Avmattat bostadsbyggande

Anf. 44 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Carl-Oskar Bohlin har frågat mig om jag har någon plan för att motverka de negativa effekter som amorteringskravet lagt på nybyggnationen, hur jag ska motverka den negativa trenden när det gäller nybyggnationer och varför investeringsstödet återinförs när det gäller hyresrätter - något som enligt honom är både dyrt och ineffektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inledningsvis vill jag betona att bostadsbyggande är en viktig fråga för regeringen. Sverige har en hög nivå på bostadsbyggandet, även om antalet påbörjade bostäder förväntas minska något i år. Under 2019 påbörjas ungefär 49 000 bostäder enligt regeringens prognos. Det kan jämföras med att bostadsbyggandet i genomsnitt har legat på nivåer på ungefär 30 000 bostäder per år sedan 1990.

Gällande amorteringskraven har Finansinspektionen konstaterat att dessa har bidragit till att nya bolånetagare nu amorterar mer, lånar mindre och köper billigare bostäder. Men Finansinspektionens bolåneundersökningar visar också att åldersgruppen 18-30-åringars andel av de nya bolånen har legat stabilt på runt 20 procent sedan 2016. År 2012 var 18-30-åringars andel 10 procent av de nya bolånen. Sammantaget har makrotillsynsåtgärderna stärkt hushållens motståndskraft och bidragit till en sundare amorteringskultur. I ett scenario med en kraftig konjunkturnedgång och prisnedgång på bostadsmarknaden utgör hushållens motståndskraft en grundläggande del av förmågan till återhämtning både avseende ekonomin i stort och för bostadsmarknaden i sin helhet.

Sedan lång tid utgår den svenska bostadspolitiken från att stat och kommun har ett delat ansvar. Staten svarar för att rättsliga och finansiella instrument finns tillgängliga för bostadsbyggande medan kommunerna har ansvar för planering och befogenheter för genomförande. Regeringen har under flera år genomfört en rad förändringar i plan- och byggregelverket för att ge kommuner och företag bättre förutsättningar för byggande av fler bostäder i Sverige. Regeringen avser att fortsätta arbetet med regelförenklingar.

För att främja konkurrensen i byggsektorn tillsatte regeringen i juni 2019 en särskild utredare. Denne ska dels ta fram underlag för offentliga upphandlingar av bostadshus med fastställda hyresnivåer, dels utreda på vilket sätt kommuners agerande påverkar företagens möjlighet att bygga bostäder över hela landet.

Regeringen delar inte synen att investeringsstödet för hyresrätter och bostäder för studerande är en ineffektiv åtgärd. Investeringsstödet syftar till att öka utbudet av hyresbostäder med relativt lägre hyra som fler hushåll har möjlighet att efterfråga. Att mer än 26 000 bostäder har beviljats stöd är snarare ett tecken på det motsatta - att stödet är en effektiv åtgärd. Enligt Boverket minskar antalet påbörjade hyresrätter något i år, men hyresrätterna utgör trots detta nästan hälften av de flerbostadshus som byggs runt om i landet. Boverket menar även att minskningen av hyresrätter främst beror på den osäkerhet kring investeringsstödet som uppstod i och med riksdagens beslut om statens budget för 2019. I enlighet med januariavtalet ska investeringsstödet finnas kvar för att stimulera ett ökat bostadsbyggande i hela landet.

Enligt januariavtalet ska även en omfattande skattereform genomföras som bland annat ska syfta till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. En sådan översyn kan ge möjlighet att skapa bättre förutsättningar för bostadsmarknaden. Därutöver ska räntebeläggningen på uppskovsbeloppet tas bort.

Sammantaget bidrar regeringen med reformer för att underlätta bostadsbyggande i hela landet.

Anf. 45 Carl-Oskar Bohlin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Detta är en angelägen fråga för Sverige därför att om inte bostadssektorn fungerar och går bra riskerar det att förstärka en kommande konjunkturnedgång.

Den uppenbara frågan till statsrådet efter denna redogörelse och mot bakgrund av den konjunkturbarometer som presenterades av Sveriges Byggindustrier är om regeringen är beredd att titta på frågan om bolånetaket.

Utvärderingar visar ju att när sänkningen av bolånetaket från 90 till 85 procent genomfördes 2010 halverades andelen bostadslån till unga förstagångsköpare på bostadsmarknaden. Det vill säga att det var en åtgärd som slog direkt mot bostadsmarknadens funktionssätt för unga människor. Det är naturligtvis mycket allvarligt.

Moderaterna har nyligen lanserat förslaget att höja bolånetaket till 90 procent för att göra det enklare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Det vore intressant att höra vad bostadsministern tycker om det förslaget.

Det är, tycker jag, ganska uppseendeväckande att regeringen så att säga försöker torgföra två positioner samtidigt i fråga om investeringsstödet.

Å ena sidan har vi statsrådets svar här i kammaren i dag. Där menar regeringen att investeringsstödet - som har dömts ut av Riksrevisionens granskning - inte alls var ineffektivt.

Å andra sidan publicerar regeringen i dag, den 19 november, sitt svar på Riksrevisionens rapport om stödet till kommunerna för ökat byggande. Där skriver regeringen följande: "Regeringen instämmer i att stödet har varit svårt att följa upp och det har därför varit svårt att utvärdera om det har stimulerat ett ökat bostadsbyggande." Det vill säga att regeringen vidgår att det inte ens går att säga om det stöd som man frikostigt delat ut till landets kommuner faktiskt har lett till det man ville att det skulle leda till.

Herr talman! Det är ju ganska anmärkningsvärt, får man säga, att regeringen å ena sidan säger i en officiell och offentlig skrivelse att man inte ens kunnat utröna om stödet haft den önskade avsikten och att statsrådet å andra sidan säger här i riksdagens talarstol att det här minsann visst var en lyckad och önskvärd reform och att man inte alls delar uppfattningen att den varit ineffektiv. Samtidigt vidgår man i sitt svar till Riksrevisionen att kritiken nog ändå var ganska befogad.

Detta hänger helt enkelt inte ihop. Statsrådet får gärna utveckla ytterligare.

Anf. 46 Lars Beckman (M)

Herr talman! Ja, man blir ju konfunderad när statsrådet ger sitt svar.

"Regeringen delar inte synen att investeringsstödet för hyresrätter och bostäder för studerande är en ineffektiv åtgärd." Det var alltså vad statsrådet, bostadsministern, stod här inför svenska folket och sa. Det kan ju vara någon som tror på det. Statsrådet har ju bevisligen gett det svaret.

Samtidigt står alltså följande publicerat på regeringens webbplats i ett svar till Riksrevisionen, som utvärderat stödet till kommunerna för ökat bostadsbyggande: "Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men anser att stödet måste ses i ett bredare perspektiv. Regeringen instämmer i att stödet har varit svårt att följa upp och det har därför varit svårt att utvärdera om det har stimulerat ett ökat bostadsbyggande."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man undrar naturligtvis vem statsrådet representerar. Är det regeringen eller Miljöpartiet?

Men det var inte därför jag anmälde mig till denna debatt.

Häromdagen hölls ett intressant seminarium i riksdagen, där Hyresgästföreningen presenterade sin rapport Unga vuxnas boende i Sverige 2019. Rapporten görs årligen sedan 1997 - man kan alltså följa utvecklingen över tid - och handlar bland annat om hur många unga som ofrivilligt bor hemma, det vill säga inte kan flytta hemifrån beroende på att de saknar bostad.

Denna regering har som bekant misslyckats på många olika områden, precis som Carl-Oskar Bohlin lyfter fram. I rapporten kan man se att 1997 var det 15 procent av Sveriges unga i åldern 20-27 som bodde hemma. I dag är det 27 procent. Det är alltså 280 000 unga vuxna som är hemmaboende hos vårdnadshavare. Det är 280 000 unga i åldern 20-27 år som på grund av regeringens politik inte kan flytta hemifrån. Det är naturligtvis ett stort misslyckande, herr talman, hur man än vrider och vänder på det.

Rapporten visar också att 35 procent av Sveriges unga är oroliga för att inte hitta något boende i framtiden - 35 procent! Inte 3 procent, inte 5 procent, inte 7 procent utan 35 procent av Sveriges unga är oroliga för att inte hitta något boende i framtiden.

Det är till och med så att ungefär var fjärde ungdom instämmer i påståendet att man tvekar att bilda familj på grund av läget på bostadsmarknaden.

Herr talman! Vi pratar inte om Långtbortistan, utan vi pratar om landet Sverige, där 27 procent av ungdomarna bor hemma hos sina vårdnadshavare - 280 000 unga som vill flytta hemifrån.

Det är klart att man då blir bekymrad när regeringen och statsrådet uppenbarligen inte har samma uppfattning om den enda åtgärd som bostadsministern har lyft fram i sitt svar till Carl-Oskar Bohlin som en effektiv åtgärd. Regeringen tar ju avstånd från bostadsministerns svar och publicerar ett annat svar som är avgivet till Riksrevisionen.

Det vore intressant att veta vad bostadsministerns svar är till alla de unga vuxna som faktiskt vill flytta till egen bostad - jag ser att det sitter rätt många på läktaren i dag. De vill ha svar på hur de ska få en bostad i framtiden och vart de ska flytta.

Anf. 47 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Jag tänker ta tillfället i akt att prata lite bostadspolitik med vår bostadsminister Per Bolund.

Min analys är att vi sedan många år har en helt dysfunktionell bostadspolitik i Sverige. Det kan kallas för ett haveri och ett lappverk. Man inför statliga subventioner och tror att man löser problemen med det. Det är helt fel väg att gå.

Om man ska investera i fastigheter och bostäder måste det vara en långsiktig ekonomi. Annars är det ingen som vill göra det, annat än möjligen kommuner som har skattekraft i ryggen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anser bostadsministern att det behövs en ny bostadspolitisk reform, och är statsrådet i så fall beredd att ta initiativ till det? Vad avser bostadsministern att genomföra för reformer för att få fart på bostadsbyggandet mer än statliga subventioner? Vill statsrådet Bolund förenkla plan- och bygglagen? Vill statsrådet minska riksintressena? Vill statsrådet lätta på strandskyddet på riktigt, inte bara i delar av landet där ingen är beredd att investera och bygga? Tror statsrådet Bolund att amorteringskravet gör att fler har möjlighet att köpa sig en bostad, i synnerhet yngre människor? Tror statsrådet Bolund att flyttskatten på 22 procent underlättar för gamla människor att sälja sin villa? De kanske har köpt och byggt villan på 60talet, betalat av och slitit hårt i samma anda. När de sedan vill sälja ska de betala 22 procent av värdet, som de då inte kan investera i en ny bostad. Anser statsrådet Bolund att det är bra?

Anf. 48 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! När jag lyssnar till dessa brösttoner i debatten, som ofta hörs i de bostadspolitiska debatterna av någon märklig anledning, kan det vara värt att påminna om hur verkligheten ser ut också när det gäller bostadsbyggande. Man skulle ju kunna få något slags uppfattning att de moderata herrarna har någonting att slå sig för bröstet för när det gäller bostadsbyggande. Men det är ju lätt att jämföra hur det ser ut nu med en rödgrön regering och hur det såg ut under åtta år med en moderatledd regering.

Vartenda år med en rödgrön regering har vi haft högre byggtakt än något enda år under Alliansens åtta år vid makten. Det tycker jag talar sitt eget tydliga språk. Vi har kommit upp i en byggtakt som alliansregeringen aldrig någonsin var i närheten av. För att då förvirra debatten är det ju lätt att försöka klämma i med brösttoner och få det att låta som att det är något slags nedgång eller liknande, men vi har faktiskt högre byggtakt nu än vad vi har haft på decennier.

Genomsnittet för byggda lägenheter låg under 90-talet på ungefär 30 000 per år. Nu har vi en byggtakt som ligger i storleksordningen 50 000 lägenheter per år, vilket är en betydligt högre takt.

Det kommer också att komma ut väldigt många bostäder på marknaden och har kommit ut. Redan i år beräknas ungefär 60 000 bostäder komma ut på marknaden. År 2020 färdigställs 57 000 bostäder enligt prognosen.

Jag tycker att begreppet dysfunktionell bostadspolitik, som Kjell Jansson använde, stämmer väldigt väl. Den bostadspolitik som har gällt under väldigt lång tid har varit att man inte ska ha en bostadspolitik utan helt enkelt låta marknaden sköta bostadspolitiken helt och hållet.

Vi kan nu konstatera vilka effekter det har fått. Det har byggts en del, men det har framför allt byggts väldigt dyrt. Det har byggts inom ett premiumsegment. Det är lyxlägenheter som företag som Oscar Properties och andra bygger som har kommit ut på marknaden men som ett ytterst fåtal människor råd att efterfråga, medan det stora flertalet som inte har mångmiljoninkomster självklart inte har möjlighet att efterfråga den typen av bostäder. Marknaden för den bostadstypen är uppenbarligen också fylld med råge. Det finns i dag lediga lägenheter på bostadsmarknaden i Stockholm som ingen har råd att efterfråga, för segmentet väldigt dyra bostäder för väldigt rika människor är redan uppfyllt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför behövs det i stället en aktiv bostadspolitik. Det är också det som nu kommer till stånd med hjälp av den rödgröna regeringen och det samarbete som vi har med Centerpartiet och Liberalerna. Vi har i januariavtalet kommit överens om en lång serie av åtgärder som ska genomföras just för att få en bättre fungerande bostadsmarknad.

Vi ska se över hyressättningssystemet. Vi ska också se över hyrorna när det gäller nybyggnation, så att det blir mer attraktivt att bygga hyreslägenheter. Vi ska se över räntebeläggningen på uppskovsbeloppet. Vi har också höjt taket för uppskovet till 3 miljoner kronor för att göra det lättare för människor att byta boende. Vi kommer att göra regelförändringar, vilket också finns med i januariavtalet. Bland annat riksintressen, som nämndes i debatten, har vi skrivit att vi ska se över. Vi inför nu återigen investeringsstödet för hyresrätter, som den moderatledda majoriteten i utskottet tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tog bort och därmed skapade en enormt stor osäkerhet. Det har gjort att många hyresvärdar tyvärr inte har vågat sätta spaden i marken och bygga hyreslägenheter. Där hade lite mer av stabilitet kunnat underlätta för marknaden. Men Moderaterna valde i stället att lägga fram en budget som drog undan mattan för dem som ville bygga hyreslägenheter, vilket jag tycker var väldigt tråkigt. Dessutom kommer vi att införa klimatdeklarationer och minimikrav ur miljösynpunkt på bostadsbyggande.

Vi har en aktiv agenda, en aktiv bostadspolitik. Det är precis det som behövs för att vi ska kunna få en hög nivå på byggandet även fortsättningsvis och en bättre fungerande bostadsmarknad. Man kan konstatera att Moderaterna i sin budgetmotion tar bort men inte för till politik.

Anf. 49 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Det är närmast förbluffande att höra bostadsministern stå i den här talarstolen och så att säga ta på sig ansvaret för att vi har haft högkonjunktur i det här landet och att vi därtill under den högkonjunkturen har haft ett hyggligt stort byggande, som är en konsekvens av inte enbart men bland annat det stora regelförenklingsarbete som bedrevs under alliansregeringen.

Det vore då intressant att få höra från bostadsministern vilka reformer som vidtogs av regeringen Löfven under mandatperioden 2014-2018 som ledde till det historiskt höga bostadsbyggandet. Det vore väldigt intressant att få höra. Om man får tro regeringen i det yttrande som har varit uppe till debatt här i talarstolen under den här interpellationsdebatten kan ju regeringen i vart fall inte sluta sig till att det skulle vara investeringsstödet. Regeringen säger ju själv i sitt yttrande att det inte går att avgöra om det ens har haft någon effekt.

Det vore välgörande att få klargjort vilken regeringens ståndpunkt är. Är det den man presenterar på sin hemsida, eller är det den som bostadsministern ger uttryck för i den här kammaren i dag? De står ju ganska tvärt emot varandra, och det är i sig anmärkningsvärt.

För att göra den här diskussionen lite mer konstruktiv hade jag faktiskt en konkret fråga här från talarstolen som jag inte fick något svar på från bostadsministern. Frågan var: Är bostadsministern beredd att möta det moderata förslaget om att höja bolånetaket till 90 procent? Detta bedöms ju vara en av de kanske viktigaste faktorerna för att skapa större förutsättningar för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste också göra en lång rad andra saker, bland annat ett rejält regelförenklingsarbete. Där får bostadsministern dock ursäkta, men det är helt enkelt ingenting som jag betror Miljöpartiet att kunna komma till stånd med. Det är nämligen ett parti som är besjälat av att krångla till allting så mycket det bara går. Det visar inte minst det nya förslaget för större attefallshus. När man läser förslaget i detalj visar det sig att om ett attefallshus ska kunna bli 30 kvadratmeter i stället för som dagens 25 kvadratmeter måste alla byggnormer uppfyllas. Badrummet måste vara tillgänglighetsanpassat på fyra kvadratmeter och så vidare. Det är ett helt bisarrt förslag.

Man torgför alltså att man har gjort det enklare att bygga attefallshus. Men det måste byggas enligt precis samma regelverk som för en nyuppförd villa. Vem kommer då att vilja bygga ett attefallshus på 30 kvadratmeter? Det är på precis det sättet Miljöpartiet håller på när man får makt och inflytande över ett politikområde. Man krånglar till det, och man skapar fler regler. Svensk byggnorm, som i dag heter Boverkets byggregler, var under den borgerliga regeringens tid nere på 700 regler. I dag är regelverket uppe i över 3 000 regler. Regelförenklingsarbete får vi alltså lämna åt en regering som verkligen vill göra någonting åt det.

Men till dess vill jag veta: Är bostadsministern beredd att hörsamma det moderata förslaget om att höja bolånetaket till 90 procent för att hjälpa fler unga att komma in på bostadsmarknaden?

Anf. 50 Lars Beckman (M)

Herr talman! Det anmärkningsvärda som har hänt i dag är att bostadsministern har avgett ett svar här i kammaren till min kollega Carl-Oskar Bohlin där han talar om att investeringsstödet fungerar väl. Samma dag har regeringen publicerat ett uttalande på sin webbplats i ett svar till Riksrevisionen där man instämmer i Riksrevisionens kritik om att det har varit svårt att utvärdera om det har stimulerat ett ökat bostadsbyggande. De två åsikterna går inte ihop, herr talman.

Jag tycker att svenska folket förtjänar att veta vem statsrådet Per Bolund representerar. Är det regeringen, eller är det Miljöpartiet? Det skulle inte vara förvånande om det är Miljöpartiet. Regeringen består numera av tre delar. Det är Socialdemokraterna som uttalar sig. Det är Miljöpartiet som uttalar sig. Och ibland uttalar de sig gemensamt.

Jag tycker att det ansvariga statsrådet har att förklara eller i alla fall förhålla sig till det faktum att 27 procent av Sveriges unga bor hemma. I rapporten står det att 85 procent har ett ofrivilligt hemmaboende. 85 procent motsvarar 238 000 personer, enligt Hyresgästföreningens rapport som har gjorts från 1997 och framåt. Man kan följa utvecklingen över tid. Och verkligheten slår statsrådets retorik. Verkligheten är precis som det står i rapporten: "Som tidigare nämnt är andelen unga vuxna i åldrarna 20 till 27 som bor hemma högre än tidigare i Hyresgästföreningens mätningar." Det är alltså högre. Verkligheten slår alltid politisk retorik.

Jag skulle gärna vilja höra hur ministern ser på undersökningen och vad man tänker göra åt samhällsproblemet.

Anf. 51 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Regelförenklingar nämner Per Bolund att man ska hålla på med när det gäller riksintressen. Vi får hoppas det, för det är väl det enda som kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Per Bolund nämner också att det har byggts som aldrig förr. Det är alldeles sant. I Stockholmsregionen, som jag jobbar i sedan tidigare, har alla moderatledda kommuner drivit fram enormt många detaljplaner. Det har vi gjort under protest från Miljöpartiet. I bland annat min hemkommun var man totalt emot en stor exploatering och yrkade avslag på den. Men vi drev igenom den med Socialdemokraterna och de andra borgerliga. Det är verkligheten som jag vill beskriva här i kammaren, så att folk får höra om den.

Regelverket är för krångligt. Det behövs förenklingar som gör det lätt att få bygga. Det tar i snitt nio år att få fram en detaljplan i Sverige med det regelverk som regeringen är ansvarig för - nio år! Ofta är länsstyrelsen den största krångelnissen. Man ligger på planerna i ett par år och överprövar kommunernas beslut eller återremitterar dem till kommunerna. Det är inte okej att ha så långa handläggningstider. Det gör att de planer som föreslås är omoderna när det är dags att bygga och då behöver omarbetas.

Vill bostadsministern minska på strandskyddet? Det vill jag ha svar på.

Anf. 52 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag valde att inte svara på frågan om Riksrevisionens granskning, eftersom jag tyckte att det var en sådan pinsamhet från debattörernas sida och därför inte ville gräva för djupt i såret. Problemet är att Carl-Oskar Bohlin och Lars Beckman blandar ihop två helt olika stöd, som inte har med varandra att göra, och försöker låtsas som att Riksrevisionen har gjort en granskning av ett stöd som man inte alls har granskat.

Riksrevisionen har tittat på det stöd som gavs till kommunerna när man tog fram byggplaner och staten ställde krav på att man måste ha relevanta översiktsplaner. Stödet utgick med 1,3 miljarder kronor under åren då det kom som flest migranter till Sverige. Det fanns då ett stort behov av bostäder. Det är inte samma sak som investeringsstödet till hyreslägenheter. Det är ett helt annat stöd.

Det är tråkigt att debattörerna blandar ihop två olika stöd. Antingen är de okunniga eller också är de helt enkelt oseriösa och vill förvilla åhörarna genom att gå in i debatten på det här sättet. Jag tycker att debattörerna har anledning att gå upp i talarstolen och be om ursäkt och säga: "Vi har missförstått Riksrevisionens rapport. De här två sakerna har inte med varandra att göra." Kanske ska de också be regeringen om ursäkt, som helt i onödan har blivit utsatt för en massa glåpord som inte på något sätt stämmer med verkligheten. När man tar fel på det dramatiska sätt som debattörerna har gjort har man också en skyldighet att ställa sig upp och säga: "Det här var ett misstag. Vi tog fel. Vi ber om ursäkt." Jag hoppas alltså att en sådan ursäkt kommer senare under debatten.

Carl-Oskar Bohlin frågar också om bolånetaket och går till ganska hårt angrepp mot det. Det kanske är värt att påminna om, också för åhörarnas skull, att det var Moderaterna som införde bolånetaket. Det var en moderatledd regering som tog det initiativet just för att minska riskerna med hushållens skuldsättning.

Om Moderaterna nu har tänkt om må det vara hänt. Men man kan konstatera att med deras reform skulle kontantinsatsen för en bostadsköpare minskas med en tredjedel. Det är en ganska dramatisk förändring. Därmed minskar också hushållens marginaler, hushållens möjlighet att klara till exempel störningar. Det ökar såklart också sårbarheten för hushållen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bolånetaket infördes med bland annat 90-talskrisen i minnet. Det blev en ekonomisk nedgång, man fick en sättning i bostadspriserna och människor blev arbetslösa. När människor blev sjuka och inte klarade av att betala sina hyror och avgifter blev de tvungna att sälja till ett lägre pris. Men de hade kvar de höga lånen. Det finns tusentals människor i Sverige som fortfarande i dag, decennier efter, lever kvar med lånen från 90-talskrisen. Jag tycker inte att någon ska behöva hamna i den situationen och är därför inte beredd att som enskild åtgärd ta bort bolånetaket.

Däremot har partierna som ingått januariavtalet skrivit att vi ska göra en större översyn av bostadsskatterna. När man gör en skatteöversyn och ser över helheten kan det finnas möjlighet att se över också en del av de regleringar som har kommit under senare år och som jag vill understryka har varit befogade.

Genom amorteringskraven har vi fått en sund amorteringskultur i Sverige. Den höll verkligen på att ebba ut under Moderaternas tid vid makten. Det ökade riskerna, både för svensk ekonomi och för de enskilda hushållen. Det har många både svenska och internationella bedömare, som Internationella valutafonden och Europeiska kommissionen, pekat på.

Det som framför allt håller unga borta från bostadsmarknaden är de snabbt stigande priserna. Det har varit på det sättet sedan inte minst den moderata regeringens tid vid makten. Priserna steg under en decennielång period med 10-15 procent per år. Nu ligger prisutvecklingen snarare runt 2,7 procent per år, vilket ligger i linje med till exempel löneutvecklingen. Det innebär att man inte längre får ett sådant undanskuffande av unga, som vi kunde se när priserna bara steg och steg och drömmen om en egen bostad kom längre och längre bort. Det tycker jag är en positiv utveckling som öppnar för att ge unga en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden.

Anf. 53 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Det är lite anmärkningsvärt att bostadsministern står här och anklagar oss moderater för att vara ohederliga. Det är trots allt så att detta är två varandra närliggande frågor. Det handlar om offentliga stöd till bostadsbyggande. Samtidigt som han anklagar Moderaterna för att vara ohederliga står han och säger att det var Moderaterna som införde sänkningen av bolånetaket. Det var Finansinspektionen - en fristående myndighet - som gjorde detta 2010.

Om jag inte minns fel, herr talman, var det precis med den typen av argumentation som Per Bolund försvarade sig när Finansinspektionen införde amorteringskrav nummer två, nämligen att Finansinspektionen är en fristående myndighet. Det som vi diskuterar här i kammaren i dag är huruvida politiken, det vill säga regeringen, behöver gå in och intervenera därför att den samlade massan av regelverk på kreditregleringarnas område gör att vi stänger unga människor ute från bostadsmarknaden på ett sätt som, hoppas jag, inte har varit någon regerings intention på denna marknad. Detta blir dock effekten.

Därför ställer vi oss frågan: Är regeringen beredd att se över möjligheten att höja bolånetaket igen så att unga människor får det enklare att komma in på bostadsmarknaden, redan i dag, innan vi har fått en regering på plats som de facto kan stimulera bostadsbyggandet på allvar genom substantiella regelförenklingar? Där är vi dock inte i dag. Förändringen av bolånetaket skulle kunna genomföras väsentligt mycket snabbare om regeringen bara ville.

Anf. 54 Statsrådet Per Bolund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt oss återigen påminna oss om att vi varje år under en rödgrön regering har haft högre byggtakt än under något enda år av Alliansens åtta år vid makten. Detta talar sitt tydliga språk, och jag tycker att interpellanten och övriga debattörer bör ta till sig detta faktum. Det verkar inte som att det riktigt har sjunkit in.

Det är viktigt att poängtera att vi har en hög rörlighet på den svenska bostadsmarknaden. Faktum är att vi har nått all-time high när det gäller försålda bostäder. Bara under de första tio månaderna detta år har 142 600 bostäder bytt ägare. Vi har alltså en hög rörlighet på bostadsmarknaden, även detta ett tecken på att vi har en fungerande bostadsmarknad.

Det är också viktigt att peka på att prisutvecklingen under den rödgröna regeringen är en helt annan nu än när det var närmast skenande bostadspriser i storstadsområdena, inte minst i Stockholmsområdet, vilket gjorde att drömmen om en lägenhet i till exempel Stockholm bara blev mindre och mindre realistisk för unga. Nu finns det en möjlighet att komma i kapp.

Jag vill också svara på den fråga som kom om investeringsstödet. Jag tycker att det är viktigt att höra med dem som har möjlighet att använda sig av det. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har gjort en utvärdering och frågat dem som bygger hur stödet har påverkat. Fyra av tio säger att de inte skulle ha byggt över huvud taget om inte investeringsstödet hade funnits. De hade alltså försvunnit. Tre av tio säger att de hade byggt färre lägenheter. Det hade alltså blivit ett mindre utbud för dem som behöver en bostad. Sex av tio säger att de skulle ha byggt men med en betydligt högre hyresnivå och sämre energiprestanda.

Det är otvetydigt så att investeringsstödet har haft en viktig funktion. Det har hittills gått ut till 26 000 bostäder. Nu när vi har en överenskommelse mellan januariavtalspartierna kommer vi att kunna få ett fortsatt byggande av hyreslägenheter som har en rimlig hyresnivå och som människor med en normal inkomst har råd att efterfråga.

Jag tycker att det är bra att vi nu har en regering som tar bostadsproblematiken på allvar och som vågar genomföra reformer som kan göra skillnad här och nu.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.