Bredband
Interpellation 2010/11:319 av Adolfsson Elgestam, Carina (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-04-11
- Anmäld
- 2011-04-12
- Sista svarsdatum
- 2011-05-03
- Besvarad
- 2011-05-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 april
Interpellation
2010/11:319 Bredband
av Carina Adolfsson Elgestam (S)
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Den privata marknaden kan aldrig säkerställa att det finns fungerande bredband i hela landet. Privata aktörer gör enbart investeringar där det är lönsamt för det enskilda företaget. Därför måste staten ta ansvar för att en utbyggnad sker även i de delar av landet som inte anses ekonomiskt lönsamma.
Jordbruksverket har fördelat 1 miljon kronor till Länsstyrelsen i Kronobergs län. I dessa sammanhang är 1 miljon kronor som en droppe i havet. 1 miljon kronor räcker knappt till att förse ett mindre samhälle i länet med bredband. Samtidigt blir efterfrågan på tillgång till bredband hela tiden större. Länsstyrelsen vill gärna bevilja dessa ansökningar men saknar tillräckligt med ekonomiska medel för detta. Länsstyrelsen i Kronobergs län har därför skrivit ett brev till ansvarig minister där myndigheten påtalar behovet av utökade medel.
Det är viktigt att fungerande IT-kommunikation med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. IT-kommunikationen måste fungera även på mindre orter och i landsbygden, inte bara i våra större tätorter.
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att tillgodose de behov som Länsstyrelsen i Kronobergs län pekar på avseende bredbandsutbyggnad?
När avser statsrådet att regeringens åtgärder ska leda till att det finns fungerande bredband i hela landet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:319
Webb-tv: Bredband
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:95 Tisdagen den 3 majProtokoll 2010/11:95 11 § Svar på interpellation 2010/11:319 om bredband
Protokoll från debatten
Anf. 49 Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att tillgodose de behov som Länsstyrelsen i Kronobergs län pekar på avseende bredbandsutbyggnad. Carina Adolfsson Elgestam har även frågat mig när jag anser att regeringens åtgärder ska leda till att det finns fungerande bredband i hela landet.
PTS har på regeringens uppdrag gjort en geografisk kartläggning av bredbandstillgång och användning i Sverige. Den visade att mer än 99 procent av hushåll och arbetsställen har täckning av bredband via trådbundna och/eller trådlösa nät. Det innebär att Sverige redan i dag ligger i toppen inom IT-området i olika internationella jämförelser.
Det övergripande målet för regeringens bredbandsstrategi är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Strategin har följande tydliga delmål: År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. Delmålet, att 40 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund år 2015, är redan uppnått. I dag är den siffran enligt PTS 44 procent.
Utgångspunkten är att statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges goda förutsättningar för sin verksamhet i hela landet. Samtidigt ska hänsyn tas till att förutsättningarna för att anlägga infrastruktur skiljer sig åt i olika delar av landet. Det innebär att det är marknaden som driver utvecklingen av bredband och gör investeringar i infrastruktur. Det offentliga har ett ansvar där marknaden inte fungerar tillfredställande och där allmänna intressen inte tillgodoses.
Sverige ligger bra till, men vi kan inte nöja oss med det. Därför har regeringen fortsatt att göra satsningar på bredband. Regeringen har infört ett kanalisationsstöd som kan användas för att anlägga kanalisation samtidigt som annan infrastruktur byggs. År 2010 uppgick detta till 95 miljoner kronor.
Regeringen har dessutom genom den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen beslutat om särskilda satsningar på bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet på ca 250 miljoner kronor. Syftet är att öka tillgången till bredband i områden där kommersiella aktörer inte bedöms bygga ut inom rimlig tid. Syftet med satsningarna inom landsbygdsprogrammet är att, med utgångspunkt i lokala behov, öka tillgängligheten till bredband i landets glesbefolkade områden. Medborgare och företag i hela landet kan därmed få möjlighet att delta i informationssamhället och ta del av kommersiell och offentlig service. Regeringen har även satsat medel för att kunna medfinansiera befintliga stöd i landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet. Regeringen anslog 95 miljoner kronor för detta 2010 och ytterligare 20 miljoner år 2011. Insatserna kompletterar befintliga insatser till exempel inom strukturfonderna. Dessutom görs ytterligare investeringar som är medfinansierade av strukturfondsprogrammen.
Därtill har Jordbruksverket, som Carina Adolfsson Elgestam konstaterar, omfördelat ytterligare 40 miljoner kronor till bredbandsinsatser inom landsbygdsprogrammet eftersom efterfrågan på medel till bredband är stort. Sammantaget, inklusive andra insatser som möjlighet att få ROT-avdrag för att dra in fiber i hemmet, satsar regeringen närmare 1 miljard kronor på att under åren 2010-2014 bygga ut bredband där marknaden inte räcker till.
Regeringen har även tillsatt Bredbandsforum som en del av bredbandsstrategin. Syftet med forumet är att det ska vara en plattform för dem som verkar på den svenska bredbandsmarknaden, representanter för organisationer, företag och myndigheter.
Regeringen arbetar just nu med att ta fram en digital agenda för Sverige. Agendan syftar till att bättre utnyttja statens befintliga resurser och samordna åtgärder kring behov som är gemensamma för regeringens initiativ på IT-området, till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation.
Jag kan således konstatera att det pågår ett flertal initiativ på området som syftar till utbyggnad av bredband i alla delar av landet. Jag kommer inte att slå mig till ro förrän målet i regeringens ambitiösa bredbandsstrategi är uppnått.
Anf. 50 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag får tacka ministern för svaret och kan konstatera att det är väldigt mycket ord, men jag upplever nog att det är väldigt lite verkstad.
Vi kan börja med målet att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det tycker jag är ett alldeles utmärkt mål. Men för att man ska uppnå ett mål måste man se till att det finns resurser.
I Kronobergs län med väldigt mycket landsbygd och många byar är det många som fortfarande saknar tillgång till bredband. Att göra en sådan här investering kostar en hel del. Ministern räknar här upp olika satsningar i antal miljoner. Det är klart att det då är intressant med det så kallade kanalisationsstödet på 95 miljoner, som omnämns i svaret, 2010. Det skrivs ingenting om detta år, 2011.
Det är också intressant med landsbygdsprogrammet och de 250 miljonerna. Det tycker jag att man kan sätta i relation till att i Kronobergs län finns det en efterfrågan på 35-40 miljoner per år de närmaste åren. Då får man liksom någon form av bild av vad det här i grund och botten handlar om. Av de 95 miljonerna som fanns för 2010 skulle bara lilla Kronobergs län ha ett behov av kanske 35 miljoner, samma sak när det gäller de 250 miljonerna.
Vi ska också komma ihåg att pengarna för landsbygdsprogrammet, som lyfts fram som en fantastisk satsning att vi kan använda, är det ju pengar som konkurrerar med andra saker som länen också har ansvar för eller vill arbeta med, till exempel butiker på landsbygden, det vill säga stödet till lanthandel. Det är samma pengar det handlar om. Det är dem man ska konkurrera om.
Jag kan inte uppfatta det som annat än att det verkligen är lite verkstad som ministern bidrar med här, men det är mycket ord. Det låter mycket. Det låter som att det är mycket pengar, men i verkligheten är det knappt någonting.
Om vi då går vidare till den andra satsningen som handlar om Jordbruksverket och deras ytterligare 40 miljoner kronor - det låter väl helt otroligt - är det till hela Sverige. Och det är inte bara i Kronobergs län som det här behovet finns, utan det finns också i andra län. Behovet finns i Östergötland, behovet finns i Dalarna - jag kan fortsätta - utifrån att landsbygden finns över hela landet. Och Kronobergs län, kan jag upplysa ministern om, får 1 miljon av de 40 miljonerna. Det blir ju som en droppe i havet i förhållande till behovet.
Utifrån att ministern säger att hon inte tänker slå sig till ro vore det bättre om hon tog reda på det som är verkligheten, vad det här i grund och botten handlar om och hur mycket pengar som finns. Det finns de facto, ser man om man läser vårpropositionen, ett reformutrymme de närmaste åren. Det vore kanske läge att använda pengarna till att göra satsningar på bredband.
Anf. 51 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Fru talman! IT ska underlätta vardagen för människor och företag. Ny kommunikationsteknik har effektiviserat vårt arbete, berikat vår fritid och möjliggjort en mobil livsstil för många av oss. Och ökad digital delaktighet kan innebära ökad tillväxt och internationell konkurrenskraft.
Från Moderaternas och Alliansens sida ser vi och vill använda IT:s potential för att öppna för framtidens jobb och företagande i Sverige. Användningen av IT bidrar till att nya företag, nya tjänster och produkter skapas och utvecklas, och därmed ökar produktiviteten i hela ekonomin.
Internet bidrog under 2009 med uppskattningsvis 205 miljarder kronor, motsvarande 6,6 procent av bnp, till den svenska ekonomin. Det innebär att Internetekonomin är lika stor som byggsektorn eller transportsektorn i Sverige, enligt en undersökning som Boston Consulting Group har gjort.
För allt detta är en säker och tillgänglig IT-infrastruktur grundläggande. Politikens roll är att visa inriktningen. Med bredbandsstrategin har vi satt tydliga mål för IT-infrastrukturen. Vi arbetar även för ett tydligare, mer teknikneutralt och mer konkurrensfrämjande regelsystem, inte bara för trådbundna nät utan även trådlösa. Och trådlösa lösningar blir allt viktigare. Sedan första halvåret 2010 är mobilt bredband större än DSL i Sverige.
Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam påstår i sin interpellation att den privata marknaden aldrig kan säkerställa att det finns fungerande bredband i hela landet. Sverige har i dagsläget en väldigt hög täckning av bredband, över 99 procent, vilket även kommer att förbättras när 800 megahertzbandet tas i bruk. Enligt World Economic Forum är Sverige för andra året i rad på första plats bland världens mest konkurrenskraftiga digitala ekonomier.
Det räcker tydligen inte för Carina Adolfsson Elgestam. Hon efterfrågar ytterligare statliga satsningar från Alliansens sida. Men, fru talman, jag skulle vilja be Carina Adolfsson Elgestam att redovisa hur mycket Socialdemokraterna skulle satsa på bredbandsutbyggnad enligt deras vårskuggbudget som presenterades i går. Jag har kollat lite snabbt, och där nämns inte orden digital, bredband, elektroniskt eller IT en enda gång. Jag kunde inte heller hitta några siffror eller satsningar på detta alls. Det märkligaste är att när Socialdemokraterna pratar om grundläggande infrastruktur har de inte ens kommit till 1990-talet. De talar fortfarande om telefoni men glömmer helt elektroniska kommunikationer.
Anf. 52 Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Det låter på Carina Adolfsson Elgestam ungefär som att staten ska ta ett mycket större ansvar för utbyggnaden av bredband, att vi ska slå in på en ny väg som vore främmande för Sverige. Sanningen är att Sverige under många år har haft en liberal politik på det här området. Vi har kreativt och med goda metoder sett till att sätta upp täckningsvillkor och villkor när vi delat ut de tillstånd som operatörerna behöver. Vi har sagt: Ni måste täcka en stor yta i Sverige. Ni måste täcka en hög andel av befolkningen.
Tvärtemot vad interpellanten säger skulle jag vilja säga att det är väldigt mycket verkstad. Det är mycket verkstad från regeringen. Det är framför allt väldigt mycket verkstad ute i landet.
Jag är den första att skriva under på att det finns ett starkt engagemang för bredbandsutbyggnad på landsbygden, inte minst i Kronobergs län. Det är glädjande.
Samtidigt instämmer jag i det Eliza Roszkowska Öberg säger. Jag är stolt över att Sverige tack vare en framsynt politik under många år har så goda förutsättningar. 99 procent av alla hushåll och arbetsställen har i dagsläget bredbandstäckning, antingen via tråd eller via trådlösa nät. Tack vare att vi har varit duktiga på att använda olika tekniker när det gäller att bygga ut bredband har Sverige i dag en framskjuten position.
Jag vill också lyfta fram en viktig och intressant siffra som PTS pekar på i sin senaste bredbandskartläggning. Antalet hushåll och näringsställen som helt saknar tillgång till bredband har minskat från 2 800 år 2009 till 1 100 år 2010. Det är glädjande.
Sedan maj 2010 har det varit möjligt att söka landsbygdsprogrammets öronmärkta bredbandspengar. Det är pengar som över huvud taget inte konkurrerar med några andra målområden inom landstingsprogrammet. Jordbruksverket valde att fördela stödet i två steg. Först fördelades 100 miljoner enligt samma fördelningsnyckel som landsbygdsprogrammet i övrigt. Sedan fördelades 100 miljoner enligt principen först till kvarn. Man valde att fördela dessa 100 miljoner till de län som kunde visa att det fanns särskilt stort behov och efterfrågan i länen när det gällde bredbandsprojekt.
Totalt tog sju län möjligheten att avropa mer medel innan möjligheten stängdes i samband med att Jordbruksverket konstaterade att de tillgängliga medlen hade intecknats. Kronobergs län var ett av dessa sju län. Man var framsynt och kunde visa på många goda bredbandsprojekt och fick därför en hög tilldelning av de 250 miljoner kronor som ställdes till förfogande tack vare den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen.
De 40 miljoner som vi i februari i år kunde fatta beslut om att tillföra handlade om resurser som i någon mening blev över under föregående år och inte hade gått åt på andra målområden. Vi valde att prioritera bredbandsområdet just för att vi såg att vi inte hade kunnat möta alla angelägna ansökningar.
En satsning på närmare 1 miljard kronor under åren 2010-2014 är i mina ögon en tydlig satsning. Vi kommer dessutom att följa upp denna satsning när vi arbetar fram den kommande digitala agendan för Sverige.
Anf. 53 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag ska kort kommentera det Eliza Roszkowska Öberg sade. Det är inte vi socialdemokrater som har ansvaret och majoriteten i Sverige, utan det är tyvärr ni i Alliansen.
Ni är så fixerade vid att marknaden ska lösa denna fråga. Det första ministern tar upp utifrån mina frågor och det jag visar på är att det verkar som att vi tror att staten ska lösa allt. Nej, det tror vi inte. På de platser runt om i landet där marknaden fungerar, det vill säga i städerna och kanske i större tätorter, ska marknaden ordna bredband både nu och i framtiden.
Det jag talar om, ministern, är byarna där det kanske bor 10-50 personer. I bästa fall kan kanske flera småbyar samordna så att de blir upp till 150 hushåll som kan gå samman i en ekonomisk förening och försöka installera fiber och få snabbt bredband i framtiden.
Jag nämnde inte telefoni vid ett enda tillfälle, Eliza Roszkowska Öberg. Håll dig till fakta! Försök inte måla några bilder som inte är sanna!
En konkret fråga skulle kunna vara: I vilka byar har ministern varit ute och diskuterat med invånare som har bildat en ideell förening för att försöka få till det? De har detta behov i sin vardag för att de har ungdomar som bor hemma eller småbarn som kommer att växa upp och ha krav på tillgång till Internet. Man kanske driver företag och vill utveckla det, och då måste man ha tillgång till snabbt bredband. Då räcker det inte med 99 procent.
Ministern säger att hon är stolt. Men de som bor i byn Nöbbele utanför Växjö och som med ideella krafter försöker få till bredband är inte säkra på att de kommer att få sin ansökan beviljad eftersom pengarna som har tilldelats Kronobergs län inte räcker. Där finns problemet. Det handlar inte om vad som har hänt tidigare, ministern.
De extra pengar som Kronobergs län var förutseende nog att söka och fick enligt principen först till kvarn är vi glada över. Det är bra att vi använder de medel som finns, men det räcker inte. Det är det jag försöker peka på, och det är allvaret i detta som ministern inte ser.
Om det i Kronobergs län finns behov av investeringar på 35-40 miljoner varje år, hur ser det då ut i Dalarna, Gävleborg och Östergötland där det också behövs pengar? Det som ministern redogör för är bara en droppe i havet. Det handlar om en stor och övergripande ram för att försöka måla upp en bild av att det görs gigantiska satsningar, men när det kommer i verktygslådan är det bara en liten snutt. Det räcker inte om vi ska bli världsledande.
Anf. 54 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Fru talman! Interpellanten tycker att stödet till bredbandsutbyggnad är en droppe i havet. Hon svarar dock inte på hur mycket Socialdemokraterna tänker satsa på bredbandsutbyggnad. Man kan inte bara säga nej till all politik som Alliansen har, utan man måste komma med egna förslag också. I går presenterade Socialdemokraterna sin skuggbudget, men där hittar jag inget om IT, bredband, teknikföretag eller satsningar på IT-infrastrukturen. Jag skulle uppskatta om jag fick en förklaring till detta.
IT-ministern har redan redovisat Alliansens stora och långsiktiga satsningar. Det är viktigt att titta långsiktigt, och därför kommer en digital agenda att presenteras senare i år.
Landsbygdsprogrammet finns och även kanalisationsstödet. Sedan 2010 kan man dessutom söka medfinansiering för bredbandsprojekt inom ramen för landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstödet.
Carina Adolfsson Elgestam anklagar regeringen för mycket snack och lite verkstad. Men man ska kanske titta på sig själv först.
Jag ser fram emot det aviserade beslutet från regeringen att höja nivån på den samhällsomfattande tjänst som heter funktionellt tillträde till Internet. Då talar vi verkligen bredband till alla. Under året kommer dessutom Post- och telestyrelsen, PTS, att titta på vilka hushåll och företag som riskerar att inte få det.
Anf. 55 Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Jag håller med Carina Adolfsson Elgestam om att det är angeläget att det finns ett statligt intresse att stötta utbyggnaden av bredband i de delar av landet där marknaden inte räcker till.
Men i grund och botten har den viktigaste principen för svensk bredbandspolitik under en lång rad år varit att se till att ställa krav på operatörerna och på dem som agerar på marknaden att bygga bra nät.
Min bild är att svenska operatörer också har sett att det finns en konkurrensfördel i att kunna erbjuda bra täckning både när det gäller mobil telefoni och när det gäller mobilt bredband, och vi ser att de nu prioriterar detta mer. Det är också ett skäl till att PTS kan redovisa en så pass hög täckningsgrad som nära nog når upp till mellan 99 och 100 procent när det gäller tillgång till bredband.
Ska vi kunna täcka hela Sverige måste vi använda en kombination av tekniker med fast anslutning och med mobilt bredband för att kunna nå våra mål.
Det är oerhört glädjande att se det engagemang som nu växer runt om i landet och att se alla de ideella föreningar som växer fram ute i byarna. Man skulle kunna säga att detta är den moderna tidens vägföreningar. Lika viktigt som det var för 100 år sedan att ha tillgång till en väg, till en järnväg eller till en elanslutning är det i dag att ha tillgång till bra bredband om man bor på landet eller om man har sitt verksamhetsställe ute i en by.
Vi i regeringen gör vad vi kan för att prioritera dessa frågor. Som jag har redogjort för satsar vi mer än 1 miljard kronor 2010-2014. Vi kommer också framöver att frigöra resurser där vi kan. De 40 miljoner som vi frigjorde och satsade så sent som i februari i år är ett tydligt exempel på det. När det finns en möjlighet för regeringen att omdisponera medel och satsa dem på bredbandsutbyggnad i hela landet tar vi också den möjligheten.
Men det krävs också en prioritering lokalt och regionalt. Det krävs strategier i kommunerna, och det krävs strategier i regionerna. Det krävs att man väljer att prioritera dessa frågor inte bara inom ramen för landsbygdsprogrammet utan också inom ramen för strukturfonderna.
Det råkar vara så att det just i Kronobergs län faktiskt reserverades en hel del resurser - strax under 200 miljoner ursprungligen - för bredband inom strukturfondsprogrammet, medel som man sedan av olika anledningar har valt att omallokera till andra användningsområden. Detta understryker vikten av ett starkt engagemang på nationell nivå, på regional nivå och på lokal nivå för att prioritera de resurser som man kan satsa på bredband i olika delar av de europeiska programmen men också när det gäller nationell politik.
Avslutningsvis vill jag lyfta fram det som Eliza Roszkowska Öberg också nämner, nämligen den nyligen avslutade tilldelningen av sändningstillstånd inom ramen för 800-megahertzbandet. Dessa tillstånd kommer att göra det möjligt för människor att få tillgång till mobilt bredband i delar av landet som varken har täckning för mobil telefoni eller mobilt bredband i dag.
Anf. 56 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag vill tacka för debatten och kan glädja mig lite åt att ministern i sitt näst sista anförande säger att hon håller med och att hon åtminstone kan se att det finns ett behov. Det är positivt.
Landsbygdens utveckling hänger mycket samman med om man har bredband eller inte därför att vår vardag ser ut så i dag att man måste ha tillgång till Internet både som företagare och som privatperson för att livet ska fungera, annars vill man inte bo där. Där tillkommer också telefoni på det sättet att vi använder våra mobiltelefoner, eller vad vi nu ska kalla dem, till allt möjligt. Därför måste denna möjlighet finnas.
För dem som bor exempelvis i byarna i Kronobergs län och för dem som bor i Nöbbele och som nu kämpar för att de ska få del av denna kaka med det lilla, skulle jag vilja påstå, i fråga om pengar som finns är det ingen tröst att ministern säger att det finns 1 miljard eller att detta mål finns. För dem handlar det om att få pengar i vardagen när de har gått samman i en ekonomisk förening och jobbar ideellt. Därtill gör de egna ekonomiska insatser på kanske 20 000 eller 25 000 kronor. Det varierar lite. Det finns de som klarar det med 15 000 kronor också. Men det gäller då att ha tur i upphandlingen eftersom man också ska klara en upphandling. Man ska få tag i någon som gräver. Det är massor med egen ideell kraft som dessa byaföreningar lägger på att få det som för många i storstäderna är en självklarhet när det gäller bredband. Därför är det viktigt att ministern ser på allvar på det behov som finns i fråga om tillgång till bredband i hela landet.
Anf. 57 Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Jag är född och uppvuxen i en liten by i den lilla landsortskommunen Hyltebruk på gränsen mellan Småland och Halland. Varenda gång jag är hemma och hälsar på min familj är det klart att jag upplever och ser hur viktigt det är att ha tillgång till bredband i världsklass. Min äldste bror som driver ett näringsställe i denna lilla by skulle inte klara sin verksamhet om han inte hade bra tillgång till bredband. Det hade han inte för ett antal år sedan. I dagsläget är det acceptabelt, men nya steg behöver tas.
Hela Sverige ska ha tillgång till bredband i världsklass. Ska vi lyckas med det måste vi se till att ställa tuffa krav på marknadsaktörerna och på operatörerna som får tillgång till delar av vårt spektrum och får möjlighet att operera på den svenska marknaden. Vi ska ställa tuffa krav när det gäller täckningsvillkor, vilket Sverige har gjort gång på gång från 3G-auktionen och fram till 800-megahertzbandet. På det sättet kan vi se till att använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt och få ut mesta möjliga utdelning av de resurser som vi ställer till förfogande.
Sedan ska staten gå in och ta ett ansvar där marknaden inte räcker till. Just därför har vi reserverat denna miljard som jag har beskrivit för perioden 2010-2014 för att kunna gå in och delfinansiera investeringar som behöver ske.
Jag är den första att understryka det engagemang som människor ute i byarna nu har, inte minst inom ramen för de projekt som går under namnet Bredband till byn. Det är väldigt viktiga investeringar för framtiden. De hushåll och de företagare som i framtiden klarar av att ha en verksamhet på landet utan tillgång till bra elektroniska kommunikationer är ett snabbt utdöende släkte.
Jag vill tacka Carina Adolfsson Elgestam så mycket för debatten i denna viktiga och angelägna fråga. Jag är säker på att vi kommer att fortsätta att föra den även utanför kammaren.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.