beskattning av alkoholdrycker

Interpellation 2001/02:301 av Silfverstrand, Bengt (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-08
Anmäld
2002-03-12
Besvarad
2002-04-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 8 mars

Interpellation 2001/02:301

av Bengt Silfverstrand (s) till finansminister Bosse Ringholm om beskattning av alkoholdrycker

Finansdepartementet räknade i sin senaste budget med att staten under 2001 skulle få in 4,7 miljarder i skatteintäkter på spriten. År 2004 förväntar man sig att dessa intäkter ska ha reducerats till 2,7 miljarder på grund av ökad införsel. Dessa siffror innebär nära nog en halvering av skatteintäkter på sprit och därmed också en drastisk minskning av Systembolagets spritförsäljning. Inräknat förlorade momsintäkter skulle det betyda hela 3 miljarder mindre i statskassan. I ett sådant framtidsperspektiv kommer Systembolaget bara att sälja en av fyra eller fem flaskor sprit av den totala konsumtionen. Sverige skulle med en sådan utveckling riskera att stå utan spritmonopol, samtidigt som vi då även har förlorat ett av våra viktigaste alkoholpolitiska instrument.

Samhällets kontroll över alkoholdistributionen håller på att urholkas, vilket är högst allvarligt. Skattehöjningar har varit det vedertagna och återkommande sättet att minska konsumtionen av alkohol och tobak. I stort sett har detta också varit ett ganska effektivt instrument, så länge det inte funnits några marknadsalternativ. De höga svenska alkoholskatterna, som varit ägnade att skapa återhållsamhet, har nu i stället blivit kontraproduktiva, eftersom de har ökat utbudet och tillgängligheten genom att de bidragit till en växande "osynlig" marknad särskilt för sprit. Denna utveckling skulle i värsta fall kunna betyda slutet för Systembolaget och en viktig del av den svenska alkoholpolitiken. Spriten på den osynliga marknaden kan dessutom vara hälsofarlig. Den oregistrerade spriten sätter människors hälsa på spel, vilket framför allt drabbar ungdomar, missbrukare och andra mindre köpstarka grupper.

Så gott som alla undersökningar som gjorts om tillförseln av spritdrycker visar emellertid nu att ungefär hälften av den konsumerade volymen härstammar från källor som inte återfinns i någon statistik. Samtidigt har den verkliga konsumtionen av alkoholhaltiga drycker ökat. Det har med andra ord skett en kraftig förskjutning från "synlig" till "osynlig" alkoholkonsumtion. Under hela 1990-talet har trenden varit att den oregistrerade spriten ökat.

De huvudsakliga komponenterna i den "osynliga" alkoholhanteringen är:

  • Icke registrerad införsel.
  • Konsumtion under utlandsresa och vistelse utomlands.
  • Icke registrerad tillverkning.
  • Smuggling.
  • Alkohol avsedd för andra ändamål.

Tullen gör rekordbeslag efter rekordbeslag av smuggelsprit. Beslagen av smugglad alkohol ökade mellan åren 1995 och 2000 från knappt 100 000 liter till 600 000 liter. Den privata införseln av alkohol har mer än fördubblats efter EU-inträdet, från 0,7 liter ren alkohol per person i Sverige till hela 1,8 liter. Detta menar forskaren Håkan Leifman på SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet.

Enligt en undersökning om svenska resenärers resandeinförsel gjord av SoRAD ökade införseln av sprit med 67 % i januari i år jämfört med samma månad förra året. Samtidigt visar Systembolagets nya statistik att spritförsäljningen minskade med 4,5 % under januari i år jämfört med samma månad förra året. Detta är de första observationerna efter det att kvoten på sprit höjdes från en till två liter vid årsskiftet.

Andelen kommer med all sannolikhet att öka markant i takt med de ändrade införselreglerna i EU för privatpersoner. 2003 blir kvoten fem liter och 2004 hela tio liter sprit. Den förväntade ökade införseln från privatpersoner kommer leda till ökad tillgänglighet av alkohol. Den legalt införda alkoholen blir illegal då den säljs vidare.

Som flera undersökningar visar, och som bl.a. framgår av en rapport från Riksskatteverket, har den ökande illegala handeln med spritdrycker ett klart samband med den höga svenska alkoholskatten. Sveriges skatt på 40-procentig sprit är 200 kr per liter. Motsvarande skatt i Danmark är ca 130 kr, vilken man överväger att halvera före år 2004. Skatten i Tyskland uppgår till knappt 50 kr.

Jag utgår från att Finansdepartementet inser problemet men är mera osäker på vilka förebyggande åtgärder som vidtagits för att möta den skrämmande utvecklingen av den osynliga och illegala marknaden. En undersökning vid Lunds universitet gör prognosen att Systembolagets försäljning av spritdrycker kommer att minska med 85 % om inte spritskatten sänks.

Den ansvarige EU-kommissionären, Frits Bolkestein, anser att det nuvarande systemet med bara en minimiskatt och inget tak, är ett hinder för den inre marknadens sätt att fungera. Bolkestein har uppenbarligen studerat de svenska siffrorna! Han talar nu om att föreslå ett tak, som skulle ligga någonstans kring snittet av medlemsländernas spritskatter. För Sveriges del skulle en sådan ordning innebära att spritskatten måste sänkas med över 60 %! Försöker man hitta ordet "skattesänkning" mellan raderna i budgetpropositionen, så är det just en sänkning i storleksordningen 60 %, som skulle ge 2,7 miljarder i intäkter år 2004. Den sänkningen ger alltså samma resultat som ingen sänkning alls.

Om vi vill behålla kontrollen av alkoholkonsumtionen och värna om Systembolagets ställning torde det under alla omständigheter vara nödvändigt att använda skatteinstrumentet i sammanhanget.

Mot ovanstående bakgrund vill jag ställa följande frågor till finansministern:

1. Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidtaga för att åtminstone kraftigt begränsa marknaden för den oregistrerade spriten och för att återta statens kontroll över alkoholdistributionen?

2. Är regeringen beredd att i detta sammanhang i kommande budgetproposition lägga förslag till sänkning av alkoholskatterna?

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.