anslag till domstolarna

Interpellation 2004/05:552 av Ertsborn, Jan (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-25
Anmäld
2005-04-25
Besvarad
2005-05-13
Sista svarsdatum
2005-05-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 april

Interpellation 2004/05:552

av Jan Ertsborn (fp) till justitieminister Thomas Bodström om anslag till domstolarna

I en interpellationsdebatt den 10 februari i år bekräftade justitieministern att regeringen minskat anslagen till domstolarna för verksamhetsåret 2005. Detta var tvärtemot riksdagens beslut i höstas att höja anslaget med 110 miljoner. Men regeringen betalade sedan aldrig ut 24 miljoner och krävde dessutom att anslagskrediten skulle nollas senast den 31 december 2005.

Justitieministern utlovade den 10 februari också att inom kort kunna redovisa vad de diskussioner och den dialog, som då fördes med Domstolsverket, lett fram till. Detta har vi inte hört något om.

Domstolsverket har nyligen för justitieutskottet redovisat att både antalet nya mål och de mål som väntar på domslut fortsätter att öka, framför allt i länsrätterna och tingsrätterna. Dessutom pekar de ekonomiska förutsättningarna för de kommande åren mot allt större underskott.

I massmedierna har flera höga domstolschefer under den senaste tiden varnat för effekterna av den förda politiken och krävt att regeringen upphäver besparingsbesluten från december 2004. Justitieministern har då svarat att domstolarna även i år kommer att få ökade resurser jämfört med tidigare år, bland annat med tillskott i årets budget.

I vårpropositionen, tilläggsbudgeten, föreslås att domstolsväsendet tillförs ytterligare 175 miljoner, varav 120 miljoner avsätts för att täcka kostnader för förberedelserna inför de nya arbetsuppgifterna med den nya instans- och processordningen avseende utlännings- och medborgarskapsärenden. Resterande 55 miljoner avses täcka de nya arbetsuppgifterna med överklaganden beträffande färdtjänst och riksfärdtjänst. Det blir alltså inga nya pengar för att möta nya mål eller för att klara upp mål som redan i dag väntar på rättegång.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern:

Vad avser ministern att göra för att domstolarna rent faktiskt ska få ökade ekonomiska resurser för verksamhetsåret 2005?

Debatt

(14 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:552, anslag till domstolarna

Interpellationsdebatt 2004/05:552

Webb-tv: anslag till domstolarna

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 47 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jan Ertsborn har frågat mig vad jag avser att göra för att domstolarna rent faktiskt ska få ökade ekonomiska resurser för verksamhetsåret 2005. Som jag redogjorde för vid interpellationsdebatten i februari i år finns det behov av ytterligare resurser till domstolsväsendet med hänsyn till ökningen av antalet inkommande mål och det pågående reformarbetet. Regeringen har, i den av riksdagen i december 2004 antagna budgetpropositionen, föreslagit en ramhöjning av domstolsväsendets anslag med 110 miljoner kronor år 2005. I budgetpropositionen aviserades också en ramhöjning för 2006 och 2007 med ytterligare 90 respektive 125 miljoner. Tillskottet år 2005 och de aviserade tillskotten för 2006 och 2007 innebär att man från och med 2007 kommer att ha en anslagsnivå som ligger 325 miljoner kronor över 2004 års nivå. En annan sak är att regeringen har tvingats vidta utgiftsbegränsande åtgärder för år 2005. Åtgärderna innebär att 0,6 % av anslagen samt det anslagssparande som fanns vid utgången av 2004 ställs till regeringens disposition samt att anslagskredit inte medges för 2005. Dessa åtgärder syftar till att undvika att överskrida utgiftstaket och gäller generellt för hela statsförvaltningen. De utgiftsbegränsande åtgärder som vidtagits innebär inte en omvärdering av tidigare ställningstagande av domstolsväsendets resursbehov. Justitiedepartementet har under våren fört en dialog med Domstolsverket om resurserna till domstolsväsendet. Dessa har resulterat i att domstolsväsendets anslag i vårpropositionen för 2005 tilldelades ytterligare engångsvisa medel för innevarande år på 175 miljoner kronor. Av dessa är 55 miljoner kronor avsedda för tidigare målökningar och 120 miljoner kronor avsedda för att finansiera domstolsväsendets förberedelser för de nya arbetsuppgifter som följer av den nya instans- och processordningen avseende utlännings- och medborgarskapsärenden. Justitiedepartementets dialog med Domstolsverket fortsätter för att klargöra vilket ytterligare behov som kan finnas för innevarande år. Väl fungerande domstolar handlar dock inte bara om ekonomi. Det är också viktigt att arbetet reformeras. Nyligen har regeringen lämnat propositionen En modernare rättegång . Förslagen i propositionen kommer att leda till att domstolarnas dömande verksamhet kan bedrivas mer effektivt. Bland annat kan handläggningstiderna förkortas och risken för inställda förhandlingar minska. Moderna och mer flexibla rättegångsregler är bara en - om än en betydelsefull - del av det omfattande arbete med att reformera domstolsväsendet som regeringen bedriver sedan slutet av 1990-talet. Reformarbetet är även inriktat på att se över domstolarnas yttre och inre organisation samt att renodla domstolarnas verksamhet. Detta arbete kommer att fortsätta med kraft.

Anf. 47 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jan Ertsborn har frågat mig vad jag avser att göra för att domstolarna rent faktiskt ska få ökade ekonomiska resurser för verksamhetsåret 2005. Som jag redogjorde för vid interpellationsdebatten i februari i år finns det behov av ytterligare resurser till domstolsväsendet med hänsyn till ökningen av antalet inkommande mål och det pågående reformarbetet. Regeringen har, i den av riksdagen i december 2004 antagna budgetpropositionen, föreslagit en ramhöjning av domstolsväsendets anslag med 110 miljoner kronor år 2005. I budgetpropositionen aviserades också en ramhöjning för 2006 och 2007 med ytterligare 90 respektive 125 miljoner. Tillskottet år 2005 och de aviserade tillskotten för 2006 och 2007 innebär att man från och med 2007 kommer att ha en anslagsnivå som ligger 325 miljoner kronor över 2004 års nivå. En annan sak är att regeringen har tvingats vidta utgiftsbegränsande åtgärder för år 2005. Åtgärderna innebär att 0,6 % av anslagen samt det anslagssparande som fanns vid utgången av 2004 ställs till regeringens disposition samt att anslagskredit inte medges för 2005. Dessa åtgärder syftar till att undvika att överskrida utgiftstaket och gäller generellt för hela statsförvaltningen. De utgiftsbegränsande åtgärder som vidtagits innebär inte en omvärdering av tidigare ställningstagande av domstolsväsendets resursbehov. Justitiedepartementet har under våren fört en dialog med Domstolsverket om resurserna till domstolsväsendet. Dessa har resulterat i att domstolsväsendets anslag i vårpropositionen för 2005 tilldelades ytterligare engångsvisa medel för innevarande år på 175 miljoner kronor. Av dessa är 55 miljoner kronor avsedda för tidigare målökningar och 120 miljoner kronor avsedda för att finansiera domstolsväsendets förberedelser för de nya arbetsuppgifter som följer av den nya instans- och processordningen avseende utlännings- och medborgarskapsärenden. Justitiedepartementets dialog med Domstolsverket fortsätter för att klargöra vilket ytterligare behov som kan finnas för innevarande år. Väl fungerande domstolar handlar dock inte bara om ekonomi. Det är också viktigt att arbetet reformeras. Nyligen har regeringen lämnat propositionen En modernare rättegång . Förslagen i propositionen kommer att leda till att domstolarnas dömande verksamhet kan bedrivas mer effektivt. Bland annat kan handläggningstiderna förkortas och risken för inställda förhandlingar minska. Moderna och mer flexibla rättegångsregler är bara en - om än en betydelsefull - del av det omfattande arbete med att reformera domstolsväsendet som regeringen bedriver sedan slutet av 1990-talet. Reformarbetet är även inriktat på att se över domstolarnas yttre och inre organisation samt att renodla domstolarnas verksamhet. Detta arbete kommer att fortsätta med kraft.

Anf. 48 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Jag ska börja med att tacka justitieministern för det svar som jag just nu har hört på min interpellation. Det är inte bara jag utan hela Folkpartiet som känner stor oro för situationen i domstolarna. Vi kan inte se domstolarna som vilken statlig myndighet som helst. Jag skulle önska att vi i Sverige hade gått lite längre när det gällde Montesquieus maktfördelningslära och särat domstolarna från den verkställande makten. Men man kan gå en bit på vägen, och det skulle regeringen ha kunnat göra genom att göra ett undantag för domstolarna när regleringsbrevet utfärdades i december och anslagskrediten drogs in som innehöll en del av de 110 miljoner som vi beslutade om här i riksdagen. Den allvarliga situationen i domstolarna känner justitieministern väl till, men jag ska ändå återge vad som sagts av ett par chefsdomare. Jag börjar med lagmannen i Helsingborg, Sigurd Heuman, som har uttalat: Det som nu inträffat är mycket anmärkningsvärt. När jag fick del av regleringsbrevet trodde jag knappt mina ögon. Jag kan inte minnas en liknande svängning i de ekonomiska förutsättningarna någon gång under alla mina år inom rättsväsendet. Presidenten i Svea hovrätt Johan Hirschfeldt har uttalat: Jag har inte varit med om något liknande tidigare. För hovrättens del räcker dessa pengar i elva månader, inte tolv. Chefsrådmannen Runar Viksten i Stockholms tingsrätt talar om kaos på sin avdelning, och Lena Berke, lagman i Stockholms tingsrätt, säger att hon kan återbesätta bara två av åtta pensionsavgångar. Jag skulle kunna fortsätta och göra detta till en lång lista, men jag vet att justitieministern väl känner till detta. Det har förekommit debatter både muntligen och i tidningar om detta. Det tillskott på 55 nya miljoner som kom i tilläggsbudgeten skulle, angavs det i propositionen, göra att man skulle klara av överklaganden om färdtjänst och Riksfärdtjänsten. Det måste vara felskrivningar. Jag tror mera på vad justitieministern har sagt nu, att det är ett allmänt tillskott till domstolsväsendet. Vad som händer i domstolarna är att måltillströmningen har ökat i tre år. Den fortsätter att öka. Jag har ingen statistik för de fyra första månaderna för 2005 mer än från den domstol som jag känner bäst till, nämligen den i Varberg. Där har man räknat fram att brottmålen har ökat med 15 % under de här fyra månaderna och familjemålen med 25 %. Det finns ingen anledning att tro annat än att det fortsätter. Justitieministern vill gärna tala om förändringar i domstolsväsendet. Vi har fått en proposition om ett modernare rättegångsförfarande. Det har vi från Folkpartiet tacksamt tagit emot. Vi är överens med regeringen om de här förändringarna, även om det ska tillstås att vi hade många diskussioner och överläggningar om vi skulle acceptera prövningstillstånd till hovrätt vad gäller tvistemål. Men till slut kom vi fram till att vi skulle kunna acceptera det. Det skulle kunna vara en hjälp till att lösa en del av de problem som redan finns i domstolarna. Vi lade också särskilt märke till, och det har säkert justitieministern också gjort, att Lagrådet tog sig friheten att uttala att det inte bara är fråga om förändringar i systemen, här måste också pengar komma till domstolsväsendet. Jag vill avsluta detta inlägg med att fråga: Kan inte domstolscheferna i dag i denna debatt få ett besked från justitieministern att man kan få använda anslagskrediten, att domstolarna säras från övrig statlig verksamhet?

Anf. 49 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Domstolarna har en unik roll att spela i samhället. Det är en myndighet som inte är riktigt som alla andra. Det är väldigt viktigt att våra domstolar är oberoende från den verkställande makten, från regeringen. Men såsom det ser ut i dag är man väldigt beroende av regeringen på ett sätt som är olyckligt, inte minst när det gäller den ekonomiska styrningen som gör att domstolarna lämnas lite vind för våg, hävdar jag. Vi har hört Jan Ertsborn redovisa hur ekonomiskt pressat läget är och vilka effekter det får för domstolarnas arbete. Man kan utveckla detta ytterligare och fundera över vilka effekter det kan få för rättssäkerheten. Allt större balanser tillsammans med en ökad måltillströmning gör att människor får vänta väldigt länge på att få sin sak prövad, och tid är också en del av rättssäkerheten. Vid sidan av det pressade ekonomiska läget är det också stora förändringar och reformer på gång - som vi har diskuterat, men vi är inte helt överens - som syftar till att spara in 110 miljoner på sikt, en besparing som Thomas Bodström nu har drivit igenom. Det pågår ett generationsskifte inom domstolarna som också tar kraft, tid och resurser, och man håller på med stora administrativa omställningar för att få domstolarna att fungera ännu bättre. Som lök på laxen har det nu tillkommit en diskussion om lönesättningen. Varken justitieministern, jag eller någon annan i riksdagen ska blanda sig i denna lönedebatt, herr talman. Men principerna för att man nu ska införa mer individuella löner också i Domstolsverket är minst sagt konstitutionellt tveksamt. Vissa domare hävdar att det är konstitutionellt oacceptabelt och ett brott mot domstolarnas oberoende. Jag är inte beredd att gå riktigt så långt, men jag är beredd att gå så långt som att säga att Folkpartiet liberalerna har mycket svårt att acceptera att man håller på med så konstitutionellt tveksamma åtgärder. Det kan öppna upp för misstankar om att domare är lojala i en viss riktning och att de får belöningar om de avgör mål, kanske inte fel, men i alla fall fort. Detta ska betygsättas på något sätt. Det blir väldigt konstigt och är faktiskt unikt i västvärlden. Jag har några synpunkter på detta om justitieministern tycker att det här är ett sätt att gå vidare på när det finns så starka konstitutionella invändningar. Jag har mycket svårt att se det. Den borgerliga alliansens förslag är i stället att Domstolsverket ska frigöras och att man ska markera att det är en unik myndighet som kanske inte alltid behöver drabbas av den enorma osthyvel - eller snarare lie - som regeringen tar fram när budgeten inte håller eftersom man har så konstiga samarbetspartner och konstig politik. Då skär man ned på Domstolsverket. Är det en jättemyndighet, eller? Sprutar det ut pengar ur statsbudgeten via Domstolsverket? Så är det ju inte. Det är en relativt liten och mycket viktig myndighet och enligt grundlagen en helt avgörande myndighet som nu drabbas av regeringens besparingar. Stöder regeringen detta med individuell lönesättning också på det här området? Det finns på andra områden än rättsväsendet där det är mindre tveksamt. Beror det på att det är lättare och billigare att höja lönen för några få för att kunna rekrytera de skickligaste juristerna till domstolarna än vad det är att höja lönen för alla med ämbetet att vara ordinarie domare i Sveriges domstolar? Har detta med ekonomi att göra? Eller ser regeringen över huvud taget inte att det finns några konstitutionella problem i den delen? Det är ju väldigt allvarligt om det beror på ekonomiska besparingar att regeringen så starkt stöttar någonting som är så allvarligt och tveksamt från konstitutionell synpunkt.

Anf. 50 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Jag tänkte ta upp en annan fråga som rör Domstolsverket och dess ekonomi. I januari 2006 kommer framför allt vi stockholmare att bli drabbade av ytterligare beskattning i form av biltullar eller trängselskatter trots ett väldigt massivt motstånd från kranskommunerna. För borgarrådet Annika Billström som lovade att inte införa biltullar kommer det här att bli verklighet i januari 2006. Denna försöksverksamhet kommer att kosta stockholmarna och skattebetalarna flera miljarder kronor. Detta får också konsekvens för domstolarna. I Domstolsverkets styrelse har det diskuterats vad kostnaden kan komma att bli. Det finns ingen som vet det i dag, men det finns en försiktig beräkning. Om så lite som en promille av bilisterna skulle överklaga sina trängselskattemål skulle det kosta domstolarna mer än 120 miljoner kronor per år. Jag undrar vilken beredskap regeringen har och vilka beräkningar justitieministern gör av kostnaden för trängselskatten. Hur många jurister och hur mycket personal kommer att behövas inom domstolsväsendet? Och vad blir prislappen för detta försök för domstolarna? Det är min fråga.

Anf. 51 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Vi radar upp de problem som finns inom Domstolsverket för ministern. Men jag tror att det är väldigt viktigt att vi gör det, därför att diskussionen kring domstolarna måste handla om de realiteter som finns. Jag tänkte ta upp två saker. I justitieutskottet behandlar vi nu propositionen om modernare rättegångar. Det finns många bra förslag där, och vi är väldigt positiva till dem. Men en lustighet - om man får uttrycka sig så illa - i det är sammanhanget är att regeringen inte vill att vi ska kunna bestämma när en del av förslagen ska träda i kraft. Man vet inte när det finns pengar till att köpa grejerna. Man ska jobba mer med videokonferenser och modern teknik, och det är alldeles lysande. Det underlättar väldigt mycket och kan förenkla processerna, men då måste man köpa in videobandspelare och se till att det finns teknik på alla ställen. Uppenbarligen inser departementet att det inte funkar, så man skjuter fram det på obestämd tid. På det viset blir det en väldigt märklig beslutsordning för oss i riksdagen. Vi ska bestämma om man ska införa en ny form i processordningen och regler för hur man kan arbeta samtidigt som vi inte vet när det kan bli tal om ett genomförande. Det är en ekonomisk fråga. Jag vill understryka att man måste få ordning på detta. En annan sak som också bekymrar mig väldigt mycket - bland annat därför att man nu moderniserar och på grund av det tryck som ligger på domstolarna - är nämndemannaersättningarna. Det är flera år sedan jag frågade Domstolsverket när man var på besök i utskottet om man hade något intresse av att göra något åt dessa ersättningar. Det finns en gammal utredning där alla partier har varit överens om att det behövs nya tag och att nivåerna behöver lyftas, men ingenting har hänt. När det nu blir aktuellt med de nya migrationsmålen ska vi rekrytera 1 500 nämndemän. Alla våra partier har nu i uppgift att rekrytera dessa människor som ska kunna arbeta i organisationen, men hur lätt är det med de ersättningsnivåer som gäller i dag? Det förväntas att människor ska kunna ställa upp 15-20 dagar per år för att tjänstgöra i domstol, men om man har ett vanligt jobb är det inte helt enkelt, och vi vill ju gärna rekrytera fler i yrkesaktiv ålder och bredda rekryteringen till nämndemän. Jag tror att ersättningsnivån är väldigt central. När Domstolsverket nu har ekonomiska bekymmer är det alltid detta som kommer i kläm. När det gör det finns det risk för att det blir en felaktig professionalisering av domstolsväsendet. Jag och mitt parti anser att nämndemännen utgör en väldigt viktig del av ett bra rättsväsende. Ska man nu rekrytera väldigt många människor är det inte enkelt att göra det med de ålderdomliga villkor som gäller. Vi i partierna har under många år varit överens om att någonting borde göras. Men såvitt jag kan bedöma finns det inget utrymme för det. Planerar regeringen någon åtgärd eller något förslag som gör att vi kommer till skott med detta och kan få en modernare nämndemannakår än vad vi har i dag där fler kan delta och där vi kan rekrytera de grupper som det finns en brist på i dagens nämndemannakår?

Anf. 52 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det är roligt, närmast rörande, att se hur moderater ansluter sig till interpellationsdebatterna när nu moderatledaren har förbjudit er att debattera i andra sammanhang därför att han själv inte vågar att ställa upp mot Göran Persson. Det innebär dock vissa problem när det rör sig om fyra stycken, men jag ska göra så gott jag kan. Domstolarna får ytterligare 55 miljoner i år och kan också få något ytterligare tillskott, men det får vi återkomma till i höst. Besparingarna på 0,6 % gällde hela statsförvaltningen inklusive domstolarna, där de uppgår till 24 miljoner. När det gäller trängselskatt finns det olika siffror och olika uppgifter om hur många som kommer att överklaga och i så fall inte accepterar ett demokratiskt beslut. Själv tror jag inte att det blir så många men kan naturligtvis inte veta det, och det kan ingen veta. Låt oss se hur många det blir, men vi har naturligtvis med det i beaktande. När det gäller frågan om ersättningen till nämndemännen ska vi komma ihåg att nämndemän numera får ersättning fullt ut för sitt inkomstbortfall. Det tycker jag är viktigt att säga, därför att det sägs i vissa fall något helt annat. Man får alltså full ersättning. Om man sedan ska ha ytterligare en ersättning utöver den för inkomstbortfall är förvisso en relativt angelägen fråga, men jag kan inte nu säga hur det blir. Jag tycker att det är viktigare att ge medel för domstolarnas verksamhet och en del andra saker. Men jag vill inte säga att det inte ska bli någon ytterligare ersättning. Vi får återkomma till det. När det gäller andra delar i fråga om nämndemännen tycker jag att det är viktigt att vi nu får in en annan representation som bättre motsvarar det svenska samhället. Det handlar om alltifrån ålder till personer med annan etnisk bakgrund än den svenska. Det handlar också om att man ska kunna kvotera in personer som inte kommer direkt via de politiska partierna - allt detta för att det ska vara på det sätt som det var tänkt från början, nämligen att de bättre ska representera allmänheten. När jag nu får chansen att debattera med fyra stycken undrar jag vad ni säger om det som domarna faktiskt anser är den allra, allra viktigaste frågan och som tas upp på varje domarmöte, nämligen att vi ska fortsätta med reformen om att sammanlägga de allra minsta domstolarna därför att man inte klarar av det och de inte ger samma rättssäkerhet runtom i landet. Detta är den absolut mest återkommande frågan som jag möter när jag träffar domarna. De har så förtvivlat svårt att förstå varför de inte hör någonting från borgerliga politiker. Möjligtvis säger Centern någon gång att de är absolut emot det, och vissa andra kan också säga det lokalt. Men det vore väldigt intressant att höra om man stöder domarna i denna inriktning och varför man har varit så tyst i denna fråga. När man har sagt något har det nästan alltid varit kritik mot sammanläggningarna. Men domarna, som borde vara de som bäst vet, anser att detta är det absolut viktigaste för sin egen skull, för domstolarnas skull men också för allmänhetens skull, med tanke på de förändringar som har gjorts och att det nu i praktiken inte är möjligt att bedriva arbetet på samma sätt som man gjorde tidigare med kanske två eller tre domare. Man ska känna till EG-rätten, hela Europakonventionen och så vidare på ett helt annat sätt än tidigare. Det tycker jag vore väldigt intressant att få svar på.

Anf. 53 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Domstolscheferna hade liksom jag önskat att få ett lite klarare besked. Om det ska komma lite mer än de 55 miljonerna i höst så är det för sent. Vi är faktiskt inne i maj månad 2005 redan nu. Här hade det funnits möjlighet för justitieministern att ge ett klart besked så att vi åtminstone hade kunnat stilla lite av den oro som råder ute i domstolarna. Justitieministern vet lika väl som jag att det ligger massor med tvistemål färdiga för huvudförhandling i våra svenska domstolar. Men man har inte möjlighet att sätta ut dem, för man har inte tillräckligt med domare. Vi vet att bevisningen blir besvärligare allteftersom tiden går. Vi vet också att påföljderna i brottmålen allt oftare blir icke frihetsberövande med hänsyn till att det har gått så lång tid sedan gärningen begicks. Det här är inte tillfredsställande. Det finns en annan sak som vi själva, både vi här i riksdagen och i departementet, kan åtgärda, och det är att vara lite tydligare i lagstiftningen och se till att det inte blir så mycket mål i domstolarna. Vi har ett mycket fint exempel på detta när det gäller ändringarna i förmånsrättslagstiftningen och övergångsbestämmelserna. Justitiedepartementet hade under förra våren möjlighet att gå in och rätta till oklarheterna men ville inte göra det. Vi väckte en motion som dessvärre inte gick igenom här på grund av ett av samarbetspartiernas agerande. I dag finns det åtminstone 50 mål liggande i våra svenska domstolar. Det är ungefär hälften av dem på det ena hållet och hälften på det andra hållet, och de vandrar upp till Hovrätten. Det kom in ett hundratal mål i november december också som en följd av den här lagstiftningen. Jag tycker att vi ska vara lite självkritiska, både departementet och vi i riksdagen. Vi kan vara tydligare och på det viset bespara domstolarna ett antal mål. Justitieministern återkommer gärna till förändringen i domstolarnas yttre organisation. Vi har debatterat den tidigare. Vi har en mycket bestämd inställning, och det är att vi vill ta ett helhetsgrepp på situationen. Det innebär inte att vi säger att vi är emot förändringar. Det har vi inte gjort från Folkpartiets sida, och det gör vi inte nu heller. Men vi ville inte ta län för län. Vi ville ha ett helhetsgrepp i en ordentlig parlamentarisk utredning. En del av de genomförda förändringarna kan jag personligen tycka är helt okej, och det finns förändringar där jag tycker att man har gått för långt. Jag tycker inte att man behöver ha så stora domstolar som Domstolsverket och även en del av våra domstolschefer har eftersträvat. Vi kommer att fortsätta granska de förslag som eventuellt kommer i den delen. Men, justitieministern, vad ska beskedet bli till domstolscheferna för 2005? Ska presidenten Johan Hirschfeldt driva Svea hovrätt även i december månad, den tolfte månaden? Ja, självfallet ska han göra det. Men får han lite medel till att göra det, eller blir det ett utnyttjande av en kredit som egentligen inte finns? Jag skulle vilja få svar på det. Jag skulle vilja ha ett uttalande av justitieministern om att domstolarna är annorlunda än andra statliga myndigheter och måste särbehandlas när det gäller anslagen.

Anf. 54 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Jag vill verkligen anknyta till det sista som Jan Ertsborn säger, att man måste särbehandla domstolarna. Vi har hört justitieministern svara nyss, och vi har hört justitieministern framträda i debatter tidigare. Regeringen som är företrädd här i dag gör ingen skillnad på Domstolsverket och andra myndigheter. De ska drabbas av samma besparingskrav, de ska drabbas av samma osthyvel, samma anslagsöverskottsindragningar, samma uppsägningar av krediter och samma generella indragning till regeringens disposition. Vi pratar om den oberoende domstolen i en rättsstat som är så fundamental i en demokrati. Det är en rent konstitutionell fråga detta hur man behandlar domstolarna. Jag lyfter frågan om det finns ekonomiska skäl som gör att regeringen så glatt ser att vi ska införa individuell lönesättning för domare, för det är ju billigare att höja lönen för några få än att höja för alla. Det är väl klart att alla presterar olika, men i en demokrati kan man inte öppna för misstanken att de som dömer efter de lagar som har föreslagits av regeringen och som vi har stiftat i riksdagen dömer efter någon sorts lojalitet och någon princip om att man ska gå en viss riktning. Ska den lönesättning som regeringen förespråkar, gratulerar och välkomnar tillämpas också för justitieråd och regeringsråd blir det ju helt absurt. Ska de ha olika löner också i Högsta domstolen? Det blir väldigt, väldigt konstigt. Vad gäller strategierna för våra domstolar har vi velat ha ett samlat grepp. Vi möter när vi är ute domare som framför allt tar upp arbetsbelastningen och bristen för medborgarna. På domstolarna, precis som i all annan verksamhet, herr talman, måste man ha ett rent medborgarperspektiv. Det handlar om en rätt att kunna komma till domstol, att kunna få sin sak prövad. I dag växer högarna, inte minst av tvistemål där människor har konflikter som ska lösas i domstol. Men man kommer inte dit, för regeringen tycker att det här är en verksamhet som precis all annan statlig verksamhet, och vad spelar köer på två tre fyra år för roll? Jag tycker att det är konstitutionellt väldigt allvarligt att man behandlar domstolarna på ett så tråkigt sätt, för det leder till att Sverige försämrar sin ställning som en rättsstat.

Anf. 55 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Det är mycket märkligt i frågan om trängselskatten. Det är mindre än ett år tills det vansinniga fullskaleprojektet ska genomföras i Stockholm, och regeringen har ingen prislapp på vad det kommer att kosta för de berörda myndigheterna och vad det kommer att kosta för Domstolsverket. Vi vet att måltillströmningen redan i dag är väldigt hög, att ärendena får ligga i balanser, att bevisningen försvagas och så vidare. Vi vet att den nya instans- och processordningen kommer att generera behov av fler än 100 domare som ska rekryteras, domare som ska rekryteras från den öppna marknaden i en helt annan ordning än tidigare. Jag tycker att det är märkligt att man kan genomföra ett försök som kostar flera miljarder kronor, med start i januari 2006, utan att ha en prislapp på vad det kommer att kosta. Det är så uppenbart att biltullar ska genomföras kosta vad det kosta vill trots att medborgarna i kranskommunerna har sagt nej i flertalet folkomröstningar. Men jag vet några som är glada. Det är de som jobbar på IBM, där man är huvudentreprenör. Där har man gått ut med direktiv och sagt: Även om ni tycker att det här är dåligt och värdelöst är det en otroligt bra inkomstkälla för företaget att genomföra hela planeringen. Jag är intresserad av att veta: Vad kommer det att få för konsekvenser för domstolarna? Hur många domare beräknar man kommer att behövas för att avgöra trängselskattemålen? Är siffran 120 miljoner kronor i extra kostnader relevant, eller kommer det att bli ännu dyrare? Någonstans måste man ändå veta vad man bestämmer sig för innan man genomför ett beslut om trängselskatt i Stockholm.

Anf. 56 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag vill först säga att det inte finns något förbud mot att debattera. Däremot har tydligen partiledningarna inte kommit överens om formerna för de allmänpolitiska debatter som Socialdemokraterna utmanade oss moderater till. Det tycker jag är tråkigt. Jag tar alla tillfällen till debatt på det område som vi båda arbetar med. Det är därför jag är här i kammaren i den här debatten. Detta är ett tillfälle där vi kan diskutera rättsväsendets ekonomi. Det blir inte mycket av det när vi kommer till debatten om vårpropositionen. Det blir tyvärr inte utrymme för det. Jag ska gå till de två ämnen som jag hade tagit upp. Det är först fråga om nämndemännens situation. Jag kan inte ersättningsreglerna fullt ut. Men jag har i vart fall förstått det finns problem med detta. Om vi har takbelopp och om det är så att vi ska få yrkesarbetande människor med olika bakgrund måste man säkert också ha en del morötter i systemet, eftersom det är så väldigt mycket tjänstgöring. Jag har förstått av de nämndemän jag känner, och det är ganska många, att man är besviken över att vi inte har kunnat hantera en uppgradering av det hela. Jag är rädd att det skjuts på framtiden med den budget vi ser för domstolarna. Det andra som jag tycker är viktigt att säga är att jag delar uppfattningen som man har ute i domstolarna. Vi har en del domstolar som är för små. Det fungerar illa. Bakgrunden är att vi har haft en utveckling här i landet som gör att bygder töms på människor och verksamhet. Det får konsekvenser också för domstolsorganisationen. Vad vi måste göra är att väga närheten och rättsväsendets närvaro mot möjligheten att bedriva en professionell verksamhet. Där har vi i flera omgångar gemensamt från alliansen efterlyst en tydligare riktlinje från regeringen. Det har varit en ad hoc -verksamhet som varit väldigt besvärlig att hantera. Justitieministern kan vara klar över att Moderaterna inte är några tingsrättskramare. Men vi vill ha en organisation som också kan vara effektiv och finnas med närhet till medborgarna. Då kan vi inte lägga ned alla tingsrätter även om en del av dem är små.

Anf. 58 Thomas Bodström (S)
Jag får erinra om att det gäller att hålla sig till ämnet här. Detta är en interpellationsdebatt och inget privat gräl. (Justitieminister THOMAS BODSTRÖM: Herr talman! Nyss talade man om Annika Billström.) Det är jag som avgör detta. Nu håller vi oss till interpellationsdebatten. Ni har haft ett antal inlägg om det som inte hör till interpellationsdebatten.

Anf. 60 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Jag tackar för det sista inlägget från justitieministern. Det kan kanske sägas inge lite grann hopp. Vad som slår mig och som gör mig lite bekymrad är att i justitieministerns värld är det i huvudsak brottmål som det handlar om i domstolarna. Jag som har min huvudsakliga sysselsättning i lagutskottet tänker väldigt mycket på tvistemål. Där är bekymren stora. Jag är väl medveten om att situationen jämfört med andra europeiska länder är förhållandevis god i Sverige. Men vi har sett en klar försämring på senare år när det gäller tidsaspekten. Den gör mig bekymrad. Den hör vi om. Vi kommer tyvärr att höra från Europadomstolen i sinom tid att vi inte klarar att uppfylla våra skyldigheter enligt Europakonventionen. Vi behöver ordentliga tillskott till rättsväsendet. Domstolsväsendet kostar i dag drygt 4 miljarder. Vi behöver kanske ett par hundra miljoner till för att vi ska få in det antal domare vi behöver. Om jag hade haft möjlighet som oppositionspolitiker att biträda justitieministern vid de interna förhandlingarna i regeringen om finanserna som säkert pågår, och kanske framför allt med samarbetspartierna, skulle jag ha mycket enkelt för att få fram pengarna. Det finns åtskilliga saker man kan jämföra med. Men att låta domstolsväsendet gå på knäna och samtidigt låta Miljöpartiet styra och göra av med bortemot 4 miljarder på ett friår kommer vi aldrig att kunna acceptera från oppositionens sida. Jag hoppas att justitieministern tar till sig detta och att vi sakta men säkert får en förbättring i domstolsväsendet.

Anf. 61 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jag delar uppfattningen att det är bekymmersamt i år. Men i statistiken ser det också ganska positivt ut för de år som varit under 2000-talet. Jag ska inte säga att det ser ut så överallt. Framför allt finns det också stora skillnader mellan olika domstolar trots att man har ungefär samma resurser. När man ser till bland annat brottmål men också tvistemål kan man se att det ligger ganska jämt. På vissa håll ser man till och med en viss förbättring under flera år och inom flera verksamhetsdelar och för olika slags målgrupper. Vi har lite olika roller här. Det kommer också fram i kritiken. Det är bekymmersamt. Men det är inte på det sätt som har beskrivits i andra sammanhang. Jag vill inte säga att Jan Ertsborn har gjort det. Det har sagts att svenska domstolar inte klarar av någonting och att det skulle vara på ett sätt som är helt oförenligt med Europakonventionen och annat. Det är inte så. Det är klart att också Sverige liksom andra i vissa mål har dröjt för länge med handläggningen. Det gäller alla länder. Men internationellt sett ligger vi bra till. Vi ska naturligtvis fortsätta att sträva mot ännu fler förbättringar.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.