Arlandas expansion och klimatet

Anf. 37 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jens Holm har ställt frågan om jag anser att ett ökat flygande är förenligt med de svenska klimatmålen och, om så inte är fallet, hur jag avser att agera.

I januari 2017 presenterade regeringen En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem. I flygstrategin anges bland annat att ett Arlandaråd, i dialog och samverkan, ska ta fram förslag till en "färdplan Arlanda". Syftet med färdplanen är att utveckla flygplatsen utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Vidare anges i flygstrategin att flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska och att flyget, liksom övriga trafikslag, ska bidra till målet om Sverige som ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Flygets stora klimatpåverkan ska minska, och alla sektorer måste bidra om klimatmålen ska nås. Regeringen har redan tagit flera initiativ för att minska flygets utsläpp. Flygskatten bör därför behållas. Regeringen har också föreslagit att 60 miljoner kronor avsätts under åren 2018-2020 för en satsning på forskning och utveckling av biobränsle för flyg. Under 2018 tillsatte regeringen Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Regeringen mottog dess betänkande Biojet för flyget i mars i år. Utredningen föreslår bland annat att det ska införas en reduktionsplikt för flyg, och dess förslag ska nu behandlas för att se vilka åtgärder som ytterligare kan minska flygets klimatpåverkan.

Det står redan klart av januariavtalet att ett krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle ska införas och att en hög inblandning ska ges ekonomiska incitament. Biodrivmedel löser dock inte flygets klimatutmaning på egen hand. De är endast ett av flera nödvändiga verktyg, vid sidan av till exempel andra tekniker och ändrade flygvanor, för att minska klimatpåverkan från flyget tillräckligt mycket för att nå de svenska klimatmålen.

Enligt januariavtalet ska också en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor genomföras samt ett förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter tas fram. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som i dag sätter stopp för en skatt på flygbränsle som kan ersätta dagens skatt på flygresor.

Anf. 38 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka miljö- och klimatministern för svaret på min interpellation. Vi vet att flyget sannolikt är den snabbast växande utsläppskällan i Sverige och i många länder runt om i världen. I utrikesflyget, till exempel, har resandet ökat med över 100 procent sedan 1990.

Om flygets utsläpp fortsätter att öka i samma utsträckning som det har gjort historiskt sett i Sverige kan enbart utsläppen från flygindustrin här i landet vara större än Sveriges andra samtliga utsläpp kring 2040. Vi måste verkligen komma till rätta med de snabbt växande utsläppen från flygindustrin.

Därför är jag och många andra oroade över den aviserade expansionen av Arlanda, Sveriges största flygplats. Det är många som har frågetecken om huruvida detta bara innebär en del mindre justeringar och förbättringar och om det är investeringar i minskade utsläpp. Eller är det som det faktiskt står i den flygstrategi som ministern själv nämnde här och som är regeringens flygstrategi? Där räknar man ju med ett fördubblat flygande till och från Arlanda, från dagens ungefär 25 miljoner resenärer till över 50 miljoner resenärer. Jag tror att alla förstår att det vore helt ohållbart att fördubbla flygandet till och från Arlanda.

Jag läste Dagens Nyheter den 26 mars. Där, fru talman, säger miljö och klimatminister Isabella Lövin att det är "otänkbart att vi ska bidra till en utökad kapacitet utav flygtrafiken i Sverige". Det tycker jag var att sätta ned foten. Då anser alltså inte miljö- och klimatministern att vi kan bygga ut kapaciteten på våra flygplatser, allra minst på Arlanda.

Men i den flygstrategi som vi har sedan 2017 - som ju är regeringens flygstrategi och som jag antar att miljö- och klimatministern står bakom - står det klart och tydligt att Arlanda flygplats ska stärkas. Man refererar till prognosen om fördubblat flygande till och från Arlanda kring 2050.

Därför måste jag fråga klimatministern: Vad gäller för Arlanda? Anser klimatministern att det är hållbart och förenligt med våra miljö- och klimatmål att investera i utökad kapacitet av Arlanda?

För detta syfte, alltså Arlandas syfte, har regeringen också tillsatt ett så kallat Arlandaråd, som ska ta fram en färdplan för hur Arlanda ska kunna byggas ut. Eftersom jag tror att Isabella Lövin numera sitter i Arlandarådets styrelse vill jag fråga henne: Finns det en sådan färdplan? Handlar denna färdplan om att man ska fördubbla flygandet till och från Arlanda? Och när kommer en sådan färdplan att läggas fram?

Avslutningsvis har jag ännu en fråga till miljö- och klimatministern, för jag tycker inte att hon riktigt svarade på den: Är ett utökat flygande från Sverige förenligt med våra miljö- och klimatmål?

Anf. 39 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för dessa viktiga frågor! Flygets klimatpåverkan är, precis som Jens Holm påpekar, någonting som har ökat under väldigt lång tid och väldigt mycket. De senaste nio åren i rad har vi sett en dramatisk ökning av flygandet från svenska flygplatser. Flygandet har i princip mer än fördubblats sedan 1990.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det väldigt glädjande att vi nu ser en ändring i denna ökning. År 2018 ser vi för första gången på nio år ett trendbrott, när ökningen har avstannat. Transportstyrelsens statistik visar att det första kvartalet 2019 minskade passagerarantalet med 4 ½ procent. Både antalet passagerare och starter och landningar har minskat.

Även Arlanda uppvisar en minskning med 3,8 procent, vilket motsvarar 200 000 färre passagerare för det första kvartalet. Minskningen för både inrikes och utrikes resande var 4 procent. Samtidigt ökade SJ:s tågtrafikpassagerare med 8 procent det första kvartalet.

Vi ser helt enkelt att regeringens politik styr mot klimatmålen och de önskade mål som vi har satt upp. De prognoser som Jens Holm hänvisar till är gamla nu, och jag tror att det finns all anledning för Swedavia och våra myndigheter att göra nya prognoser framåt utifrån klimatmålen. Det är den politik som regeringen för. Regeringens flygstrategi nämner att Arlanda ska vara ledande. Med det sagt ska Arlanda vara ledande i hållbar omställning.

Regeringen har tillsatt utredningen om biobränsle i flyget och även mottagit dess betänkande. Utredningen utgår från olika prognoser för flygets ökning. Men även med en ökning utifrån utredningens kalkyler skulle en 30-procentig inblandning av förnybara drivmedel i flyget år 2030 leda till 24 procents minskade utsläpp. Men då är inte höghöjdseffekten inräknad; det vill jag absolut understryka.

Vi kommer alltså att behöva mycket arbete. Vi måste ta fram nya sätt för flygbolagen att minska utsläppen, exempelvis rakare flygrutter - se på hur man flyger, helt enkelt. Utsläppen inom flyget ska absolut ned. Och Arlanda kan bli ledande i den omställningen genom att se till att vi har hållbara drivmedel. Varje droppe som tankas i Sverige ska vara förnybar i denna strategi.

Jag sitter inte i Arlandarådet. Här har vi för närvarande ett arbete med att se hur man ska arbeta framåt med Arlandastrategin. Regeringen har dock inte fattat några beslut om finansiering av en utbyggnad av Arlanda.

Anf. 40 Jens Holm (V)

Fru talman! Först vill jag verkligen välkomna det trendbrott med minskat flygande som miljö- och klimatministern här refererar till. Även vi i Vänsterpartiet tycker att det är mycket positivt. Kanske är den skatt på flyget som vi är överens om ett av de främsta skälen till det, tillsammans med det ökade engagemanget för miljön och klimatet.

Det är bra, men vi vet ju att det inte räcker till på långa vägar. Jag hörde miljö- och klimatminstern själv i en tidigare debatt tala om att vi behöver minska våra utsläpp med kanske 8 procentenheter varje år för att ligga i linje med våra målsättningar. De elever som skolstrejkar här på fredagar brukar tala om ungefär 12 procentenheter varje år. Det är väldigt stora utsläppsminskningar vi behöver göra.

Det är också precis som miljö- och klimatministern säger: Biobränsle allena räcker inte till. Vi vill ju också att en stor del av skogen ska stå kvar, så vi kan inte inteckna hela den till att producera biobränsle för flyget. Vi behöver minska flygandet, helt enkelt.

Det var väldigt intressant, fru talman, att höra att ministern anser att Swedavias prognoser är felaktiga när Swedavia intecknar ett ökat flygande. Swedavia är ju en statlig myndighet, så här kan regeringen ge Swedavia i uppdrag att ta fram nya prognoser att basera sin planering på. Kommer ministern att ge Swedavia ett sådant uppdrag? Det vore intressant att veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var också intressant att få höra att miljö- och klimatministern inte sitter i Arlandarådet. Det är väl ändå så att Miljöpartiet är representerat i rådet? Är det den tidigare miljöministern Karolina Skog som fortfarande sitter där? Det vore väldigt bra att få ett besked om det, så att vi vet vilka politiker som sitter i Arlandarådet. Vi vet ju att det leds av infrastrukturminister Tomas Eneroth, som är socialdemokrat.

Det här med Arlandarådet, fru talman, är väldigt viktigt. Det är ju Arlandarådet som ska lägga fram hela färdplanen för det som alla talar om, nämligen Arlandas expansion. Alla talar om att flygandet till och från Arlanda ska fördubblas de kommande decennierna. Därför vore det fantastiskt om det inte var det man planerade för. Korrigera mig gärna om jag har fel, miljö- och klimatministern, men det är faktiskt det som alla talar om.

Om det alltså inte är så att Arlanda ska expandera undrar jag vad det är Swedavia investerar i. Jag tror att det är närmare 46 miljarder kronor som de har planerat att investera i en expansion av Arlanda. I det ingår också byggande av tusentals nya parkeringsplatser för bilar, om jag förstått det rätt. Anser miljö- och klimatministern att det är rätt spenderade pengar?

Jag tycker fortfarande inte att det finns ett tydligt helhetsgrepp från regeringen om hur vi på allvar ska kunna minska utsläppen från flygindustrin i Sverige. Om regeringen inte törs sätta ned foten i frågan om det ska flygas mer eller mindre från Arlanda i framtiden är jag rädd att det som miljö och klimatministern säger här bara är fina ord som i praktiken inte kommer att gälla i framtiden.

Kan ministern vara klarare på det området: Ska Arlanda få expandera eller inte?

Anf. 41 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag menar att det senaste halvårets eller årets utveckling med minskad flygtrafik visar att politik gör skillnad. En ökad medvetenhet hos människor bidrar förstås också till den skillnaden, men det är viktigt att visa ledarskap. Regeringen stod upp för att införa en flygskatt trots att oppositionen hotade med misstroendevotum mot enskilda ministrar när vi skulle gå fram med den. Nu har vi en flygskatt på plats. Vi har också ytterligare en lång rad nya styrmedel i januariavtalet som vi är överens om: obligatorisk klimatdeklaration för flygresor, att utreda start- och landningsavgifter för flyget, att vara mer offensiva när det gäller den internationella delen för att kunna ha en skatt också på flygbränsle med mera. Införandet av biojet till flyget är också en reduktionsplikt. Allt detta styr åt ett visst håll.

Samtidigt har vi nu historiskt stora investeringar i järnvägen och är överens om att bygga höghastighetståg. Självklart kommer alla dessa saker tillsammans att påverka prognoserna för flygresandet i Sverige. Det utgår jag från. Jag ser också redan att våra myndigheter har uppmärksammat detta och reviderar sina prognoser utifrån det.

Dessutom har vi ett klimatmål. Vi ska ha nettonollutsläpp i Sverige 2045. Även med en 100-procentig reduktionsplikt återstår höghöjdseffekterna, som det ser ut i dag. Men vi ser också att det sker en teknisk utveckling där investeringar i forskning kring mer eldrift till våra flygplan ingår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser att flyget kommer att behövas även i en framtid. Dock måste vi ställa tillräckligt tuffa krav på flygindustrin, som hittills i princip har stått helt utanför någon som helst beskattning och några som helst miljökrav. Genom att ställa hårda krav på flygindustrin kan vi få med oss också dem på resan mot fossilfrihet.

Det är lite tidigt att redan nu säga att det inte kommer att gå. Jag tror att det kommer att gå. Jag tror också att det är viktigt att vi från regeringens sida pekar ut att vi vill att Arlanda och andra flygplatser ska vara hållbara. Det handlar om både verksamheten på marken och den i luften. Formuleringen om att göra Arlanda till en ledande flygplats för hållbarhet ser jag inga problem i.

Sedan har vi en annan Stockholmsflygplats, nämligen Bromma. Här behöver vi också se hur ekvationen ser ut. Kommer Bromma att finnas kvar? Jag hoppas inte det. Vi har långa tidslinor och långa perspektiv här som vi behöver förhålla oss till.

När det gäller reduktionsplikten uttrycker Jens Holm en oro för skogsråvaran. Jag kan hålla med om den. Men jag kan också se på kurvan över ökad inblandning i bensin och diesel i vägtrafiken att det kommer att krävas mer förnybara och hållbara biodrivmedel. Samtidigt kommer elektrifieringen av vägtrafiken att göra elbilar och annat till det dominerande på våra vägar, och då kommer produktionen av förnybara drivmedel i högre grad att kunna gå till luftfarten och sjöfarten.

Jag tror alltså, om ökningen av flygtrafiken inte fortsätter utan ligger kvar på ungefär samma nivå, att det skulle kunna vara hållbart.

Anf. 42 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill börja med en fråga som jag inte har ställt ännu. Det gäller de miljöstyrande start- och landningsavgifter som ministern nämnde. När kommer ett konkret förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter att läggas fram - alltså inte bara utredas? Jag tycker att det låter intressant.

När det sedan gäller frågan om prognoser och hur mycket vi kan flyga i framtiden anser miljö- och klimatministern att dagens prognoser som har tagits fram av Swedavia om att flygandet vid Arlanda ska fördubblas är gammalmodiga. Jag hoppas verkligen att det är så. Men, fru talman, på s. 18 i regeringens egen flygstrategi talar regeringen själv om just de prognoserna. Ni talar om att antalet passagerare vid Arlanda flygplats 2045 i det närmaste kommer att fördubblas jämfört med i dag.

Regeringen själv hänvisar alltså till fördubblingskapaciteten på Arlanda. Då vill jag fråga: Är det bara Swedavia som bör få ett uppdrag om att ta fram nya prognoser om ändrat flygande? Måste inte regeringen själv ändra i sin egen flygstrategi? Det är ju de här prognoserna som kommer att styra vilka investeringar som görs i Arlanda i framtiden. Det är inte hållbart att investera 40 miljarder kronor i fördubblat flygande.

Avslutningsvis, fru talman, har jag ännu inte fått svar på frågan om Arlandarådets så kallade färdplan. När kommer den färdplanen att läggas fram? Jag hoppas att det blir en färdplan som inte talar om ökat flygande till och från Arlanda. Det är planetens överlevnad som står på spel här, och då måste vi minska flygandet, inte öka det.

Anf. 43 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack återigen, Jens Holm!

Flygstrategin är väldigt tydlig med att flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska och flyget liksom övriga trafikslag ska bidra till målet om Sverige som ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det står mycket tydligt i flygstrategin. Det för med sig att vi helt enkelt måste minska flygandet om inte flygindustrin får fram sätt att flyga som inte bidrar till klimatpåverkan.

Där har flyget en stor hemläxa att göra. Man har vaknat väldigt sent i den här frågan, och jag skulle säga att en del av skulden för det ligger hos politiken för att vi inte har pekat ut flyget tidigare och för att politiker har varit räddhågsna och inte sagt att även flyget ska bära sina egna miljökostnader och gått till väldigt, väldigt stora överdrifter för att försöka motarbeta införandet av en flygskatt.

Nu har vi en flygskatt på plats. Det är bra. Vi är överens i januariavtalet om att ta fram förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter. Allt det här bereds nu på Regeringskansliet för att se vilka direktiv vi ska lägga fram för att ta fram ett sådant förslag. Det behöver vi titta närmare på.

Vad gäller färdplanen är det någonting som behöver hanteras ytterligare utifrån den nya utvecklingen av flygprognoser och flygtrafiken. Här är min uppgift som klimatminister att se till att vi klarar klimatmålen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.