bostadsbyggandet

Interpellation 2000/01:375 av Thalén Finné, Ewa (m)

den 6 april

Interpellation 2000/01:375

av Ewa Thalén Finné (m) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om bostadsbyggandet

Problemen på bostadsmarknaden beskrivs väl i en ny bostadsenkät som Länsstyrelsen i Skåne och Boverket arbetar med. Där framgår att hälften av Skåne läns kommuner förväntar sig en brist på hyresrätter under 2001. I Malmö förväntas 1 100 lägenheter påbörjas under 2001 samtidigt som kommunen ser en större efterfrågan på bostäder än vad som kommer att byggas. Det främsta hindret är enligt enkäten de höga produktionskostnaderna, och därefter följer den bristande planberedskapen.

För att möta efterfrågan på hyresrätter planerar regeringen att införa investeringsbidrag som man hoppas ska lyfta nybyggandet. Problemet är bara att det t.ex. behövs 10 000 nya bostäder bara i Stockholm, och regeringens plan kommer i bästa fall att ge 2 500 lägenheter. Dessutom är investeringsbidragen ett kortsiktigt förslag som inte löser problemet. Så fort bidraget tar slut avstannar eventuell nyproduktion igen.

Dessutom påpekar Boverket i sin byggprognos det som nu verkar bli alltmer troligt, nämligen att svensk ekonomi går in i en fas med lägre tillväxt. Det kan t.o.m. gå så långt som till stagnation. Då kommer byggandet att ligga på i stort sett oförändrad nivå de närmaste åren till dess tillväxten åter tar fart. Med en sämre utveckling av BNP under de närmaste åren ökar byggandet endast något fram till år 2004. Detta illustrerar hur viktig BNP-utvecklingen är för byggandet.

Många av problemen på bostadsmarknaden kommer tyvärr att kvarstå även efter regeringens vårbudget, och det beror framför allt på att regeringen valt att bortse från flera viktiga faktorer. T.ex. borde regeringen ta initiativ till att se över hur bruksvärdessystemet och hyresregleringen fungerar. Det finns i dag ett stort problem för nybyggnation av hyreslägenheter. Det är möjligheten att efter inflyttning i nybyggd lägenhet överklaga hyran till hyresnämnden för bruksvärdesprövning. Detta skapar för stor osäkerhet för byggherre och långivare. Dessa parter måste kunna finansiera sitt projekt för att nyproduktion ska komma i gång.

En annan orimlighet är att i dag kan en lägenhet i ett ytterområde ha högre hyra än en likartad lägenhet i innerstaden. Det borde med andra ord finnas incitament för att öka lägesfaktorns betydelse inom brukvärdessystemet. Självklart finns det olika åsikter om dessa system, men en sak är klar, de nuvarande systemen omöjliggör på de flesta orter ett lönsamt byggande av hyresrätter.

Ett annat av de stora problemen på bostadsmarknaden är den höga beskattningen på bostadsbyggande. En undersökning som gjorts av Fastighetsägarförbundet visar att skatter och avgifter utgör 60 % av den totala produktionskostnaden och 65 % av hyran. Detta beror bl.a. på att fastigheter och boende beskattas både som konsumtion och som kapital. Siffrorna talar sitt tydliga språk och borde föranleda regeringen att se vad som kan göras för att sänka det skattetryck som effektivt motverkar bostadsbyggandet.

Avslutningsvis konstaterar jag att statsrådet trots positiva uttalanden inte kommer att lägga fram några förslag om tredimensionell fastighetsbildning i vårbudgeten. Tredimensionell fastighetsbildning och ägarlägenheter skulle förbättra situationen på bostadsmarknaden, och jag hoppas att ministern på den punkten kan gå från ord till handling.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1.Vad tänker statsrådet göra för att minska skatternas del av produktionskostnader och hyra?

2.Vad tänker statsrådet göra för att säkra ett långsiktigt stabilt bostadsbyggande även när investeringsbidragen upphör?

3.Vad tänker statsrådet göra för att lägesfaktorn inom bruksvärdessystemet ska kunna få en större inverkan på hyressättningen, och inte som i dag fungera tvärtom genom att hyran ofta är högre i ytterområden än i innerstad?