Åldersbedömning av ensamkommande barn

Anf. 58 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Mikael Cederbratt har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att inga barn bedöms som vuxna och att inga vuxna bedöms som barn.

Frågan om en asylsökande är över eller under 18 år har betydelse i olika avseenden, inte minst när det gäller boende och omvårdnad men även när det gäller bedömning av frågan om uppehållstillstånd.

Jag vill börja med att klargöra att det är den som söker asyl i Sverige som ska göra sin identitet, inklusive ålder, sannolik. Om den asylsökande inte kan göra den uppgivna åldern sannolik måste en bedömning av åldern göras för att kunna pröva asylansökan.

Att bedöma någons ålder är svårt. Inför bedömningen av åldern kan därför, förutom sökandens egna uppgifter om sin bakgrund, även uppgifter från anhöriga, god man, socialtjänst och skola beaktas. Vidare kan slagningar i olika databaser göras för att få tillgång till tidigare registreringar om ålder och identitet. En medicinsk åldersbedömning kan erbjudas i de fall det fortfarande råder tvivel om åldern för att ge den sökande möjlighet att stödja sina uppgifter. Resultatet av en medicinsk åldersbedömning ska värderas tillsammans med all övrig bevisning och utredning i ärendet.

Det handlar i slutändan om bevisvärdering, och det är en fråga för myndigheter och domstolar att ta ställning till om den asylsökandes identitet har gjorts sannolik utifrån det underlag som finns att tillgå i varje enskilt fall. Nuvarande ordning uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet, och jag har inte för avsikt att ändra denna.

Anf. 59 Mikael Cederbratt (M)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. I dessa tider är det nästan omöjligt att inte sätta in den här frågan i ett lite större sammanhang. Uppemot 50 miljoner människor i världen är på flykt. Det är en oerhörd påverkan på krisländer som Eritrea, Somalia, Syrien och Afghanistan. I Syrien finns det 6-7 miljoner internflyktingar. Det är en fruktansvärd situation med våldtäkter, man skjuter urskillningslöst, sjukhus förstörs och hjälparbetare mördas. I Syriens grannländer finns det 3-4 miljoner flyktingar, och var fjärde person som går på Libanons mark är flykting. Till EU kommer det kanske 300 000-400 000 flyktingar - en på tusen EU-medborgare. Vi har ingen massinvandring till Sverige, men vi har en samhällsutmaning.

I all denna utsatthet är barnen mest utsatta. Därför är det viktigt att barn kan bedömas som barn för att säkerställa insatser för deras boende, vilken klass de ska gå i och hur asylbedömningen görs.

När jag skrev den här interpellationen i början av sommaren tror jag att Migrationsverkets prognos var att 8 000 ensamkommande flyktingbarn skulle komma. Nu hör jag siffran 12 000.

År 2014 kom 7 000 ensamkommande flyktingbarn, och då begärde Migrationsverket 624 åldersbedömningar. På dem fick man 219 svar. Frankrike och England gör åldersbedömningar regelmässigt, och min fråga till justitieministern blir därför: Åldersbedömningar är en del av bevisföringen, men varför är de så få, och varför är svaren så få?

Anf. 60 Staffan Danielsson (C)

Herr talman! Justitieministern! Jag tänker delta i denna viktiga debatt som enskild riksdagsledamot. Jag förespråkar bättre åldersbedömningar än i dag från Migrationsverkets sida. Mitt parti, Centerpartiet, står bakom gällande regelverk, liksom justitieministern och Migrationsverket.

Med tanke på laddningarna när dessa frågor diskuteras vill jag först slå fast att jag självfallet står upp för alla människors lika rätt och värde och för att Sverige ska stå fast vid dagens generösa utvecklingsbistånd och humanitära bistånd till FN:s arbete vid kriser i världen. Sverige är en humanitär stormakt i världen, vilket vi alla ska vara glada och stolta över. Jag står också bakom att Sverige ska ha en öppen och generös migrationspolitik i EU-täten eller mer.

Däremot menar jag att Sverige på några punkter i sina asylregler kommit lite för långt före övriga EU-länder, vilket bland annat bidrar till att mycket höga andelar av de asylsökande i EU väljer att söka sig till Sverige. Det har i sin tur bidragit till att Sveriges resurser för mottagning, boende, integration och jobbskapande nu är mycket ansträngda. Prognoserna för antalet asylsökande i år har sjunkit lite, bland annat beroende på att ryktena om svårigheterna har spridit sig.

Jag menar att det här är ett dåligt sätt att minska antalet asylsökande på. Det är inte bra för vare sig land eller flyktingar om mottagning, boende och så vidare fungerar för dåligt. Centerpartiet har lagt fram många utmärkta förslag för bättre integration med mera som borde genomföras snarast. Det hoppas jag att migrationsministern har noterat och jobbar hårt med.

När Sverige fastställer sina regelverk ska man givetvis göra det utifrån vad som är principiellt rätt och riktigt. Självfallet ska alla med asylskäl ges asyl. Men man måste också göra en omvärldsanalys, bedöma hur övriga EU-länder utformar sina regelverk och beakta även det vid fastställandet av de slutliga asylreglerna.

Här menar jag att Migrationsverket har brustit på några punkter. Till exempel litar Migrationsverket i mycket hög utsträckning på den asylsökandes egna uppgifter om ålder, trots att incitamenten för att uppge en ålder under 18 år även om man skulle vara några år äldre eller mer naturligtvis är starka, eftersom man då erhåller betydligt större resurser i olika avseenden. Medan övriga EU-länder i betydande utsträckning, som Mikael Cederbratt sa, gör handleds- och tandröntgen för att med rimlig säkerhet fastställa åldern i tveksamma fall, sker detta numera knappast alls i Sverige, bland annat beroende på stor tveksamhet från Barnläkarföreningen till att över huvud taget bestämma åldern på det här sättet. Migrationsverket vill egentligen göra mer än man nu gör.

Detta är en orsak till att så höga andelar av de ensamkommande i EU under uppgivna 18 år väljer Sverige. Andelen har stigit från under 10 procent till kanske 30-35 procent, som beräknats för i år. Kostnaden för staten har på åtta nio år ökat från under 1 miljard till över 10 miljarder och är på väg mot 15. Det är nära halva migrationsbudgeten.

Naturligtvis, migrationsministern, ska alla med asylskäl som kommer till Sverige beviljas asyl, oavsett ålder. Barn under 18 år ska givetvis ges asyl som barn. Däremot måste ett rättssamhälle pröva åldern, med rimliga säkerhetsmarginaler, så att vuxna män inte ges asyl som barn. Det vore inte rättssäkert eller rättvist.

Min fråga till migrationsministern är: Klarar Sverige uthålligt att ta emot en tredjedel av de ensamkommande i EU?

Anf. 61 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Mikael Cederbratt ställer egentligen en helt omöjlig fråga till mig. Frågan är: Hur ska vi säkerställa att inga barn bedöms som vuxna och att inga vuxna bedöms som barn? Vi vet båda två att det är omöjligt att säkerställa detta.

Migrationsverkets statistik över åldern på dem som kommer grundar sig på vilken ålder barnen uppger. 10 procent av barnen säger att de är under 12 år. Två tredjedelar är mellan 14 och 16 år. Skulle någon 16-åring eller 17-åring i själva verket kunna vara 19 år? Det är det vi pratar om. Ja, det är kanske så att någon av dem i själva verket är 19. Men som jag säger i mitt svar ligger bevisbördan på den som söker asyl beträffande åldern. Han eller hon ska göra sannolikt att han eller hon har den ålder som han eller hon uppgett. Sedan är det domstolen som bedömer.

Det finns i internets träskmarker en rik flora av misstänkliggöranden av de här barnen. Det finns på Twitter, Facebook och andra sociala medier. Egentligen är det inga barn som kommer till Sverige, sägs det, utan vuxna män. Jag besökte förra måndagen ankomstboendet i Malmö för att själv bilda mig en uppfattning om hur situationen ser ut, då det kommit så pass många, och jag har ingen som helst anledning att ifrågasätta den statistik som nu finns. Jag har en pojke som är 12 år. De barn som jag träffade var några år äldre, kanske 14, 15, 16 år. Det var inga "skäggbarn", som man läser ibland på nätet att de kallas. Man såg möjligen lite fjun på överläppen. Det är barn vi talar om i grund och botten. Och inte bara det! Det sägs att det bara är vuxna män, men 20 procent av de barn som kommer är flickor. De som påstår att det är vuxna män vi tar emot ägnar sig åt lögn, ljug och osanning.

Då är frågan: Varför görs det inte så många undersökningar, medicinska utredningar, som för något år sedan? Staffan Danielsson var inne på svaret på det. Det är nämligen så att de nya riktlinjerna från 2012 som Socialstyrelsen tog fram kopplade in just barnläkare som en viktig del i bedömningarna. Det finns starka etiska invändningar från barnläkarna mot att genomföra den här typen av utredningar. Det kan man ha synpunkter på, men det är så det ser ut.

Frågan är då för oss hur pass viktigt det är att vi tar reda på om en människa är 17 eller 19 år med ännu större säkerhet än vad vi gör nu. Är inte det allra viktigaste, när vi nu står i en sådan flyktingsituation som vi gör, att snarare än att misstänkliggöra dem som kommer till Sverige i stället försöka hjälpa dem?

Vi har kanske alla sett Expressens förstasida i dag. Vi har situationer där treåriga barn drunknar i Medelhavets vågor och sedan spolas upp på Europas stränder. Låt oss ägna all kraft åt att försöka hjälpa de barn och vuxna som nu kommer till Europa i stället för att misstänkliggöra dessa flyktingar!

Anf. 62 Mikael Cederbratt (M)

Herr talman! Min fråga är väldigt svår, förstår jag. Man kan inte säkerställa att inga bedöms fel. Jag för väl snarare ett resonemang om att man i alla fall ska göra det lite bättre än vad det är i dagsläget.

Det är viktigt att poängtera att det här inte är någon diskussion om vem som ska få stanna utifrån skyddsskäl, för det får man oberoende av om man är vuxen eller barn. Men vi har en stigande kostnad för Migrationsverket. Man har svårt att tillgodose den typ av boende som lagen säger att ensamkommande barn ska ha.

Jag nämnde siffrorna förut: 624 åldersbedömningar och 219 svar. Svaren drar ut på tiden, och handläggningstiderna blir längre. Vi talar om kostnader. För varje vuxen som ändå blir bedömd som barn tar man resurser från barnen. Därför tror jag att det är viktigt att ändå titta på åldersbestämningen, som är en av flera faktorer. Man ska veta att ändringsfrekvensen under 2014 var 46 procent på de svar som man fick.

Nu är det på det sättet att det har mycket med sjukvården och läkarna att göra. Som gammal sjukvårdspolitiker vet jag att det enda sättet att hantera det är genom dialog. Det finns få avtal. Det finns bara avtal med två landsting: Stockholm läns landsting med Södersjukhuset och Västerbottens landsting med Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Läkarna säger: Det är inte bara att det inte är helt etiskt, utan det är också ett ganska stort spann för hur precist man kan bestämma, mellan två och fyra år.

Jag kan konstatera att det saknas etablerade kontakter mellan Migrationsverket och många landsting. Därför frågar jag justitieministern om justitieministern är beredd att ta initiativ för att förbättra detta läge, för att kanske få en tätare dialog och diskussion med våra landsting och läkare.

Anf. 63 Staffan Danielsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Återigen, alla som flyr till EU och har asylskäl ska givetvis beviljas asyl i något EU-land. Och asyl beviljas man självfallet oavsett hur gammal man är.

Jag instämmer helt i det som migrationsministern säger om att den absoluta merparten är barn, och dem diskuterar vi inte. Jag vill diskutera att det kan finnas en del som är kanske 19, 20 eller 22. Jag tycker att det är fel om de i så fall ges asyl som barn, av olika skäl. Det är ingen stor fråga. Det är en liten fråga, men den har betydelse. Och det är den som jag lyfter fram.

Det är en stor ökning. Sverige utgör 2 procent av EU:s befolkning, och vi tar emot ca 30 procent av ensamkommande barn till EU. Jag ställde en fråga till migrationsministern om vad det beror på. Varför har Sverige blivit mycket mer attraktivt? Är det en nivå som är en målsättning eller som det är bra att vi fortsätter med? Klarar vi av den nu när flyktingströmmen ökar?

Ministern hänvisar till principen om att det är den asylsökande själv som kan begära ålderstest om åldern ifrågasätts. Det är riktigt. Men det är väldigt få som gör detta. Om man inte vill göra ett ålderstest vid en prövning, och om Migrationsverket ifrågasätter åldern, bör det läggas i vågskålen för att uppgradera åldern. Jag är osäker på hur detta sker i dag.

Oavsett om man är 17, 20 eller 22 ska man givetvis beviljas asyl. Jag pekar bara på att alla ska beviljas asyl. Om man är barn ska man beviljas asyl som barn, men om man är 20 eller mer bör man beviljas asyl som vuxen och inte som barn. Där tror jag att Sverige avviker lite från praxis i övriga länder, vilket kan påverka att andelen är så stor.

Anf. 64 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! En del av grundproblematiken är att man med de nya riktlinjerna från 2012 - de är faktiskt inte så nya längre - kopplade in barnläkarna på ett annat sätt än tidigare. Det ledde till att barnläkare gav uttryck för ganska starka etiska betänkligheter om att vara med på det här. Det är ett bekymmer när det gäller att få åldersbestämningarna utförda. Men även om man hade gjort det pekar Staffan Danielsson själv på att spannet är stort, mellan två och fyra år.

Jag menar att det här inte är den allra största frågan nu, när vi talar om de ensamkommande barnen. Min uppfattning är som sagt väldigt klar: Antalet ökar, och de som kommer är barn. Det är den bedömning som jag gör, utifrån det jag har kunnat se och utifrån dem jag har träffat.

Det kanske kan vara på det sättet att någon inte är 16 eller 17 utan att någon är 19. Det är omöjligt att fastställa det med total säkerhet. Så är det.

Jag håller inte med om att detta är den faktor som gör att många barn söker sig till Sverige. För det första ökar inte andelen barn som kommer till Europa och som söker sig till just Sverige. Den ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året. Där ser vi inga förändringar.

För det andra tror jag att det är helt andra faktorer som spelar in. Sverige är, vågar jag påstå, ett av de länder i världen som det är allra bäst för barn att växa upp i. Så är det. Vi som lever i Sverige vet att det är ett fantastiskt bra land för barn att växa upp i. Men det vet också stora delar av övriga världen. Sverige har ett oerhört gott rykte som ett barnvänligt land - i Asien, i Mellanöstern, i Afrika, i Latinamerika. Nästan var man än kommer är Sverige känt som ett land som håller på mänskliga rättigheter och som har en anständig politik i förhållande till våra medmänniskor. Den bilden är väldigt stark.

Det ska vi naturligtvis vara stolta över. Men det innebär också att när människor är på flykt och i den mest utsatta situation som de kanske någonsin har befunnit sig i - särskilt om man är ett ensamt barn på 12, 13 eller 14 år, ensam på vägarna och ska försöka hitta skydd någonstans - är det inte konstigt att bilden av Sverige som ett land där du kan få skydd, säkerhet och trygghet hägrar.

Jag tror att den faktorn är mycket större än huruvida vi gör medicinska åldersbedömningar och hur ofta de görs och så vidare. Den bilden är mycket viktigare för hur många barn som kommer till Sverige.

Vi står, som jag sa i mitt tidigare inlägg, just nu i den värsta flyktingkrisen som vi har sett på många år. Det som händer i Syrien är nog den största humanitära krisen i vår tid. Låt oss försöka se till att de som nu kommer till Europa får ett bra mottagande, och att vi gör det tillsammans.

Hur fördelar vi det här bättre i Europa? Jo, det gör vi genom en politik där vi fördelar ansvaret på ett bättre sätt mellan Europas medlemsländer - jag hoppas kunna företräda en sådan linje för Sverige när vi har ett nytt möte den 14 september. Då kommer andelen att minska för svensk räkning. Det är på det sättet man måste försöka lösa det nu.

Angela Merkel sa en bra sak häromdagen: Kunde vi hjälpa till att rädda bankerna kan vi väl också rädda flyktingarna.

Anf. 65 Mikael Cederbratt (M)

Herr talman! Jag håller med justitieministern om att vi har en flyktingkris. Men vi har också en het samhällsdebatt i vårt land, med många övertoner och där massinvandring faktiskt handlar om 48 000 människor. Det var precis så många flyktingar och anhöriga som kom förra året.

För att vi ska klara av att behålla den humana öppenheten måste det finnas en allmän acceptans för prövningssystemet. Prövningssystemet måste vara trovärdigt. Det måste vara skillnad på ett ja och ett nej. Om man har behov av skydd får man stanna. Om man inte har behov av skydd ska man lämna landet.

Det är ett tungt ansvar som vilar på justitieministern när det gäller att se till att trovärdigheten upprätthålls. Och en del i trovärdigheten är att åldersbedömningarna används på ett relevant sätt.

Anf. 66 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag instämmer i att vi har en het samhällsdebatt och att det är viktigt att hålla på grundprinciperna.

I praktiken påverkas inte rätten att få stanna eller inte i särskilt stor utsträckning av om man är 16 eller 19 år. Undantaget med synnerligen ömmande omständigheter finns, men det är väldigt litet. I huvudsak prövar domstolen om man har skyddsbehov eller inte. Om man kommer som barn från till exempel Syrien, varifrån vi ser att antalet ensamkommande barn nu ökar och har ökat väldigt kraftigt bara de senaste veckorna, kommer man att få stanna. Så är det. De som är från Syrien får stanna till 100 procent, skulle jag vilja säga.

Vi ska göra vår del i Sverige. Om vi tittar bara på Syrien och syriska flyktingar räknar vi med att Sverige, från det att kriget bröt ut 2011 fram till utgången av 2015, kommer att ha tagit emot 100 000 syriska flyktingar. Vi har därmed räddat 100 000 liv, varav kanske en tredjedel är barn, rent av kanske mer än så.

Det är en otrolig insats som Sverige har gjort. Vi ska vara väldigt stolta över det.

Det är 1 procent av vår befolkning. Om hela Europa hade haft samma politik och hade tagit ett lika stort ansvar som vi hade hela Europa kunnat ta emot 5 miljoner människor - det bor 500 miljoner människor i Europeiska unionen. Då hade vi inte haft några flyktingläger i Jordanien, Turkiet och Libanon. Vi måste helt enkelt se till att få en bättre fördelning.

Vi måste också få en bättre dialog mellan regeringen och de borgerliga partierna om detta. Jag sa häromdagen att jag är beredd att ta initiativ till en ny blocköverskridande överenskommelse. Den gamla är överspelad. Jag är beredd att ta initiativ till en ny sådan om det finns intresse på den andra sidan.

Överläggningen var härmed avslutad.