alternativa drivmedel

Interpellation 2001/02:492 av Saarinen, Ingegerd (mp)

den 26 april

Interpellation 2001/02:492

av Ingegerd Saarinen (mp) till finansminister Bosse Ringholm om alternativa drivmedel

Styrmedlen kring alternativa drivmedel och angränsande områden präglas av systemfel. Vi har nästan genomgående detaljstyrning av hur man ska göra eller hur något ska se ut, och utvecklingsarbete styrs ryckigt via försiktiga dispenser och undantag. I stället borde vi ha mer av generella skatter och regler som styr mot önskat resultat.

Några förtydligande exempel:

• Inga nya dispenser för pilotprojekt har bifallits de senaste fyra åren.
• Enligt skattestrategin för alternativa drivmedel ska koldioxidneutrala drivmedel undantas från just koldioxidskatt, men bara upp till ett visst budgetutrymme.
• Etanolfabriken i Norrköping som startade förra året riskerar att inte få fortsatt skattedispens på grund av ett utslag i EG-domstolen.
• De nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar, vilket Miljöpartiet medverkat till, pekar ut några enstaka typer av fordon i stället för att sätta upp miljörelaterade ramvillkor.
• Fordonsskatten för bussar bygger på om motorerna fysiskt modifierats för annat drivmedel än diesel eller inte.
• Alkylatbensinen kommer först nu att få något nedsatt skatt, vilket med facit i hand borde ha skett för mer än tio år sedan.
• EU-direktiv hindrar fortfarande inblandning av mer än 5 % etanol i bensin, trots att detta har goda miljöeffekter.
• Miljöklassningen av drivmedel innehåller tekniska regleringar som automatiskt utestänger renare drivmedel, vilket dock är under utredning efter initiativ från riksdagen.
• Skatteundantaget för biogas som drivmedel reglerar med vilken metod gasen ska produceras.

Sammantaget har vi i dag en situation där i praktiken enbart kommunala organisationer eller andra stora organisationer som har starkt politiskt inflytande kan investera och bedriva verksamhet. Samtidigt vet vi att sådana organisationer inte alltid är de största innovatörerna.

Vi har också en situation där skatteregler normalt kommer i efterhand och därmed hindrar utvecklingen, och att de är detaljstyrande snarare än målstyrande. Det är numera svårt att hitta exempel på motsatsen.

En del av detta förstärks av EU. Mineraloljedirektiv anger t.ex. att alternativa drivmedel ska hanteras via kortsiktiga och begränsade undantag. EU:s nya förslag till direktiv om biodrivmedel innehåller en definition av biodrivmedel som utgår enbart från vilken råvara som används och som inte tar hänsyn till totala utsläpp av växthusgaser från hela livscykeln. Det skiljer sig principiellt från den aviserade svenska skattestrategin som utgår från begreppet koldioxidneutral. EU-förslagets skattedel innehåller dessutom en rad moment som snarast skulle skapa mer av godtycklig och ryckig styrning via skattedispenser i stället för de homogena och långsiktiga förhållanden som aktörerna behöver.

I grunden har ju alternativa drivmedel en intressant potential när det gäller att förbättra miljö och sysselsättning, och Sverige skulle kunna vara ett teknikledande land.

Tänker statsrådet att vidta några åtgärder för att utvecklingen i Sverige och EU ska vridas åt ett mer gynnsamt håll där lagar och regler stimulerar utvecklingen i stället för att i bästa fall följa utvecklingen?