Asylsökande från Irak

Interpellation 2006/07:353 av Larsson, Kalle (v)

av Larsson, Kalle (v)

den 27 februari

Interpellation

2006/07:353 Asylsökande från Irak

av Kalle Larsson (v)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Situationen i Irak är nu värre än någonsin. Under den amerikanska ockupationen har situationen successivt försämrats. Över en halv miljon människor har, enligt den så kallade Lancetstudien, dödats i kriget. Våldet eskalerar och den amerikanska administrationen planerar att trappa upp sin närvaro i landet ytterligare.

Det finns i dag ca 1,8 miljoner internflyktingar i landet. Utöver dessa har mer än två miljoner människor flytt Irak. De allra flesta finns i närområdet, men antalet som tar sig till Europa och däribland Sverige för att söka skydd ökar.

Sedan 2004 råder avvisningstopp av asylsökande till Irak med hänvisning till säkerhetsläget. Men oklarhet råder vad gäller den svenska regeringens syn på skyddsbehovet för asylsökande från Irak.

UNHCR skriver i sina rekommendationer från den 18 december 2006 att säkerhetsläget i Irak kraftigt försämrats jämfört med den bedömning som gjordes i september 2005. Extremt våld anges råda i de centrala delarna och kraftig instabilitet i söder. Situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna i landet är katastrofal.

Mot bakgrund av det ytterligare försämrade säkerhetsläget rekommenderar UNHCR att irakiska asylsökande från de södra och centrala delarna av Irak ska ges flyktingstatus i de länder där de söker asyl. Man tillbakavisar också uttryckligen möjligheten att avvisa asylsökande med hänvisning till internflyktsalternativet, liksom att återsända asylsökande från de centrala eller södra delarna till de kurdiska områdena i norra Irak. Vidare anger UNHCR att irakiska asylsökande som passerat grannländerna vid flykten inte ska återsändas hit eftersom säkerhetsläget i regionen innebär att irakiska asylsökande inte kan bedömas få ett tillräckligt skydd i dessa länder.

UNHCR:s rekommendationer från den 18 december uttrycker också tydligt att ingen asylsökande från södra eller centrala Irak bör avvisas i rådande säkerhetsläge. En ändring av denna hållning kan, säger man, inte bli aktuell förrän väsentliga förbättringar vad gäller den fysiska säkerheten och de mänskliga rättigheterna först kommit till stånd.

Enligt Migrationsverkets prognoser kommer ca 20 000 irakier att söka asyl i Sverige under 2007. Dessa prognoser har föranlett omfattande diskussioner om ökad press på det svenska asylsystemet och om dessa floder av asylsökande som anses sakna egentliga skäl. Samtidigt framkommer uppgifter om att det förekommit ett stort antal förfalskade passhandlingar från irakiska ambassaden. Migrationsverket har som en följd av detta beslutat att inte godkänna så kallade s-pass som resehandlingar.

Frågeställningen har till stora delar fått handla om varför en så stor andel av alla som flyr från krigets Irak till Europa väljer att söka sig just till Sverige. Men mycket lite har hörts, i den allmänna debatten såväl som från den svenska regeringen, om orsaken till att människor i allt större utsträckning nu tvingas fly från Irak. Mycket lite hörs också från den svenska regeringen angående vikten av att erbjuda skydd till de irakiska asylsökande som är i behov av det.

Den svenska regeringen har nyligen genom statsrådet Tobias Billström vädjat till EU:s övriga medlemsstater om att öka sitt respektive mottagande av irakiska flyktingar. Såväl ministerrådet som EU-kommissionen har efter den svenska vädjan lovat att uppmana medlemsstaterna att agera solidariskt. Vad man framför allt avser att verka för, från den svenska regeringens såväl som från EU-kommissionens sida, är att de irakiska flyktingarna ska få hjälp i närområdet. Den svenska regeringen har vidare signalerat att man avser att stödja befintliga regionala program i syfte att få avlastning från Iraks grannländer. Man avser att på olika sätt kanalisera ökat stöd till Jordanien, Syrien och Libanon – alltså de länder som i dag tar emot den övervägande delen av de människor som flyr Irak. Man har också uttryckt sin uppskattning för att USA lovat att öka sitt mottagande av kvotflyktingar från Irak.

Vilken syn den svenska regeringen har vad gäller de irakiska asylsökandes behov av skydd har hittills inte uttryckts. Det är många irakiska asylsökande som redan väntar i stor ovisshet och oro på Migrationsverkets förläggningar.

Jag vill mot denna bakgrund ställa följande frågor till statsrådet Tobias Billström:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att behandlingen av asylsökande från Irak ska vara anpassad till det verkliga säkerhetsläget i landet samt i överensstämmelse med UNHCR:s rekommendationer?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att den svenska regeringens insatser för att stödja mottagandet av irakiska flyktingar i närområdet inte ska innebära ett avsteg från UNHCR:s rekommendationer vad gäller återsändandet av asylsökande till grannländerna?

3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att Migrationsverkets beslut att inte godkänna irakiska så kallade s-pass inte ska innebära någon skärpt praxis vad gäller den individuella prövningen av skyddsbehovet hos asylsökande från Irak?

4. Avser statsrådet att verka för att den svenska regeringen definierar den rådande situationen som en massflyktssituation och därmed inom EU påkalla en sådan process?

5. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att samtliga svenska kommuner ska ta emot flyktingar samt ges nödvändiga ekonomiska förutsättningar för detta?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2007-02-27 Anmäld: 2007-02-27 Svar fördröjt anmält: 2007-03-02 Besvarad: 2007-04-23
Debatt (7 anföranden)