Är idrottsrörelsen ett företag?

Interpellation 2012/13:212 av Högman, Berit (S)

av Högman, Berit (S)

den 22 januari

Interpellation

2012/13:212 Är idrottsrörelsen ett företag?

av Berit Högman (S)

till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Den 20 december 2012 meddelade Marknadsdomstolen sitt beslut i ett ärende mellan Svenska Bilsportförbundet och Konkurrensverket. Beslutet handlar i sak om några paragrafer i Bilsportförbundets tävlingsregler, men det kan komma att få stora konsekvenser för hela den ideella sektorn.

Enligt Marknadsdomstolen är nämligen alla organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet, det vill säga på något sätt hanterar pengar, att jämställa med företag. Associationsformen, det vill säga om det handlar om ideella föreningar, vinstdrivna företag eller något annat, spelar ingen roll. Inte heller spelar det någon roll om intäkterna helt eller delvis går till att täcka kostnaderna för verksamheten, lika lite som det spelar någon roll om huvuddelen av intäkterna kommer från medlemsavgifter eller allmänna bidrag.

I och med att de ideella föreningar som hanterar pengar, vilket väl i stort sett alla gör, är att betrakta som företag faller de, enligt Marknadsdomstolen, också under konkurrenslagstiftningen i den mån de agerar på en marknad. I det aktuella fallet handlar det om marknaden för arrangerandet av bilsporttävlingar. Och eftersom det på alla marknader ska råda fri konkurrens mellan företag blir domstolens slutsats att de två aktuella paragraferna i Bilsportförbundets tävlingsregler hämmar den konkurrensen och därför inte får tillämpas.

Att tävlingsreglerna har beslutats i en demokratisk process inom en föreningsrättsligt skyddad ideell organisation hindrar inte detta. Marknadsdomstolen menar att konkurrensrätten i det här fallet står över föreningsrätten, trots att den senare finns inskriven i vår grundlag.

Man kan även undra om beslutet betyder att vi kommer att få fler ärenden till Konkurrensverket där alltså en myndighet ska granska och avgöra frågor som normalt sett avgörs av en förenings eller ett förbunds medlemmar. Hur många fler marknader kan Konkurrensverket hitta inom svenskt föreningsliv? Och hur många andra, av medlemmar demokratiskt fattade beslut, antagna stadgar eller andra gemensamt beslutade regler inom den ideella sektorn riskerar att ogiltigförklaras?

Det finns också anledning att fråga sig om Marknadsdomstolens beslut kan föra med sig att andra områden där ideella föreningar efter politiska beslut gynnas i förhållande till privata företag, till exempel skatteregler, ekonomiskt stöd eller hyressubventioner ifrågasätts?

Den politik för den civila sektorn som riksdagen beslutade om 2010, liksom den idrottspolitik vi ställde oss bakom året innan, bygger på att det finns en skillnad mellan ideell verksamhet och privat näringsverksamhet. Och att det av många olika anledningar finns särskilda skäl att på olika sätt, till exempel skattemässigt, gynna människors egenorganisering i det civila samhälle som idrottsrörelsen tillhör.

Avser kulturministern, mot den nu redovisade bakgrunden, att vidta någon lagstiftningsåtgärd eller annan åtgärd eller ta något initiativ för att förtydliga politikens innebörd?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2013-01-22 Anmäld: 2013-01-22 Besvarad: 2013-01-31
Debatt (7 anföranden)