Behovet av långsiktig tågplanering

Interpellation 2013/14:26 av Nylund Watz, Ingela (S)

av Nylund Watz, Ingela (S)

den 8 oktober

Interpellation

2013/14:26 Behovet av långsiktig tågplanering

av Ingela Nylund Watz (S)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

I juni 2012 interpellerade jag statsrådet med anledning av oron för Gnestapendelns framtid. Bakgrunden var den fullständiga kalldusch som drabbade regionen när uppgifter kom ut om att Trafikverket i den så kallade Tågplan 2014 övervägde att pendeltågen mellan Södertälje och Gnesta skulle vända i Järna i stället för i Gnesta. Det skulle betyda att pendeltåg inte längre skulle trafikera sträckan Järna–Mölnbo–Gnesta. Detta skapade en stor oro och ledde till massiva folkliga protester. Politiker och tjänstemän från Stockholms- och Sörmlandsregionen agerade gemensamt för att trycka på för en förändring. De omfattande protesterna gav effekt och vi kan nu konstatera att pendeltågen kunde räddas för 2014.

När nu det omedelbara hotet har lagt sig behöver en diskussion föras kring hur tågplaneringen ska gå till i framtiden. Vi behöver komma bort från den här situationen där vi år från år har drastiska förändringar som direkt kopplar till människors vardag och lämnar enskilda personer, företag och kommuner skärrade inför hur framtiden ska te sig.

Det är varken ansvarsfullt, långsiktigt eller samhällsekonomiskt rationellt att ha ett regelverk som enbart medger ettåriga trafikplaner. Processen behöver också präglas av en större öppenhet och en bättre dialog med alla berörda samhällsaktörer. Resenärerna planerar sitt liv och sitt boende efter pendeln. De måste kunna få en större trygghet än att förändringar sker oplanerat och med kort varsel.

Det är slående att även de privata aktörerna kritiserar Trafikverket för att lägga tidtabeller manuellt och ett år i sänder, och beskriver det som en hantering hämtat från 1800-talet.

Kriterierna för tolkning av samhällsekonomisk effektivitet behöver också utvecklas och inkludera effekter också för andra trafiksystem och för samhällsutveckling med väl fungerande bostads- och arbetsmarknader. Det kan inte vara rimligt att olika tåglinjer ställs mot varandra utan att en bedömning görs av den samlade samhällseffekten av olika förändringar.

Mina frågor till statsrådet är därför:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att regelverket framöver ska kunna bli transparent och långsiktigt?

2. Avser statsrådet att se till att kriterierna för tolkning av samhällsekonomisk effektivitet utvecklas och inkluderar effekter också för andra trafiksystem och för samhällsutveckling med väl fungerande bostads- och arbetsmarknader?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2013-10-08 Anmäld: 2013-10-14 Svar fördröjt anmält: 2013-10-23 Besvarad: 2013-11-07
Debatt (7 anföranden)