården ska övergå till Universitets- och högskolerådet?
Anledningen till min interpellation är att jag strax före jul träffade fem syrier på torget i Eskilstuna. De är specialistläkare inom bland annat gynekologi och dermatologi. Någon är tandläkare. De ansökte om legitimation för mer än ett år sedan. Deras ärenden har fastnat hos Socialstyrelsen. Det besked de har fått är att det ska komma en ny lagstiftning. Det har inneburit att Socialstyrelsen har lagt undan ett antal ärenden med examinationsbevis och så vidare. Deras ärenden har fastnat i processen. Nu har de i dagarna fått veta att Socialstyrelsen ska titta på deras ärenden.
Dessa fem högkompetenta invånare som talar bra svenska och som har specialistkompetens som behövs i mitt landsting och i andra landsting är otroligt oroliga för att tappa kompetens. Om man är specialist behöver man arbeta inom sitt område hela tiden, operera, delta i fortbildning och så vidare. De pratar om att skaffa sig taxikort och börja köra taxi för att slippa gå på försörjningsstöd när tiden för etableringsplanen är över för deras del.
Vad säger ministern till dem? Vi behöver dem, och de behöver komma igång och jobba. Någonstans är det en bugg i systemet.
Anf. 96 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Låt mig börja med att tacka Lotta Finstorp för att hon har väckt interpellationen.
Det här är ett oerhört angeläget ämne för regeringen, inte minst eftersom regeringspartierna gick till val och formade regeringen på att sänka arbetslösheten och öka sysselsättningen i Sverige. Det här är också oerhört angeläget ur ett individperspektiv, precis som Lotta Finstorp beskriver.
Jag har också träffat läkare och andra grupper med sjukvårdsutbildning som just talar om att deras händer förtvinar eftersom de går dag ut och dag in, månad ut och månad in och kanske år ut och år in utan att få använda de kunskaper och erfarenheter de har med sig.
Det är också därför som regeringen gör dessa stora satsningar på Socialstyrelsen. Mig veterligen har man inte tidigare i modern tid ökat anslag riktade till just arbetet med validering på det sättet. Det handlar under innevarande år om en nästan femdubbling av anslaget jämfört med hur det var 2014.
Det är också viktigt att påpeka att med den nya generaldirektören på Socialstyrelsen har det blivit en nystart i arbetet. Socialstyrelsen har sett över sina processer och snabbt fått ett nytt arbetssätt på gång som jag tycker mig se redan börjar ge resultat. Jag hoppas verkligen att vi kan korta ned handläggningstiderna kraftigt för de individer som snabbt vill komma i arbete och inte minst för att hälso- och sjukvården ska klara av sitt rekryteringsbehov även i framtiden.
När det gäller den specifika fråga som Lotta Finstorp ställer, huruvida ansvaret för valideringsprocesserna ska övergå från Socialstyrelsen till Universitets- och högskolerådet, är det ett av de alternativ som vi tittar på i Regeringskansliet. Men eftersom beredning fortfarande pågår och vi inte har kommit till några beslut i frågan är det alldeles för tidigt för mig att uttala mig om vilken väg regeringen kommer att välja.
Även om regeringen skulle gå i den riktning som Lotta Finstorp pekar på, att flytta över ansvaret till Universitets- och högskolerådet, är det ändå viktigt att fokusera på vad vi kan göra här och nu för att stärka processerna och korta handläggningstiderna. En förflyttning av ansvaret tar åtminstone ett par tre år. Under den tiden måste vi se till att stärka Socialstyrelsens verksamhet.
Anf. 97 Lotta Finstorp (M)
Fru talman! Då förstår jag varför jag inte fick svar på frågan. Det pågår en beredning, och vi ska naturligtvis avvakta den. Det är bra att det finns med i beredningens uppdrag att titta på frågan om att låta Universitets- och högskolerådet ha huvudansvaret för all validering.
Det är intressant att titta på Norge. Norge nämns ofta som ett gott exempel i fråga om validering. Volymerna är inte lika stora i Norge som i Sverige, men vi kan titta i närområdet. Jag hörde för ett antal år sedan att man i Finland kan validera 60 000 olika yrken. Det kanske finns bra modeller att titta på så att vi inte behöver uppfinna hjulet på egen hand.
De högutbildade syrierna jag träffade sa att de är specialistutbildade. De har redan specialistkompetens i sina examina, men nu måste de gå igenom samma procedur som de med grundutbildning. Syrierna menar att med tanke på alla nyanlända borde specialisterna få gå i snabbspåret. Vi delar regeringens uppfattning att detta måste ske utan att minska på kvalitetskraven. Det är viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu vet jag inte hur länge snabbspåret har varit igång. Det vore intressant att höra från ministern om det går att se någon skillnad. Har det gått fortare eller inte?
De fem specialisterna som jag träffade tidigare mejlade mig häromdagen och berättade att de äntligen hade fått besked från Socialstyrelsen att processen för deras del har börjat rulla. Vi ska inte diskutera myndigheter här, men de har under snart två år försökt att få svar på frågan varför det inte händer något med deras betyg. Betygen finns hos Socialstyrelsen. Svaret från myndigheten är att man inte vet. Det är inte okej. Myndigheten måste ändå kunna svara att det beror på en anhopning av ärenden. I det här fallet hade man sagt att det berodde på att det skulle komma en ny lagstiftning, och då lades ärenden på vänt. Men nu rullar det i alla fall.
En effektiv validering är ett viktigt led i integrationen. Snart går vi över från de stora volymerna av migration - som säkert kommer att fortsätta länge - in i integrationsdelen. Det är en gigantisk utmaning. För de människor som har en specialistutbildning i bristyrken, där svenska landsting verkligen behöver folk, är det oerhört viktigt att få igång dem direkt. De kan vara brobyggare till sina landsmän och de som talar samma språk. Vi behöver deras kompetens på alla sätt och vis.
SKL och SCB har gjort en sammanställning av vad som faktiskt behövs framgent. Det kommer att fattas ungefär en halv miljon människor i välfärdssektorn.
I till exempel vård och omsorg i kommun inklusive socialtjänst kommer det 2022 att fattas 144 000 enligt SKL och SCB. Tack och lov att det kommer människor till Sverige! Vi behöver verkligen var och en av dem.
I hälso- och sjukvården måste 89 000 anställas, och det är på grund av pensionsavgångar. Vi blir också fler människor i landet som behöver vård, omsorg, socialtjänst etcetera. Vi måste få till detta så att det blir bra rull på valideringsinstrumentet.
Anf. 98 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Det låter som att jag och Lotta Finstorp är överens i mångt och mycket.
När det gäller de läkare och tandläkare som inte har fått besked och där processen har dröjt har jag svårt att kommentera enskilda fall. Men, som sagt, det är viktigt att påpeka att Socialstyrelsen har haft en väldigt ansträngd situation. Man har helt enkelt haft för få handläggare. Vid sidan av processen som kanske inte har varit up-to-date och vid sidan av samverkan och samarbete som kanske hade behövt förnyas och moderniseras har man också haft för få handläggare. Det är bland annat till det som de här nya pengarna faktiskt har gått. Jag hoppas att detta ska vara en av de punkter som Socialstyrelsen ska kunna åtgärda i det nya arbete som man har påbörjat.
Snabbspåret presenterades ju av mig själv och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson före jul. Det gjorde vi när överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter var klar. Snabbspåret rullar igång nu, så det är alldeles för tidigt att säga vilka effekter det har. Men förhoppningen är naturligtvis att det ska ha stora effekter. Det som alla inblandade aktörer tror är att tiden från det att man går in i en valideringsprocess till det att man kommer ut och jobbar i hälso- och sjukvården ska kunna förkortas med kanske flera år. Det vore fantastiskt om vi kunde genomföra detta. Man kan bara räkna på vilka samhällsekonomiska - vid sidan av personella - vinster det finns att göra på att dessa personer snabbare kommer ut i arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig också säga någonting om de rekryteringsbehov som vi står inför. De är stora. Jag har ingen anledning att ifrågasätta de siffror som finns. Vi ska också veta att vi har stora utmaningar framför oss med kompetensförsörjningen redan i dag inom hälso- och sjukvården. Det är just därför som regeringen har påbörjat ett arbete inom ramen för nationell samling för kompetensförsörjning.
Vi har samlat relevanta aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn, alltifrån fackföreningar, professionsberedningar till arbetsgivare, representanter för privata vårdgivare och också patienter från brukarföreningar för att tillsammans diskutera hur problembilder ser ut. Är det något som behöver förändras i ansvarsförhållanden mellan till exempel stat, landsting och andra aktörer? Vad kan vi gemensamt göra för att lösa de problem och utmaningar som vi ser framför oss? Vad skulle behöva komma till extra för att möta de rekryteringsbehov som vi ser?
Vi har haft väldigt bra samtal i grupperna. Vi har behandlat alltifrån utbildningarnas innehåll och dimensionering till hur vi använder våra resurser inom hälso- och sjukvården. Med dessa samtal som grund tror jag att vi har möjlighet att ge myndigheter i uppdrag att i budgetprocesserna anslå medel, men också naturligtvis i nära samverkan med inte minst Sveriges kommuner och landsting. Vi kommer att ta itu med en stor del av de utmaningar som vi har på rekryteringsområdet.
Anf. 99 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Jag kan konstatera att vi har en samsyn kring att vi måste bli effektivare, absolut, och det är gott så.
Jag hörde att hälften av de nyanlända som har kommit hit under den senaste tiden kommer att ha arbete inom åtta år. Det betyder att den andra halvan inte kommer att ha något arbete inom åtta år.
Landstingen har redan nu ett jättestort behov av högutbildade inom hälso- och sjukvård. Jag undrar om man kunde införa ett snabbspår direkt redan när personer kommer till Sverige. Naturligtvis måste valideringen ske med kvalitet, och det är vi också överens om.
När handläggningstiderna på Migrationsverket stiger i takt med att allt fler söker sig till Sverige gäller det att så snabbt som möjligt erbjuda förutsättningar för att få ett jobb. Därför tycker vi att Migrationsverket borde få ett tydligt uppdrag att fokusera på jobb vid placering av asylsökande.
Om man kunde införa ett snabbspår kanske man direkt skulle tänka att personer inom hälso- och sjukvård borde komma till ett asylboende i den region där det behövs sjukvårdspersonal. Redan när asylsökande anvisas till ett asylboende borde det finnas ett snabbspår.
Sfi-undervisningen behöver stärkas. De som har långa universitetsutbildningar är ofta väldigt duktiga på att lära sig språk fortare. Man ska inte placera alla i sfi och tro att alla har samma förutsättningar. I dag är man bättre på det, men tidigare läste den som var läkare tillsammans med den som inte hade högskoleutbildning, kanske inte ens grundskoleutbildning.
Anf. 100 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Vi är absolut överens om att man borde kunna göra mer, men det är också viktigt att påminna inte minst kammaren om att med tanke på det stora mottagandet som har varit under hösten har det många gånger handlat om att få de mest grundläggande funktionerna att fungera och att tillfredsställa de mest grundläggande behoven. Det har kanske varit svårt att göra det lilla extra som många gånger hade underlättat inte minst valideringsprocessen. Det är också därför som det har varit så viktigt att få till det andrum som nu börjar ge effekt. Vi ser ett minskat antal asylsökande, men också större möjligheter för det svenska samhället att ta hand om och börja etablera de människor som kommer hit.
Nu har vi en period framför oss där vi behöver vända och vrida på varje sten. En stor del som vi hittills inte har talat så mycket om i den här debatten är just landstingens roll. Landstingen spelar en enormt stor roll. Det finns många väldigt goda exempel runt om i landet där landstingen har gått före för att utforma system, rutiner och processer för att identifiera vilka som har en vårdutbildning eller vårderfarenhet. Hur ser den ut? Sedan måste man kunna anordna svenskundervisning eller hitta praktikplatser för att personer snabbare ska kunna komma in i verksamheten. Detta tycker jag är väldigt positivt.
De erfarenheter som finns från Västra Götaland, Kalmar och andra ställen tar vi nu med oss på central nivå för att se hur man sprida goda exempel och se till att det som fungerar i de enskilda exemplen blir en standard över hela landet.
Jag välkomnar Lotta Finstorps interpellation och ser fram emot att samarbeta i dessa frågor.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.