Anslag för ökat företagande

Interpellation 2017/18:23 av Penilla Gunther (KD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-10-09
Överlämnad
2017-10-10
Anmäld
2017-10-11
Sista svarsdatum
2017-10-24
Svarsdatum
2017-11-10
Besvarad
2017-11-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

I den presenterade höstbudgeten från regeringen är det svårt att utläsa om det utgår anslag till fler aktörer inom företagsrådgivning och utveckling än Almi Företagspartner, som är en statlig aktör på området.

Det har tidigare varit stor besvikelse hos Coompanion, Winnet med flera samt inte minst hos Nyföretagarcentrum, som finns över hela landet och har flest möten och rådgivningstillfällen med personer som vill starta företag.

Årligen ges 17 000–20 000 personer rådgivning kring start av företag genom Nyföretagarcentrum. Av dessa startar 7 000–10 000 nya hållbara företag, och tillsammans med de övriga aktörerna är det betydligt fler än Almi, som dock varje år får betydligt högre anslag till sin verksamhet.

Om regeringen menar allvar med sina olika strategier för innovation, export med mera behövs fler som ger rådgivning för att möta olika personers kunskap och bakgrund, inte minst kvinnor och utlandsfödda. Det handlar också om att kunna starta företag tillsammans, till exempel i ekonomisk förening eller i andra associationsformer, för att möta marknadens behov och uppfylla drömmen hos dem som vill starta sitt företag. Där inbegrips också förståelsen för behovet av riktiga mikrolån, som kräver ett samarbete mellan kreditinstitut, banker och fonder.

Min fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg är därför följande:

 

Kan ministern ge en förklaring till, och en bild av, vilka aktörer som ska ges anslag utifrån vilken strategi för att möta behovet av fler och växande företag över hela landet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:23, Anslag för ökat företagande

Interpellationsdebatt 2017/18:23

Webb-tv: Anslag för ökat företagande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 10 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Penilla Gunther har frågat mig om jag kan ge en förklaring till, och en bild av, vilka aktörer som ska ges anslag utifrån vilken strategi för att möta behovet av fler och växande företag över hela landet.

Regeringen för en politik för fler och växande företag. En mångfald av företag och företagare är viktig för hela näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet. Regeringens budgetproposition för 2018 innehåller en rad satsningar som kommer företag och företagare till gagn och som för det svenska näringslivet framåt. Sverige är och ska vara ett land med ett gott företagsklimat som ger förutsättningar för företag att skapa, växa och exportera.

En i raden av de företagsfrämjande insatser som regeringen gör är att möjliggöra stöd till företagsfrämjande aktörer, vilket Penilla Gunthers fråga avser. Detta sker inom ramen för Tillväxtverkets uppdrag att främja en hållbar näringslivsutveckling och en hållbar regional tillväxt i hela landet. Tillväxtverket har möjlighet att ge verksamhetsbidrag till näringslivsfrämjande organisationer, och regeringen har sedan 2007 överlämnat ansvaret för verksamhetsbidragen och deras storlek till Tillväxtverket. Detta gjordes för att säkerställa en så effektiv och rättssäker fördelning av stöden som möjligt, då myndigheten har den kompetens som krävs för att göra denna typ av bedömningar.

Från och med 2017 fördelar Tillväxtverket verksamhetsbidrag genom tematiska utlysningar. Myndigheten beviljar sedan 2017 även verksamhetsbidragen för en längre tidsperiod på tre år, något som varit ett starkt önskemål från just aktörer som Coompanion och Nyföretagarcentrum, vilka Penilla Gunther lyfter i sin interpellation. Tillväxtverket erbjuder i nuläget möjlighet för verksamhetsbidrag till organisationer som kan bidra till att stärka företags arbete med design, stärka företags produktionskompetens, främja innovationskontor, inkubatorer och science parks, erbjuda affärsrådgivning för nyföretagande, främja studenters entreprenörskap, främja kooperativ utveckling och sprida kunskap om entreprenörskap, innovation och näringslivets utveckling.

Utöver Tillväxtverkets verksamhetsbidrag utlyser också Jordbruksverket med flera myndigheter inom ramen för landsbygdsprogrammet medel för företagsrådgivning med syfte att stärka, utveckla och nyskapa företag på landsbygden.

Verksamhetsbidragen bidrar till arbetet med att fortsätta stärka grogrunden för starka svenska företag. Regeringen anser att en mångfald av företag och företagare är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, sysselsättning och innovativitet och rustar Sverige för framtiden.


Anf. 11 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! God morgon! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag har tagit med mig budgetområdet i bokform, för det var egentligen grunden till att jag valde att ställa den här interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förut har det varit ganska tydligt vad de olika företagsrådgivarorganisationerna har fått. Vi har tidigare haft en interpellationsdebatt om bristen på fortsatta anslag till exempelvis Snilleblixtarna och hela raddan av organisationer som funnits med. Vi har en mängd sådana organisationer som syftar till företagsrådgivning och start inom olika grupper. Vi har till exempel UF i skolan, Drivhuset på högskolor och universitet, Coompanion för kooperativ utveckling, Nyföretagarcentrum för företagsstart rent allmänt och en rad andra aktörer.

Den fråga som har bekymrat mig och som jag gärna vill ha statsrådets svar på är: Vart har alla de här aktörerna tagit vägen? Även om man överlåter en sak till en myndighet bör man ändå kunna veta vad de här aktörerna får. Är det så att den ansvariga myndigheten, i det här fallet Tillväxtverket, inte fortsätter med sina verksamhetsanslag, trots att anslagen har kommit i klump från regeringen och departementet?

Det är också så att vi ser en klar styrning mot Almi som den allena saliggörande aktören på det här området, vilket många vänder sig emot. Almi tar definitivt inte emot personer som vill starta arbetsintegrerande sociala företag. Det har de inte kompetens för. De vill ha starka aktörer som de vet kan ha en bärande affärsidé direkt. De vill inte ägna extra rådgivningstimmar till den typen av personer som kommer och vill ha rådgivning. Kooperativ rådgivning kan de definitivt ingenting om heller, och det ska naturligtvis Coompanion sköta runt om i landet.

Winnet har fått sina anslag omfördelade till att bli en tummetott, rent ut sagt. Helt plötsligt finns ju inte pengarna, förutom i de regionala tillväxtmedlen. Då ska varje regional aktör välja att ge medel till Winnet och andra typer av organisationer som jag nämnde nyss. Om man av diverse olika skäl väljer att inte göra det kommer dessa verksamheter de facto att läggas ned. Det finns ingen möjlighet att driva dem vidare.

Då måste det vara väldigt tydligt och klart vad det är som gör att regeringen inte vill visa upp så aktivt att de här organisationerna på olika sätt och med sina olika målgrupper fortsättningsvis har en roll att spela. Vi kan läsa i budgeten för det här utgiftsområdet att andelen personer i Sverige som känner till vad som krävs för att starta och driva företag var 54 procent under förra året. Då säger jag, som själv har jobbat med det här: Vad vill ministern göra åt detta? Om vi får bättre rådgivning blir det också bättre företag.


Anf. 12 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag tackar interpellanten för diskussionen. Jag tror att man måste vara noga med att fundera på hur vi vill styra den här verksamheten. Jag har utgått från samma styrningsmodell som den förra regeringen. Systemet innebär att Tillväxtverket har ansvar för att fördela resurser och göra bedömningar av hur man strategiskt ska jobba med främjandefrågorna. Det var en modell som den borgerliga regeringen införde och som den här regeringen inte har ändrat. Det betyder att det är Tillväxtverket som nu med längre tidsperioder, faktiskt upp till tre år, fördelar anslag till de här organisationerna. Det har varit någonting som de har efterfrågat och som vi tycker är väldigt bra, för det skapar mer förutsägbarhet i systemet.

Det är inga hemliga uppgifter. Tillväxtverket är jättetydligt med det här. Man kunde säkert ha skrivit en lista på vilka som har fått anslag för de närmaste tre åren. Det är inte något problem. Men det kan skapa bilden att det är regeringen som detaljstyr exakt hur mycket pengar de enskilda organisationerna får. I vår modell, som infördes av den förra regeringen, är det inte så det går till. Jag tycker att man ska vara tydlig gentemot dem som läser en budgetproposition om vem det är som fattar besluten om fördelning av medel, och det gör Tillväxtverket utifrån sin bedömning av både hur det har fungerat och vilka behov som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att den här modellen är bra. Om Kristdemokraterna eller Alliansen vill ändra den modellen är det helt okej. Men då kan man vara öppen med det och säga: Nej, vi ska inte ha det på det sättet. Då hade man kunnat tänka sig att Kristdemokraterna i sin budgetmotion skrev hur mycket ni ville ge till respektive organisation. Men jag läste inte det i er budgetmotion heller. Om man tycker att Tillväxtverket ska ha det ansvaret och tror att den myndigheten har en rättssäker process för fördelning av de här medlen tycker jag att man ska stå upp för den modellen.

Är företagsfrämjande och information en viktig verksamhet? Ja, det är det. Är det bra att Almi överlåter till Coompanion att informera och stödja företag inom till exempel den sociala ekonomin? Ja, jag tycker att det är bra, för Almi har inte riktigt den kompetensen och är inte experter på det. Jag är glad över att Almi för vidare de eventuella företagskonstruktionerna till Coompanion, som har det specifika ansvaret för och den unika kunskapen om företagsstrukturer inom socialt företagande. Det är väl så vi vill att de ska jobba - de samverkar med varandra och klampar inte in på varandras specialiteter och ansvarsområden, för det finns flera olika företagsfrämjare med olika insatser.

Om jag får lyfta frågan lite grann kan jag konstatera att det vi ser just nu är ett enormt nyföretagande. Jag såg de senaste siffrorna från oktober. Jag vet inte om Penilla Gunther sett dem. Nyföretagandet varierar väldigt mycket från månad till månad, så man ska inte dra för stora växlar på en månads statistik. Det har gått både ned och upp. Men faktum är att den senaste statistiken visar att 6 049 nya företag hade startats under oktober. Det är det högsta antalet sedan 2004 och en uppgång på 18 procent. 19 av 21 län ser en kraftig ökning i nyföretagandet. Det har att göra med informationsinsatser och stöd till företagare, men ytterst har det att göra med konjunkturen och den tillväxtpolitik vi har i Sverige. I år räknar vi med en 3procentig tillväxt som till stor del bygger på investeringar som den här regeringen prioriterar.

Vi har en positiv utveckling. Vi måste följa frågan om hur vi stöder nyföretagande och växande företag. Jag för fortsatt gärna en sådan diskussion. Men jag vill inte ändra modellen att det är Tillväxtverket som anslår och fördelar medel.


Anf. 13 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Jag blir lite överraskad över statsrådets inställning i frågan. Det handlar inte om att om man inte är nöjd ska man ändra modellen. Vad jag vill få fram är den vikt som dessa organisationer har runt om i landet.

Jag har svårt att se att Almi, som är ett statligt ägt bolag, ska fördela medel till vare sig Nyföretagarcentrum eller andra rådgivarorganisationer. Det kan ändå inte vara möjligt att man ska göra på det sättet. Om man nu vill ha en struktur, som statsrådet säger, med Tillväxtverket som myndighet ska väl de i så fall verkligen fördela medlen. Vi är uppenbarligen överens om att det är en modell som ska fungera, men det ska inte gå via Almi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett tydligt exempel är Nyföretagarcentrums mentorprogram. Det ska helt plötsligt läggas över på Almi trots att Nyföretagarcentrum driver det framgångsrikt sedan flera år tillbaka. Pengarna ska Almi även där på något sätt välgörande, ungefär socialt, skänka till Nyföretagarcentrum. Jag tycker att det är helt horribelt. Vi ska ha en modell där alla ser vad som händer och sker med medlen som finns avsatta för olika organisationer för företagsfrämjande. Det jag vill komma åt här är att det inte är tillräckligt tydligt.

Vi ska vara medvetna om att om det enligt uppgift går ungefär 100 miljoner - jag upprepar siffran, 100 miljoner - till organisationen Hela Sverige ska leva har det inte gått genom någon särskild kvarn och malt när det handlar om rättvisa för företagsfrämjande. Jag vill gärna se en redovisning av vad som gör att man väljer att lägga så många miljoner på den typen av organisation när man knappt lägger ett par miljoner på Nyföretagarcentrum som ändå finns över hela landet.

Jag träffade företrädare för Winnet i går. De var på näringsutskottets möte och föredrog sin verksamhet. De har stort förtroende i landet, absolut, men också i utlandet. De har ett Östersjösamarbete, Center of Excellence, och så vidare, och har samarbete med FN. Men här i Sverige är det stört omöjligt att kunna få del av de regionala tillväxtmedlen. Det gör att de kommer att få lägga ned verksamheter ganska snart i regionerna på grund av brist på medel.

Då är det inte riktigt sant att det bara är Tillväxtverket som på något sätt ska sköta siffran med medel som har tilldelats dem, utan det drivs på olika nivåer. Tittar vi på Almis verksamhet och talar om hur fördelningen har gjorts till exempel med lån står det inte minst i budgeten att 31 procent av lånen har gått till kvinnor och 69 procent har gått till män.

Talar vi också om kvinnors företagsamhet och lägger in mångfaldsbegrepp i det här är det ännu viktigare att vi har ett antal aktörer som kan möta olika människors behov när det gäller företagsstart.


Anf. 14 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är jättemånga frågor i en och samma diskussion. Jag ska försöka att reda ut några av dem.

Det första är att Almi har ett särskilt uppdrag att jobba med underrepresenterade grupper med till exempel lån, och kvinnor är särskilt utpekade där. Almi är en av få aktörer som redovisar könsfördelning. Det är ett krav från vår sida för att över tid kunna följa att det blir bättre och att kvinnors företagande tas på allvar. Det är en väldigt tydlig styrningsfråga från regeringen.

Vi tycker att det är viktigt att man redovisar det och därmed över tid kan följa att man lyckas med sitt uppdrag att jobba med underrepresenterade grupper. En annan underrepresenterad grupp är personer med utländsk bakgrund. De kan också ibland ha svårt att få lån eller finansiering av diskrimineringsskäl av andra aktörer. Där kan statens aktörer ha en viktig roll.

Jag är ändå lite förvånad över att det blir någon form av angrepp på Hela Sverige ska leva och den regionalpolitiska ansats som regeringen har. Det är en av vår tids absolut största och viktigaste frågor att se till att både service och företagande kan fungera i hela landet. Erfarenheterna från valresultaten i Frankrike med Le Pens framgångar, med brexit och med Trumps valseger visar hur viktigt det är att hålla ihop ett samhälle och hela landet i utveckling och tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Där gör regeringen stora insatser nu senast i budget igen inte bara för Hela Sverige ska leva, som är en organisation som får stöd, utan framför allt för Norrlandsfonden som får ett enormt stöd på 200 miljoner kronor för ökad utlåning till företagare i de fem Norrlandslänen. Jag blev väldigt förvånad när jag läste ert budgetförslag där ni föreslår att man ska dra in det stödet.

Det är en av de viktigaste tillväxtskapande åtgärderna vi kan göra från samhällets sida. Vi vet att de privata affärsbankerna inte är lika närvarande i hela Sverige och på landsbygden i vårt land. Då kan Almi som en tung statlig aktör eller Norrlandsfonden spela en väldigt stor roll. Den här regeringen har bestämt sig för att göra det vägvalet.

När det gäller jämställdhet i övrigt är det korrekt att vi inte har sparat någonting på pengarna för jämställdhet. Det vi har gjort är att flytta de pengarna till regional nivå. Det är ett vägval vi och inte minst Tillväxtverket har gjort, och vi har stött det.

Det regionala tillväxtansvaret måste finnas på regional nivå. Allting kan inte göras utifrån Stockholms perspektiv. Om man ska jobba med frågorna på allvar och vill påverka näringslivets utveckling i hela Sverige i nära samarbete med de aktörer som finns bör den regionala aktören med utvecklingsansvaret jobba med jämställdhet, och då finns det ansvaret på regional nivå.

Man kan säga att det är fel och att man ska lyfta bort frågorna om jämställdhet från det regionala utvecklingsansvaret och säga: Jämställdhet är ingenting som är prioriterat för er, utan det ska bara ligga på nationell nivå. Jag tror att vi får mindre impact av det. Vi får mindre jämställdhet i det arbete som görs med de tunga frågorna om regionalt utvecklingsansvar om inte frågorna ligger där.

Det innebär att man i vissa sammanhang är en självklar och jättetung aktör regionalt och därmed en naturlig samarbetspartner. På andra områden är man inte lika tung som aktör. Det kan finnas andra aktörer och andra strukturer som jobbar med frågorna, och då blir det lite olika över landet. Det bygger på att man jobbar med de strukturer som ger mest pang för pengarna och mest jämställdhetsarbete totalt sett.

För den här regeringen är jämställt företagande en jätteviktig fråga. Vi kommer att fortsätta att jobba med det. Men vi kommer inte att be om ursäkt för att vi också jobbar med regional utveckling i hela landet. Det är en av vår tids största tillväxtfrågor att se till att tillväxt, utveckling och jobbtillväxt sker i hela landet.


Anf. 15 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Jag kan bara upplysa statsrådet om att Kristdemokraterna i sin budget har lagt särskilda medel just för regional utveckling och inte minst forskning om det faktum att vi har liknande strukturer i de så kallade utanförskapsområdena, som är i städerna och större tätorter, som på landsbygd och i glesbygd. Det har den nuvarande regeringen verkligen inte tagit tag i.

Talar vi om jämställdhet är det någonting som jag har jobbat med i hela mitt liv. Det var anledningen till att jag blev kristdemokrat och började jobba politiskt över huvud taget. Därför blir det ännu mer obegripligt för mig att man i vissa fall överlåter det ansvaret för att främja jämställdhet i företagsstart och företagsfrämjande till just den regionala nivån om den regionala nivån inte uppfyller det regeringen anser vara viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tar man inte vara på Winnet eller andra som tydligt jobbar med kvinnors företagande blir det bekymmer. Vi har dessutom en statlig aktör som Almi som inte uppnår högre resultat i utlåning än 21 procent. Jag tycker inte att det är tillräckligt bra resultat. Vi borde vara ense om att det måste förbättras på alla nivåer.

Då är det helt omöjligt när det gäller en organisation som Hela Sverige ska leva. Jag gillar den organisationen och har ingenting emot den. Men det är orimligt att inte sätta den i samma sammanhang som de andra organisationerna, som också jobbar över hela landet och vill främja den regionala tillväxten.

Varför hanteras inte dessa organisationer på liknande sätt? Det är grunden till hela interpellationsdebatten. Jag ser inte hur regeringen har tänkt och vilken struktur och vilken plan man har för området.


Anf. 16 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi kanske kan återkomma till denna fråga flera gånger, för den är viktig. Den här regeringen gör otroligt mycket mer för regional utveckling än den tidigare regeringen gjorde. Det gäller de facto i budgetsammanhang, där det handlar om att vi prioriterar de medel som går till kommuner och landsting för att ge utvecklingskraft i hela landet. Det gäller också den uppväxling av investeringar i bredband där vi har fördubblat stödet till utbyggnad och gör större satsningar på infrastruktur inför den kommande planperioden - mycket större än tidigare. Dessutom gör vi till exempel riktade satsningar på finansiering just till företag i de fem Norrlandslänen. Jag är väldigt förvånad över att Kristdemokraterna går emot denna satsning - den största satsningen på många decennier på regional utveckling och företagsfrämjande i de fem Norrlandslänen.

Jag tror att detta är jätteviktiga frågor. Vi kommer att fortsätta att driva dem. Det kanske inte var så enkelt för Kristdemokraterna eller Centerpartiet att få igenom denna typ av frågor med en moderatledd regering tidigare. Det är fullt möjligt, för Moderaterna var väldigt Stockholmsfixerade. Vi kommer att fortsätta att driva regional utveckling, och man kan garantera att en feministisk regering kommer att fortsätta att driva jämställdhetsfrågorna. Vi har helt olika bilder av hur framgångsrika Kristdemokraterna är i sitt jämställdhetsarbete.

Detta är strukturella frågor där man måste jobba på bred front, och det kommer vi att fortsätta att göra. Jag är stolt över att vi har statliga aktörer som redovisar hur skev fördelningen är och att det finns möjlighet att över tid se till både de statliga organisationerna och privata aktörer och sätta press på dem att bli bättre på utlåning och jämställdhetsarbete. Detta kommer vi att fortsätta att driva i den här regeringen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.