barn i fattiga familjer

Interpellation 2001/02:427 av Elinderson, Lars (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-26
Anmäld
2002-05-14
Besvarad
2002-05-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april

Interpellation 2001/02:427

av Lars Elinderson (m) till socialminister Lars Engqvist om barn i fattiga familjer

Rädda Barnen presenterade för en tid sedan en rapport, som bl.a. visade att andelen barn i ekonomiskt fattiga familjer ökat under 90-talet. Samtidigt har andelen barnfamiljer som erhöll socialbidrag ökat. Enligt rapporten har också spridningen mellan de kommuner som hade högst respektive lägst andel fattiga barn ökat markant under hela 90-talet.

Många olika faktorer ligger naturligtvis bakom utvecklingen. När man studerar resultaten närmare av Välfärdsbokslutet och Rädda Barnens redovisning av andelen barn i ekonomiskt fattiga familjer kan man konstatera att det finns både regionala skillnader och skillnader mellan t.ex. storstadsregionerna och övriga landet. Genomgående gäller att det finns ett direkt samband mellan framför allt hög arbetslöshet och hög andel barn i fattiga familjer.

Välfärdsbokslutet redovisar i princip samma utveckling. Framför allt pekar man på att ensamstående med barn fått sin situation försämrad under 90-talet. Välfärdsbokslutet redovisar också sambandet med höjda skatter och ökad fattigdom. Man skriver bl.a:

"En ökad skatteandel har ... inneburit att de ensamstående mödrarna, liksom övriga hushållstyper, får behålla mindre av sina bruttoinkomster i disponibel inkomst. Detta är också en viktig förklaring till att den absoluta inkomstnivån sänkts för de ensamstående mödrarna under 1990-talet."

Man kan utläsa ett klart samband mellan andelen fattiga barnfamiljer (och andelen barnfamiljer som uppbär socialbidrag) och den kommunala utdebiteringen. Riksdagens utredningstjänst har redovisat ett sådant samband på nationell nivå. Detta samband blir ännu tydligare om man väger in faktorn arbetslöshet i jämförelsen, i synnerhet på regional nivå. Kommuner med högre kommunalskatt har generellt sett högre andel barn i ekonomiskt fattiga familjer, om jämförelsen görs mellan kommuner med lika hög arbetslöshet i samma region.

I andra sammanhang har det noterats att marginaleffekterna av skatte- och bidragssystemen är störst för ensamstående med låg inkomst. Möjligheten att bryta bidragsberoende och förbättra den ekonomiska standarden genom att öka arbetsinsatsen eller höja sin inkomst, genom att byta till ett bättre avlönat arbete, är störst i just denna grupp. Välfärdsbokslutet konstaterar också att ensamstående kvinnor halkat efter inkomstmässigt relativt andra grupper på grund av att "antalet veckoarbetstimmar bland förvärvsarbetande ensamstående mödrar utvecklats dåligt."

Rädda Barnen använder två olika variabler för att redovisa andelen barn i ekonomiskt fattiga familjer, dels inkomst under socialbidragsnivån och dels andelen barn i familjer som uppbär socialbidrag för sin försörjning. Siffrorna har därefter statistiskt behandlats så att de ger rättvisande resultat. Skälet till denna "dubbla redovisning" framgår av en tidigare rapport från Riksdagens utredningstjänst. Denna rapport visar att mindre än en tredjedel av medborgare med inkomster under socialbidragsnivån uppbär socialbidrag någon gång under året. Detta innebär att en stor andel av de ekonomiskt fattiga barnfamiljerna lever på en nivå under socialbidragsnormen, utan att få del av det yttersta stödsystem socialbidraget avses att vara.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialministern:

1.Vad avser socialministern att vidta för åtgärder för att förhindra att hög skatt ökar andelen barn i ekonomiskt fattiga familjer?

2.Vad avser socialministern att vidta för åtgärder för att minska skillnaden mellan andelen barn i ekonomiskt fattiga familjer i kommuner med hög respektive låg kommunalskatt?

3.Vad avser socialministern att vidta för åtgärder för att förhindra tendensen till ytterligare ökat bidragsberoende på grund av höga marginaleffekter för ekonomiskt fattiga familjer?

4.Vad avser socialministern att vidta för åtgärder för att öka rättvisan mellan de grupper som uppbär socialbidrag och de som inte uppbär socialbidrag trots att deras inkomst ligger under socialbidragsnormen?

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.