Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Basindustrins behov av en aktiv näringspolitik

Interpellation 2007/08:540 av Jansson, Eva-Lena (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-03-31
Anmäld
2008-04-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2008-04-14
Svar fördröjt anmält
2008-04-14
Besvarad
2008-04-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 mars

Interpellation

2007/08:540 Basindustrins behov av en aktiv näringspolitik

av Eva-Lena Jansson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Basindustrin har stor betydelse för många av landets enskilda kommuner. När industrin drar ned på sin verksamhet märks det direkt i en mindre kommun genom ökad arbetslöshet och att unga väljer att flytta. När industrin i stället expanderar märks det naturligtvis också, men då i betydligt positivare bemärkelse genom minskad arbetslöshet och större framtidstro som ökar ungdomars möjlighet för att man ska välja att bo kvar.

Ett exempel på en kommun där industrin just nu expanderar är Degerfors. Det multinationella företaget Outokumpu har bestämt sig för att satsa 1, 8 miljarder kronor på sin verksamhet i Degerfors, vilket naturligtvis är glädjande för både kommuninvånarna och de anställda.

Satsningen kommer efter många års nedskärningar och personalminskningar, samtidigt som andra delar av basindustrin i Degerfors under flera års tid varit föremål för hot om nedläggning, något som den lokala IF Metallklubben har bemött på ett konstruktivt sätt genom att redovisa trovärdiga lönsamhetskalkyler.

Nu räcker det inte alltid med att företagen själva satsar mycket pengar eller att det finns ett aktivt företagsfack. Även staten måste vara med och bidra genom bland annat bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik och infrastruktursatsningar men också genom en aktiv näringspolitik för just industrin. Därför är det är bekymmersamt att näringsminister Maud Olofsson inte förmår lyfta blicken från skattesubventioner på hushållsnära tjänster och i stället frågar sig vad staten kan göra för att stärka landets basindustri.

Min fråga till näringsminister Maud Olofsson är därför följande:

Vilka åtgärder ämnar näringsministern vidta för att stärka samverkan mellan staten och basindustrin?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:540, Basindustrins behov av en aktiv näringspolitik

Interpellationsdebatt 2007/08:540

Webb-tv: Basindustrins behov av en aktiv näringspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 58 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att stärka samverkan mellan staten och basindustrin. Låt mig först säga att jag delar interpellantens åsikt att det är glädjande att det multinationella företaget Outokumpu bestämt sig för att satsa stora summor på sin verksamhet i Degerfors. Den svenska basindustrin med sin kunskapsintensiva produktion är mycket viktig för svensk ekonomi i dag och för Sveriges framtid. Samtidigt måste man komma ihåg att dessa industrier är utsatta för internationell konkurrens. Företagen tävlar med konkurrenter som är verksamma över hela världen både inom och utanför EU. Det är av högsta prioritet för mig att skapa ett näringsklimat som stärker svenska företags internationella konkurrenskraft. I den globala konkurrensen måste det också vara attraktivt för såväl inhemska som utländska intressen att investera i Sverige och i svenska företag. För att klara de globala utmaningar vi nu står inför måste Sverige ha ett företagsklimat i världsklass. Det är min uppfattning att tillväxt och konkurrenskraft framför allt främjas av goda generella villkor för företagsamhet och näringslivets utveckling. Väl fungerande konkurrens, öppna marknader och fri handel är naturligtvis viktiga element i detta sammanhang. Åtgärder för att tillgodose industrins krav på högkvalificerad arbetskraft och kompetens, effektiva innovationssystem, en trygg och säker råvaruförsörjning samt en balanserad energi-, klimat- och miljöpolitik är andra grundläggande utgångspunkter för att understödja ett konkurrenskraftigt näringsliv. För att möta klimatutmaningarna kommer näringspolitiken att ges ett tydligt grönt fokus. Målsättningen är att klimat- och miljöutmaningarna ska utnyttjas som hävstång för nya jobb, ökad export och ökad tillväxt. Regeringen arbetar i dag målmedvetet med dessa frågor i samverkan med näringslivet och avser att fortsatt driva dem såväl nationellt som internationellt. Regeringen har även genom den regionala tillväxtpolitiken vidtagit en rad åtgärder för att skapa ett bättre företagsklimat och förutsättningar för en stärkt utvecklingskraft i hela landet som är positiv och angelägen för företagen, kommunerna och regionerna i hela Sverige. Genomförandet av denna politik är dels beroende av insatser inom flera olika politikområden, dels anförtrott den lokala och regionala nivån. Sverige har ett landsbygdsprogram som sträcker sig mellan 2007 och 2013 och som omfattar totalt 35 miljarder kronor. Regeringen arbetar nu också med en nationell strategi för att stärka landsbygdens utvecklingskraft. Syftet med denna är att ta fram och utveckla förslag som tar till vara den utvecklingspotential och de resurser som finns på den svenska landsbygden. Det som är bra för landsbygden är bra för hela Sverige, och en mer balanserad regional utveckling är till fördel för alla delar av landet. Ju mer av globala mål och styrmedel vi kan åstadkomma, desto bättre. Därför är regeringens inställning att de svenska målen och styrmedlen måste samordnas - i första hand med EU, men helst globalt eftersom svenska företag konkurrerar med andra globala företag. Risken finns annars att miljöförstöring exporteras till andra länder med lägre skatter på miljöskadlig verksamhet.
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 59 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Anledningen till att jag lyfte upp dagens interpellation är att jag var och besökte Degerfors kommun. Jag var på ett möte om infrastrukturfrågan i Degerfors. Det kan kopplas till att Outokumpu, järnverket i Degerfors, satsar 1,8 miljarder på sin verksamhet. Det får naturligtvis konsekvenser för infrastrukturen och även för arbetslösheten. Man säkrar ett antal arbetstillfällen i Degerfors. Men då uppstår ett behov av mer satsningar på infrastruktur. Frågan om infrastrukturen har jag ställt till Åsa Torstensson. För att koppla ihop det med en aktiv näringspolitik måste man också väva ihop de här insatserna. Om regeringen inte satsar på någon infrastruktur är frågan vad man gör i stället för basindustrin eftersom basindustrin fortfarande är en väldigt viktig industri för Sverige. Det är en tongivande industri på många orter, framför allt på många gamla bruksorter. Därför har jag lyft upp den här frågan och visat att det inte räcker med att företagen satsar, utan det måste också finnas ett samhälle. Min partikamrat Berit Högman brukar prata om armkroken mellan samhället och företagandet där näringslivet gör sina satsningar men där också staten måste ta ett ansvar. Herr talman! Därför blir jag lite förvånad när jag läser i svaret från Maud Olofsson att det är viktigt att försöka skapa ett klimat där utländska intressen ska investera i Sverige och i svenska företag. Jag är inte förvånad för att hon skriver det utan för att regeringen samtidigt drar ned på Investment in Sweden Agency som jobbar med investeringar i Sverige. Deras budget drar man ned med en fjärdedel. Dessutom pratar Olofsson i svaret till mig om industrins krav på högkvalificerad arbetskraft. Är det någonting vi möter när vi är ute på olika arbetsplatser är det problemet att man inte kan rekrytera kvalificerad arbetskraft. Regeringen säger att det är jätteviktigt samtidigt som man i princip slaktar arbetsmarknadspolitiken, drar ned på kvalificerade yrkesutbildningar och så vidare. Dessutom pratar man om att försämra gymnasieskolan så att de som går ut inte ska ha den kompetens som behövs för att söka vidare. Svaret andas en typ av politik, men om vi tittar på vad regeringen egentligen genomför ser jag inte riktigt vad som finns där. Till basindustrin hör inte bara järnverk utan även andra verksamheter, bland annat fordonsindustrin. Där har jag kunnat läsa mig till att Maud Olofsson tyckt att regeringen inte alls har samma ansats när det gäller stöd till de här branscherna som den socialdemokratiska regeringen. Herr talman! Jag skulle vilja höra vad Maud Olofsson anser om det. Dessutom har den nuvarande statministern tidigare kritiserat både Göran Persson och Mona Sahlin för att de bryr sig om basindustrin och dess verksamhet i Sverige och tar den industrin på allvar. Den är inte på väg ut ur Sverige. Det är snarare tvärtom. Den finns här, och den är viktig. Herr talman! Jag skulle vilja veta vilka åtgärder Maud Olofsson egentligen ämnar vidta för att stärka samverkan mellan staten och basindustrin. I svaret står det att man tycker att saker är viktiga, men jag uppfattar inte att regeringen genomför den politiken.
Berit Högman (S)
Anf. 60 Berit Högman (S)
Herr talman! Jag är tacksam för att Eva-Lena Jansson har tagit initiativ till den här diskussionen om basindustrin som är så ohyggligt viktig för många län och för oss som bor i basindustristarka län. Maud Olofsson hävdar att det viktigaste är det generella företagsklimatet och insatser från den regionala och lokala nivån. Det är väl dagens understatement på något sätt, men låt oss ta fasta på det budskapet i svaret. Om Maud Olofsson kommer att bjuda in industrin till överläggningar om ytterligare åtgärder på klimatområdet, vilket jag läste i tidningen, vilka morötter tar då Maud Olofsson med sig till det mötet? Vilka insatser är staten beredd att göra för att både stötta och stimulera en nödvändig omställning och samtidigt klara jobb och utveckling i svensk basindustri? Jag är rätt säker på att Maud Olofsson känner till verksamheten inom klustret Paper Province i Värmland. När EU hösten 2007 lät undersöka över 2 000 kluster i 32 länder med avseende på deras innovationskraft var det 16 kluster i Europa som fick högsta betyg. Ett av dem låg i Sverige. Det var Paper Province i Värmland. Som en del i detta klustersamarbete finns ett internationellt center för energieffektivisering, Energy Square, som är det första i världen som fokuserar på produkter och tjänster för pappers- och massaindustrin. Denna verksamhet kom i gång mycket tack vare offentligt stöd från bland annat region Värmland. Tidigare fick Paper Province stöd från den förra regeringen men motstånd från allianspartierna när det handlade om ersättningsjobben efter försvarsomställningen. Jag vet att verksamheten Paper Province i dag tycker att man får lägga alldeles för mycket kraft på att jaga och söka offentliga pengar och på omständliga ansökningar om forsknings- och utvecklingsbidrag etcetera. Kommer regeringens ambitioner när det gäller förenklingsarbete också att omfatta stora och viktiga områden som forskning och utveckling? Kommer det att märkas en förenklingsambition också i den kommande forskningspropositionen? Kommer regeringen över huvud taget att arbeta med stimulanser för basindustrins fortsatta omställning, med tanke på att exempelvis Klimpbidraget har tagits bort, som ju faktiskt var en väldigt viktig del. Att landsbygdsprogrammets medel är avsedda för basindustrin var för mig en nyhet när jag i dag läste det här svaret. Jag skulle därför uppskatta om näringsministern kunde exemplifiera väldigt konkret hur landsbygdsprogrammets medel ska komma till nytta i basindustrins utveckling.
Hans Stenberg (S)
Anf. 61 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Basindustrin har under väldigt lång tid varit ryggraden i svensk ekonomi och kommer nog att så vara under väldigt lång tid framåt. I och för sig blir det färre sysselsatta direkt i basindustrin, men samtidigt växer det väldigt starkt fram en stor tjänstesektor som är helt beroende av basindustrin för sin fortlevnad. Den viktigaste delen av basindustrin är nog ändå skogsindustrin, som har varit enormt framgångsrik och stått för och fortfarande står för en väldigt stor del av Sveriges nettoexport. Men just nu är det lite besvärligt. Skogsindustrin blir pressad från tre håll. Det handlar om stigande råvarupriser, det handlar om höga och stigande energipriser och inte minst just nu också om en låg dollarkurs. När landets tyngsta näring har det tungt tycker jag att man kan förvänta sig ett agerande från näringsministern. Det räcker inte med allmänt tal om att stärka konkurrenskraften och satsa på ett landsbygdsprogram. Det är nog bra med ett landsbygdsprogram, men precis som Berit Högman sade påverkar det ju inte vare sig råvarupriser eller energipriser. Jag begär inte att regeringen ska kunna påverka dollarkursen. Det är alltför stora krafter som styr den. Men varken råvarupriserna eller energikostnaderna är helt omöjliga för regeringen att påverka. Jag måste fråga: Har regeringen verkligen gjort alla diplomatiska ansträngningar man kan för att förhindra införandet av de ryska virkestullarna, som ju är förödande för hela frihandelssystemet och förödande för både den svenska och den finska skogsindustrin? Det är möjligt att regeringen har gjort allt man kan, men tyvärr är resultatet väldigt magert. Energipriserna och energikostnaderna har tidigare varit den starka konkurrensfördel som mycket av den framgångsrika basindustrin har byggt på. Denna konkurrensfördel har steg för steg försvunnit, och i dag har vi egentligen inte särskilt mycket lägre energipriser än konkurrentländerna. Och det är i en situation där vi har de kanske lägsta produktionskostnaderna för elenergi som något land i världen har. Vi borde egentligen, med undantag av Island, kunna hålla Europas lägsta energipriser. Men tyvärr är det inte så, utan vinstnivåerna i de energiproducerande bolagen har stigit till astronomiska nivåer. Jag ser ingen annan lösning på det här än att regeringen ger tydligare ägardirektiv till Vattenfall, som ju är det statliga bolag som vi faktiskt förfogar över, att arbeta mer långsiktigt och jobba mer med långa elavtal för den elintensiva industrin för att ge den konkurrenskraftiga energipriser. Det finns ingen anledning, som jag ser det, att vi ska prisa ut vår viktigaste energinäring bara för att öka priserna i det statliga elproducerande bolaget.
Maud Olofsson (C)
Anf. 62 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Eftersom jag kommer från de trakter som jag gör, tror jag att jag förstår basindustrins villkor väldigt väl. Jag ser gruvnäringen växa som aldrig förr, naturligtvis mycket tack vare den öppning av prospekteringen som den förra borgerliga regeringen genomförde. Nu ser vi gruvföretag från hela världen komma till Sverige för att undersöka vad vi har för råvaror, som i många fall också blir brytvärdiga. De exempel som nämns på investeringar är helt otroliga, till exempel 2 000 jobb i Pajalaregionen och den utveckling som vi såg i Kiruna och Gällivare när man fann fyndigheterna där. Detta händer också på många andra ställen. Skogsindustrin är lika viktig. Naturligtvis utsätts man nu för en tuff konkurrens, inte minst på grund av att dollarns värde har sjunkit. Men skogsindustrin har ändå en framtid, därför att dess råvara kommer att vara viktig också framöver. När jag lyssnar till socialdemokrater, beroende på vilka det är som är här och debatterar, har jag väldigt svårt att få det att gå ihop. Ena gången är det ett gäng här som pratar om basindustrins stora betydelse. Basindustrin ska ha låga energipriser, de ska ha goda villkor och allt möjligt. Sedan går det bara några dagar tills jag får en ny interpellation som handlar om hur vi ska ha höga miljökrav och hur vi ska ha högre miljökrav och högre ambitioner i Sverige är vad man har utomlands. När jag träffar svensk basindustri säger de så här till mig: Vi konkurrerar globalt. Om vi ska kunna klara att vara kvar i Sverige och i Europa måste vi ha villkor som är någorlunda likvärdiga med dem som våra konkurrensländer runt om i världen har. Därför är Socialdemokraternas hållning så orimlig. Ni säger att vi ska minska koldioxidutsläppen med 40 procent och att vi ska göra det bara här i Sverige - ni har ännu inte redovisat någon handlingsplan som skulle leda till detta - medan vi säger: Låt oss ta 35 procent, varav 30 procent i Sverige, och sedan kan vi göra en del utomlands. Vi har dessutom en handlingsplan som är rätt tuff i sig för att åstadkomma detta. Vi säger också att vi måste få en global överenskommelse så att den svenska basindustrin kan ha samma spelregler som basindustrin i övriga Europa och i övriga världen. Mina vänner, ni har dubbla budskap. Å ena sidan vill ni ha jättehöga miljöambitioner. Å andra sidan vill ni hålla er väl med svensk basindustri. Jag tror att det är den svenska regeringens balanserade hållning som gör att svensk basindustri känner större tilltro till oss när det gäller att leda det här landet. Vad är det som krävs i svensk basindustri? Bland annat behövs det bättre utbildad arbetskraft. Det misslyckande som ni stått för när det gäller skolpolitiken är ju en av förklaringarna till att vi inte har välutbildad arbetskraft i dag. Nu gör vi reformer på det området, tack och lov. Det är inte mer av Amsutbildning som svensk basindustri vill ha, utan de vill dels ha kvalificerat folk som har fått en bra grund i grundskolan och gymnasieskolan, dels att det ska finnas en högre utbildning som passar deras behov. Innovationspolitiken är viktig. Vi behöver bygga fler kluster kopplade till svensk basindustri. Det är också den svenska regeringens ambition i forsknings- och innovationspropositionen som vi lägger fram i höst. Långsiktig klimat- och energipolitik är också en sådan sak som är kopplad till globala villkor liksom infrastruktur, helt givet. Vi gjorde den enskilt största satsningen på mycket länge i en budget nu senast med 1,2 miljarder på skötsel och underhåll. Det fattades 100 miljarder i sossarnas gamla planer, och de påminde rätt mycket om sovjetiska femårsplaner, det vill säga otroligt höga ambitioner men inte motsvarande pengar. Man säger att det var ett dukat bord. Ja, det var dukat med räkningar som var inskickade från alla håll och kanter i Sverige. Det är därför vi också har en situation i dag där vi måste fylla på för att få en infrastruktur som fungerar i hela Sverige.
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 63 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Maud Olofsson gör sin analys av det Sverige hon övertog hösten 2006. Jag måste bara för protokollets räkning konstatera att Maud Olofsson far med osanning. Vi är en av Europas starkaste ekonomier. Vi har sjunkande arbetslöshet. Ni tog över i högkonjunktur. Staten har en välfylld kassa. Den här regeringen väljer att sänka skatterna med 65 miljarder. Det är klart att man kan bli fundersam när ministern står och skryter med en satsning på 1,8 miljarder på infrastruktur. Det behöver naturligtvis satsas mer. Det är därför vi har den här debatten. Vi tycker att det är viktigt att man satsar både på arbetsmarknadspolitiska utbildningar och på den reguljära utbildningen. Satsningen på teknikcollege bland annat i Örebro län har varit en jätteviktig del. Det finns faktiskt en basindustri som efterfrågar inte bara gymnasiala utbildningar utan någonting mer. Det man nu säger från den borgerliga regeringen är: Nej, utbildning är inte så viktigt. Hushållsnära tjänster är viktigt. Vi satsar ett par miljarder på det också. Vi pratar om en industri som omsätter massor med pengar och bidrar till stora exportintäkter till Sverige. Det är klart att jag blir lite förvånad när jag inte får några svar på mina frågor, vad man egentligen vill göra konkret. Om jag ska ta ett konkret exempel kan jag nämna att vi i fredags presenterade vårt besked för svensk fordonsindustri. Vi säger att ni är viktiga för Sverige, ni är viktiga för jobb, konkurrenskraft och forskning. Därför är vi beredda att satsa pengar på gemensamma fordonsforskningsprogram. När får industrin sådana besked av Maud Olofsson? Det undrar jag, herr talman. Det vore intressant att få reda på. Jag tycker också att det är viktigt när man diskuterar infrastruktursatsningar att säga att det faktiskt sker en överföring av kostnader på kommuner och landsting. Om kommuner och landsting ska överta satsningar på infrastruktur är det klart att de inte kommer att ha råd att satsa så mycket som de kanske måste göra på utbildning. På en mindre ort, Degerfors till exempel, där man nu diskuterar hur många skolor man kan behålla är det klart att man ställs inför väldigt tuffa beslut samtidigt som man har en industri som efterfrågar större satsningar på infrastruktur. Och de pengarna har inte den här kommunen i dag att bidra med själv. Det är därför jag tycker att det är viktigt att se helheten i politiken på både Åsa Torstenssons område och Maud Olofssons område, som vi nu diskuterar. Jag tycker att det blir konstigt när vi får höra kritik från den borgerliga regeringens företrädare för att vi inte tar basindustrin på allvar. Det är precis det vi gör. Vi tar deras frågor på allvar. Jag har inte tagit som min uppgift att framföra deras synpunkter i alla frågor, det tänker jag inte göra, utan det jag efterfrågar är att vi har en bra politik som också ger möjlighet till nya jobb på de orter där basindustrin finns. Då krävs det också att regeringen gör någonting när det gäller näringspolitiken och inte bara pratar. Herr talman! Jag skulle i alla fall vilja veta på vilket sätt basindustrin gynnas av att man drar ned på arbetsmarknadspolitiken. Jag skulle gärna vilja veta hur basindustrin kan gynnas av att man ställer lägre krav på dem som ska gå i gymnasiet i framtiden. Jag skulle också vilja veta hur basindustrin kan gynnas av att man sänker skatten och subventionerar hushållsnära tjänster. Jag kan inte se den kopplingen. Och jag skulle vilja veta hur regeringen ställer sig till de branschprogram som vi har tyckt vara viktiga. Det är en viktig näringspolitik för Sverige.
Berit Högman (S)
Anf. 64 Berit Högman (S)
Herr talman! Jag tycker att det skulle vara bra om Maud Olofsson åtminstone försökte att svara på de frågor som vi tre ställer i den här interpellationsdebatten. Jag talade om ett framgångsrikt projekt, ett av de 16 bästa i Europa, nämligen Paper Province och det särskilda projektet för energieffektivisering. Ni kan naturligtvis, precis som vi, välja att ta en del av Vattenfalls vinster till investering i exempelvis basindustrins energieffektivisering, om viljan finns. Vi konstaterar att viljan saknas. De allra flesta kommuner med basindustri är kommuner som inte längre växer befolkningsmässigt. De allra flesta län, landsting eller regioner med mycket basindustri är inte heller de som befolkningsmässigt växer. Nu har regeringen fryst bidragen till den lokala och regionala nivån med hänvisning till att skatteintäkterna ökar. Det är visserligen sant. Men redan nästa år beräknar kommuner och landsting att gå back med 1 miljard. I ett sådant läge fortsätter regeringen att påstå att satsningar på näringslivet är någonting som ska ske lokalt och regionalt. Det innebär ju, precis som Eva-Lena Jansson sade att driften av en skola, en vårdcentral, ett sjukhus eller en kulturinstitution får ställas mot en nödvändig näringslivssatsning. Att direktörer i Djursholm har fått kraftiga skattelättnader har ju inte inneburit bättre förutsättningar för forskning och utveckling inom Paper Province i Värmland. Är det verkligen så att den borgerliga regeringen nu har kommit på och bestämt att det är kommuner och landsting som ska ta ett större ansvar för näringslivspolitiken och näringslivsutvecklingen? I sådana fall är det en gigantisk kursförändring mot tidigare inställning hos borgerliga regeringar.
Hans Stenberg (S)
Anf. 65 Hans Stenberg (S)
Herr talman! När man läser näringsministerns svar ser man att hon talar om behovet av kompetent arbetskraft i basindustrin. Jag skulle vilja veta hur regeringens neddragningar på komvux, på arbetsmarknadsutbildningen och färre högskoleplatser underlättar kompetensförsörjningen för basindustrin. För mig går det inte ihop. Sedan förstår jag att näringsministern mycket hellre talar om gruvnäringen och gör en utflykt in i miljöpolitiken än att tala om hur man ska ge basindustrin konkurrenskraftiga energipriser. När man hör Maud Olofssons utläggning om hur sakta vi ska minska koldioxidutsläppen i landet tycker jag att det känns som om man måste påminna om en sak. Den svenska elproduktionen är nästan helt fri från koldioxidutsläpp. Den består nästan helt och hållet av vattenkraft och kärnkraft. Varför den diskussionen ska in i det här förstår jag inte. Vi har en ren och mycket billig elproduktion i Sverige som borde innebära att vi kunde ha Europas lägsta energipriser, möjligen med undantag för Island. Men tyvärr verkar det som om näringsministern inte är villig att göra ett dugg för att åstadkomma den här nödvändiga förändringen för den svenska basindustrin. Jag tycker faktiskt att det är dags att näringsministern börjar kliva in i sin roll. Det är dags att lämna oppositionsrollen. Jag är faktiskt trött på att höra en minister som till 99 procent talar om vad socialdemokratiska regeringar har gjort och inte har gjort tidigare och inte vill tala om sin egen politik. Det är dags för det nu.
Maud Olofsson (C)
Anf. 66 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Låt mig börja med att säga att när vi tillträdde fanns det 1 miljon människor i utanförskap. Socialdemokraterna må ha glömt detta. Det var 1 miljon människor som inte gick till jobbet en vanlig dag. 550 000 förtidspensionerade, varav många var unga, var det vi fick ta över. I dag har vi minskat utanförskapet med 164 000 personer. Det är rekord i Sverige. Det är därför som människor nu ser att det kommer ökade skatteintäkter till kommunerna, vilket också gynnar Degerfors kommun. Ökade skatteintäkter till landstinget innebär hemma i mitt eget landsting plus 190 miljoner kronor. Det är den generella politik där människor är i arbete. Jag trodde att ett arbetarparti som Socialdemokraterna förstod att arbete är bra för ett samhälle, både för enskilda personer och för det gemensamma. Att jag kritiserar er socialdemokrater när ni pratar med dubbla tungor är för att ni säger en sak när ni pratar basindustri men en helt annan sak när ni pratar klimatfrågor. När ni säger minus 40 procent när det gäller koldioxidutsläppen vill jag veta vad det innebär i ökade kostnader för svensk basindustri. Berätta det för mig! Berätta det för svenska folket! De måste få veta att er politik inte håller ihop. Ni säger en sak på det ena mötet och en helt annan sak på ett annat möte. Sedan tror jag ju inte mina öron när jag hör Hans Stenberg börja prata om statlig prispolitik på energiområdet. Hans stenberg vet mycket väl att staten inte kan gå in och prissätta energin, för vi befinner oss i ett gemensamt arbete tillsammans med andra EU-länder. Vi kan inte subventionera olika industrigrenar. Däremot kan vi se till att energiinvesteringarna ökar, att överföringskapaciteten ökar och att vi får ökad konkurrens när det gäller energi. Det är ett bra sätt att se till det finns tillgång och också möjligheter att konkurrera på energimarknaden. Det är precis det som händer nu. Utbildning för basindustrin är nyckeln, och tro inte annat än att den skolpolitik som ni ansvarade för, där eleverna inte fick tillräcklig kunskap, inte fick påverkan på svensk basindustri. Nu rustar vi skolan. Det är bättre lärarutbildning och mer kvalitet i skolan. Det är yrkes- och lärlingsutbildning tillsammans med högskoleförberedande utbildning. Det är mer kvalitet i den högre utbildningen. Det är forskning och innovation så att vi ligger i världsklass så att vi kan jobba tillsammans med svensk basindustri. Det är inte fler Amsåtgärder som basindustrin efterfrågar. Inget av företagen efterfrågar det. Man efterfrågar bra skola och bra högre utbildning så att man kan få kvalificerad arbetskraft. Till sist vill jag säga att svensk skogsindustri, svensk gruvindustri och annan basindustri är otroligt viktigt för oss. Jag tror att man inom industrin ser att de generella åtgärder som vi genomför, som skapar långsiktighet och stabilitet, där vi förstår att de agerar på en global marknad och måste ha global konkurrenskraft, är viktiga för svensk basindustri. Vi har gemensamma program för basindustrin, riktat mot miljöområdet, riktat mot energieffektivisering. På det sättet finns vi i ett nära samarbete med svensk basindustri - och inte bara, vill jag säga, med svensk bil- och fordonsindustri utan med många delar av svensk basindustri. Jag hoppas naturligtvis att vi också, genom skogsnäringen, kan få en ökad produktion när det gäller energi, en effektivare skogsanvändning som gör att råvarorna räcker till fler saker. Det har vi också lagt fram en skogsproposition om, som precis finns på riksdagens bord. Det finns många fina åtgärder som leder till att vi får en bättre utveckling. Det är klart att svensk basindustri är otroligt viktig för Sverige - också för många andra småföretag. Den generella företagspolitik som vi genomför är en god hävstång för att de också ska kunna vara här i Sverige framöver.
Eva-Lena Jansson (S)
Anf. 67 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Arbetslöshetsstatistiken ska väl egentligen inte dras här, men jag kan hålla med Maud Olofsson om en sak. Arbetslösheten har gått ned i vissa kommuner. Det gäller till exempel Degerfors kommun, där Outokumpu nu har satsat 1,8 miljarder för att öka sin verksamhet. Men det man också ska veta är att socialbidragen har ökat. Kostnaden för socialbidrag och försörjningsstöd har ökat i Degerfors kommun. Mycket tyder på att väldigt många av dem som har blivit utkastade från a-kassan, fått en lägre ersättning, nu tvingas ta försörjningsstöd för att komplettera sin inkomst för att över huvud taget uppnå drägliga levnadsvillkor. Det tror jag inte att man ska glömma när man pratar om de här frågorna. Jag tycker att det är viktigt att vi diskuterar förutsättningarna för basindustrin och ser vad man kan göra. Jag upplevde faktiskt inte att jag fick svar från näringsministern den här gången heller. Socialdemokraterna har till exempel sagt så här till svensk fordonsindustri: Ni är viktiga för Sverige, för jobb, konkurrenskraft och forskning. Därför är vi beredda att satsa pengar på ett gemensamt fordonsforskningsprogram. Då är min fråga: När får industrin det beskedet av Maud Olofsson? Det tycker jag var en ganska enkel fråga, herr talman. Jag hoppades att jag skulle få svar på den. Jag och Hans Stenberg ställde dessutom frågan: Hur kan basindustrin tjäna på att man drar ned på komvux, att man försämrar den svenska grundskolan och att man minskar satsningarna på högskolan? Hur kan basindustrin tjäna på det? Hur kan man tjäna på att det inte finns arbetsmarknadspolitiska utbildningar, till exempel kvalificerade utbildningar? Hur kan basindustrin tjäna på det? Och hur kan det vara bra för kommunerna att de ska överta den näringspolitiska verksamheten när Maud Olofsson uppenbarligen har abdikerat. Det skulle jag vilja ha svar på, herr talman.
Maud Olofsson (C)
Anf. 68 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Vad svensk basindustri behöver är god infrastruktur. Då duger det inte att göra som Socialdemokraterna gör; att inte finansiera alla de löften som man gav under den förra regeringens tid. Nu måste vi steg för steg återupprätta förtroendet för svensk infrastrukturpolitik. Det första steget togs i höstas: 1,2 miljarder kronor till skötsel och underhåll. Vi kommer att återkomma med en infrastrukturproposition till hösten, och en närtidssatsning. Det återstår en hel del att göra för att städa det bord som Socialdemokraterna lämnade efter sig med minus 100 miljarder. Det andra handlar om kompetensförsörjning. Vi förbättrar nu grundskolan. Vi ser till att barnen lär sig det de ska lära sig i skolan. Vi har kvalitet i främsta rummet. Vi har bättre lärarutbildning, uppföljning av kunskapsnivåer och högre kvalitet. Vi har lärlings- och yrkesutbildning som anpassas efter att elever är olika och efter att också företag ställer olika krav. Vi höjer kvaliteten på universitet och högskolor. Tidigare siktade man bara på antalet platser. Nu siktar vi på kvalitet. Det som vi också ser till att leverera är en långsiktig energi- och klimatpolitik som står i samklang med övriga världen så att inte vår svenska basindustri får andra villkor än basindustrin i andra delar av världen. De behöver likvärdiga villkor. De behöver bra konkurrenskraft. Vi ser till att vi får intäkter i form av skattebetalare, det vill säga att fler människor kommer i arbete. 164 000 fler i arbete, 164 000 färre i utanförskap - det är resultatet av regeringens politik. Jag är otroligt stolt över att vi kan säga till alla dem som stått utanför, de 164 000, att vi steg för steg kommer att fortsätta det här arbetet. Se alla dessa 164 000 som nu kan försörja sig själva, som kan bidra till det svenska folkhushållet! Jag tycker att det är en fantastisk insats, och jag tror att svensk basindustri är väldigt glad över att det äntligen finns en regering som tar sysselsättningsfrågan på allvar.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.