bilavgifterna på Öresundsbron

Interpellation 2002/03:280 av Svensson Smith, Karin (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-10
Anmäld
2003-04-10
Besvarad
2003-04-29
Sista svarsdatum
2003-05-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 april

Interpellation 2002/03:280

av Karin Svensson Smith (v) till statsrådet Berit Andnor om bilavgifterna på Öresundsbron

I egenskap av minister med ansvar för Nordenfrågor har statsrådet, enligt referat i medierna, sagt sig vilja verka för sänkta bilavgifter på Öresundsbron. Tidigare har samma krav rests med anledning av att Riksgäldskontoret påtalat hur dålig Öresundsbrobolagets, Svedab:s, ekonomi är. Riksgäldkontorets skrivelse används som argument för krav på sänkta bilavgifter. Fler bilar sägs öka integrationen med Danmark och vara bra för dem som tycker att det är omväxlande och lönsamt att handla på andra sidan sundet.

Minnet hos många som kräver sänkta bilavgifter är kort. Debatten som föregick bron @ en av de största miljödebatterna i Sveriges historia @ verkar bortglömd. En förutsättning för beslutet om bron var att den skulle bli en järnvägssatsning och inte leda till en kraftig ökning av biltrafiken, samt att färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör skulle upprätthållas på en acceptabel nivå.

Det viktigaste miljöargumentet innan brobeslutet togs var att en bilbro ökar vägtrafiken och därmed dess allvarliga miljöeffekter. Det var ytterst nära att bron inte blev av.

Mycket hängde på det starka motståndet inom socialdemokratin. I Socialdemokraternas rådslag om Öresundsförbindelser svarade sammanlagt 75 % att de ville ha antingen en borrad järnvägstunnel eller fortsatt färjetrafik. Socialdemokraternas partistyrelse tog emellertid inte hänsyn till rådslagets resultat. I stället lanserades en kombinerad bil- och järnvägsbro som "en väldig satsning på järnvägen" (Ingvar Carlsson i april 1990) för att blidka den mycket negativa opinionen.

I den kraftiga opinionen mot bron ingick samtliga miljöorganisationer, alla politiska ungdomsförbund utom MUF, en stark opinion inom Socialdemokraterna, forskare, Transport och andra fackförbund. Efter granskning kom Koncessionsnämnden för miljöskydds historiska nej till brobygget 1993 @ nämnden konstaterade att ett brobygge inte var förenligt med dåvarande naturresurslag därför att Östersjön med flera vattenområden kunde skadas och med hänsyn tagen till samhällets mål för miljöanpassning av transporterna.

Socialdemokraternas motstånd, den kraftiga miljökritiken och miljöprövningen ledde till att det svensk-danska broavtalet formulerades så att bron skulle främja järnvägen. "Tillkomsten av en fast förbindelse syftar till att främja en rationell och ändamålsenlig järnvägstrafik mellan länderna. Avgifterna skall utformas med beaktande av detta syfte" står det i avtalets artikel 16. Miljöprövningen ledde till att biltaxorna på bron skulle sättas i nivå med Helsingborg@Helsingör-ledens biljettpriser. Om bilavgifterna på bron skulle sänkas riskerar färjetrafiken att hamna i ett hopplöst konkurrensläge.

Sedan brobeslutet togs har Sveriges riksdag beslutat om femton nationella miljömål för att lösa de stora miljöproblemen inom en generation. Vid miljömålsrådets första redovisning framkom att trafikökningen är det största hindret för att flera av målen ska kunna nås; försurning, övergödning, hälsovådlig luft, buller och klimatförändringar påverkas alla negativt av väg- och flygtrafiken.

Koldioxidutsläppen, som är den viktigaste orsaken till växthuseffekten, har stadigt ökat under hela 1990-talet. Trafiken är den största källan till koldioxidutsläpp. Länsstyrelsen har för närvarande ett förslag till miljömålsprogram för Skåne ute på remiss. Även i vårt landskap är biltrafiken det största hindret för att målen ska nås. Transittrafiken med lastbil genom Skåne är nu uppe i samma volymer som i Österrike.

Att sänka brotaxorna skulle göra det ännu svårare att nå miljömålen och är därför inte förenligt med regeringens ambition att vara föregångsland vad gäller ekologisk omställning. Öresundsbron är dimensionerad för 50 000 bilöverfarter per dygn. Att intäkterna från ca 9 000 bilöverfarter inte räcker till att betala räntor och amorteringar på brolånen är därför inte särskilt underligt. Järnvägstrafiken går däremot ihop.

Därför frågar jag ministern:

1.Avser statsrådet att verka för integration genom biltrafik på bekostnad av integration genom tåg eller färja?

2.Om svaret på förra frågan blir ja, har statsrådet gjort bedömningen att värdet av bilburen integration är tillräckligt stort för att kompensera för de miljö- och hälsoskador som den extra biltrafiken ger upphov till?

3.Har statsrådet gjort någon kalkyl över den integration som de täta färjeförbindelserna i den norra Öresundsregionen är en förutsättning för?

4.Avser statsrådet att, mot bakgrund av den allvarliga miljösituationen, förespråka en sänkning av biltrafikens avgifter på Öresundsbron?

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.