angående belastningsskador

Interpellation 1999/2000:349 av Sjöstrand, Sven-Erik (v)

av Sjöstrand, Sven-Erik (v)

den 11 april

Interpellation 1999/2000:349

av Sven-Erik Sjöstrand (v) till statsrådet Ingela Thalén om angående belastningsskador

År 1992 godkändes 67 000 skador som arbetsrelaterade varav 48 800 ansågs vara arbetssjukdomar. År 1997 godkändes 7 300 skador varav 2 700 bedömdes vara arbetssjukdomar. Denna dramatiska förändring är inte främst ett resultat av en förbättrad arbetsmiljö.

Arbetsskadesjukpenningen togs bort under år 1993. Det har inneburit att en mängd personer inte får skälig ersättning för sina arbetsskador. I det regelsystem som gällde fram till år 1993 innebar den positiva regeln i 2 kap. 2 § i arbetsskadeförsäkringslagen att de flesta arbetsskadorna godkändes. I nuvarande lagtext är det framför allt de hårda bevisreglerna som förklarar varför det är svårt att få skador godkända som arbetsskador.

Förändringen i lagstiftningen har även lett till att en stor del av skadorna inte prövas över huvud taget. Statistiken över arbetsskador blir därmed missvisande och det förebyggande arbetsmiljöarbetet försvåras betydligt.

Av arbetssjukdomarna är ca 70 % belastningsskador. Fram till år 1993 godkändes varje år ca 50 000 belastningsskador. Efter att beviskraven skärpts godkänns årligen bara drygt 2 000 belastningsskador. Dessa skador drabbar dubbelt så ofta kvinnor som män. Effekterna av den hårdare arbetsskadeförsäkringen är därmed i högsta grad en jämlikhetsfråga.

För att en skada eller sjukdom ska klassas som arbetsskada i nuvarande regelsystem måste den samlade kunskapen med betydande grad av sannolikhet tala för att en faktor i arbetsmiljön är skadlig. Detta blir fallet då det föreligger en väsentlig kunskap inom medicinsk eller annan vetenskap för att en viss faktor har en sådan skadebringande egenskap. Denna uppfattning ska även vara relativt allmänt accepterad inom den medicinska vetenskapen.

Belastningsskadecentrum i Umeå har under flera år samarbetat med forskargrupper runtom i världen. Vid en stor konferens i Bryssel under februari i år framkom att nya forskarrön slår fast att långvariga statiska eller repetitiva belastningar i arbetet markant ökar risken för skador. Om en arbetstagare drabbas av en belastningsrelaterad skada kan forskarna med stor säkerhet avgöra huruvida arbetet bidragit till att skadan uppstått.

Det faktum att det i dag finns en samlad kunskap om hur belastningsskador uppstår i arbetslivet och att denna kunskap är allmänt accepterad inom den medicinska vetenskapen måste resultera i en utveckling där fler belastningsskador blir godkända som arbetsskador. Det är viktigt, inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv, att forskarnas kompetens tas till vara i handläggningen av ärenden som rör belastningsskador.

Jag vill därför fråga statsrådet följande:

1.Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att den fastlagda kunskapen om belastningsskador ska få genomslag i arbetsskadeförsäkringen?

2.Vad avser statsrådet att göra för att kunskaperna om belastningsskadorna ska förankras i den praktiska verkligheten hos myndigheterna?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2000-04-12 Anmäld: 2000-04-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.