Prishöjningar på fjärrvärme
Interpellation 2022/23:135 av Joakim Sandell (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-12-29
- Överlämnad
- 2022-12-30
- Anmäld
- 2023-01-13
- Sista svarsdatum
- 2023-01-27
- Svarsdatum
- 2023-01-31
- Besvarad
- 2023-01-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för nästan hälften av uppvärmningen i landet. Bland flerfamiljshus är andelen som värms upp genom fjärrvärme omkring 90 procent. Tack vare att fjärrvärmesystemet är mycket effektivt för värmedistribuering och i allt högre utsträckning produceras fossilfritt är fjärrvärmeanvändningen inte bara bra för att minska den generella energianvändningen utan också ett ypperligt verktyg för att minska Sveriges klimatpåverkan.
Till skillnad från andra marknader finns det i dagsläget ingen konkurrens på fjärrvärmenätet. Den som bor inom ett fjärrvärmeområde och önskar använda just fjärrvärme som uppvärmningssätt har ingen möjlighet att välja mellan olika aktörer då leverantörerna verkar i ett naturligt monopol. Marknader som verkar inom ett naturligt monopol omfattas i regel av en prisreglering från samhällets sida. Så ser det inte ut på fjärrvärmemarknaden där fri prissättning råder. Det lämnar fjärrvärmekunder, såväl hushåll som företag, i en utsatt situation.
I september aviserade energibolaget Eon, som distribuerar fjärrvärme i Malmö och Burlövs kommuner, en prishöjning på fjärrvärme från årsskiftet. Priset höjs med 13 procent för privatkunder och med 20 procent för företagskunder. Detta är en betydligt högre höjning än den genomsnittliga höjningen av fjärrvärmepriset i Sverige, som beräknas bli 5 procent.
Fastighetsbolag i det berörda området har redan varnat för att prishöjningen ytterst kommer att drabba hyresgästerna, som redan nu har en ansträngd ekonomi till följd av den skenande inflationen.
Hela Europa befinner sig i utmanande tider till följd av Rysslands brutala krigföring mot Ukraina. Samtidigt kan den aktuella höjningen i Malmö och Burlöv inte till fullo förklaras av det ansträngda läget på energimarknaden. Samhället måste ta sitt ansvar och se till att fjärrvärmekunderna inte behöver drabbas av oskäliga prishöjningar när leverantörerna vill utöka sina marginaler.
Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
- Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?
- Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:135
Webb-tv: Prishöjningar på fjärrvärme
Dokument från debatten
- Tisdag den 31 januari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:54
- Protokoll 2022/23:54 Tisdagen den 31 januariProtokoll 2022/23:54 Svar på interpellation 2022/23:135 om prishöjningar på fjärrvärme
Protokoll från debatten
Anf. 74 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Joakim Sandell har frågat mig om regeringen och jag har någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i och vad regeringen och jag kan göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme.
Rysslands invasion av Ukraina och effekterna på den ryska exporten av fossila bränslen har påverkat de flesta energimarknader. Både privatpersoner och industrin pressas av orimliga energipriser, och både regeringen och EU arbetar intensivt för att hantera situationen. Helt uppenbart behöver ryska bränslen ersättas med fossilfria alternativ. Det är lika nödvändigt för ekonomin som för att hejda klimatförändringarna. Fjärrvärmesektorn är en viktig del av energiomställningen.
Konkurrensen på värmemarknaden bygger på att kunderna kan välja uppvärmningsteknik. Fjärrvärmeleverantörer måste vara konkurrenskraftiga för att fastighetsägarna inte på sikt ska välja andra alternativ.
Branschen har själv startat den så kallade Prisdialogen, som är ett system för att stärka den lokala dialogen kring förändringar i fjärrvärmepriset. Systemet har fått snabb spridning, och vid utvärderingar har det konstaterats att kunderna är positiva till processen.
Fjärrvärmelagen (2008:263) reglerar dessutom att konsumenter som inte accepterar ett visst pris kan vända sig till Fjärrvärmenämnden för medling. Trenden har dock varit att antalet tvister minskat kraftigt, och de senaste åren har Fjärrvärmenämnden bara behövt hantera enstaka ärenden.
Så kommer vi till men:et. Befolkningen, särskilt i södra Sverige, påverkas hårt av den rådande energikrisen. Vi behöver kraftsamla för att öka energisystemets robusthet, spara el och stötta hushåll och företag. I det rådande läget är det därför angeläget att fjärrvärmebolagen agerar ansvarsfullt. Regeringen kommer att följa utvecklingen på värmemarknaden mycket noga.
Anf. 75 Joakim Sandell (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på frågan! Bakgrunden till interpellationen är Eons minst sagt kraftiga höjningar i Malmö och Burlöv, där man har aviserat höjningar på 13 procent för privathushåll och 20 procent för företagskunder under nästa år.
I dag fungerar det så att de som bor inom ett fjärrvärmeområde inte har möjlighet att välja mellan olika aktörer. Däremot har man, precis som statsrådet säger, möjlighet att välja mellan olika typer av källor. Ett av alternativen är bergvärme, men det fungerar - om jag uttrycker mig lite försiktigt - inte så bra nere i Malmö och Burlöv. Det andra alternativet är att man går över till luft- och värmepump, till exempel. Men det skulle öka belastningen på elnätet, och där har vi bekanta problem nere i Skåne.
Vi har alltså ett väldigt stort bekymmer. Man kan i detta sammanhang säga att marknaden är en utmärkt tjänare men en usel herre. När det gäller systemet, som ändå är framtaget i dialog mellan kunder och branschen, tänker jag att ett par ruttna äpplen kan förstöra hela korgen, men två friska äpplen kan inte göra de ruttna friska. På samma sätt som det är viktigt att vi har ett energisystem som inte bara fungerar när det är soligt och blåser, som statsrådet brukar säga, måste vi ha fjärrvärme och prissättning på den som funkar både när det är kris och när det inte är kris.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Systemet med Prisdialogen har fungerat bra, men Eon är utslängda ur Prisdialogen för att de inte har levt upp till kraven. När det gäller anmälningar är det, sett över en tidslinje, väldigt få sådana. Föregående år var det 2. I år är det 200, bara gällande Eon.
Det finns alltså all anledning att titta närmare på en reglering, som den som finns i andra länder, till exempel Danmark. Ett annat alternativ att titta på är att man gör som på elmarknaden - att man har en aktör som står för nätet men släpper in andra leverantörer. Jag tänkte fråga statsrådet om detta är något som regeringen ämnar titta på.
Anf. 76 Patrik Björck (S)
Fru talman! Vi har diskuterat energifrågorna med energiministern under dagen, och vi har haft svårt att få svar. Energiministern har tidigare tyckt att vi har tolkat henne lite negativt.
Om man ska försöka tolka energiministern positivt är alltså svaret på den här interpellationen, där Joakim Sandell frågar om regeringen kan göra något för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme, att regeringen ska följa utvecklingen noga. Om man är väldigt positivt inställd skulle man möjligen kunna säga att regeringen har gett ett svar. Men det är, för att uttrycka sig diplomatiskt, inget tillfredsställande svar - att man följer en svår utveckling noga men inte tänker agera eller reagera. Men okej, ett svar är det, även om det inte är tillfredsställande.
En sak till som har följt med under den här dagen när vi har diskuterat energifrågorna är, fru talman, att jag vid flera tillfällen har frågat energiministern om den berättelse som hon före valet föredrog för väljarna: att bränslepriser, energipriser etcetera var den dåvarande regeringens fulla ansvar och att det inte fanns någon världsmarknad, några krig eller något annat som påverkade energipriserna. Jag ställde då en väldigt konkret fråga som jag inte fick något svar på: om man nu ska kalla de höga bränsle- och energipriserna för Putinpriser eller Ebbapriser.
Jag fick inget svar i den tidigare debatten. Möjligen skulle man kunna finna en antydan till svar i det här svaret på Joakim Sandells interpellation, fru talman. Här medger faktiskt energiministern att Rysslands invasion av Ukraina och effekterna på den ryska exporten av fossila bränslen har påverkat de flesta energimarknader. Både privatpersoner och industrin pressas av orimliga energipriser, och regeringen och EU arbetar intensivt för att hantera situationen. Helt uppenbart behöver ryska bränslen ersättas etcetera etcetera.
Då blir min fråga: Ska jag tolka detta som att energiministern nu har bestämt sig för att det är Putinpriser? Är det så, om man nu ska fortsätta att göra en positiv tolkning av det budskap som energiministern ger? Den frågan skulle jag vilja ställa. Är det så vi ska tolka svaret?
Anf. 77 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Om jag vore boende i Joakim Sandells valkrets - oavsett vad jag hade röstat på, om det så hade varit långt högerut eller långt vänsterut - hade jag varit väldigt nöjd med att ha Joakim Sandell som riksdagsledamot, för det är precis så här det ska funka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här har vi ett system, en marknad, som har fungerat förhållandevis bra i fredstid. Man har hittat sätt att självreglera sig på. Men nu är det uppenbart att man har stött på patrull och att det inte fungerar som det är tänkt. Mycket av det som är tänkt att lösas genom Prisdialogen går ju inte att lösa om en av de tunga aktörerna har lämnat den eller blivit utkastad för att aktörens påverkan på hushållen är så pass stor och skiljer sig så markant från alla andra aktörers agerande.
Detta är ett komplext system, som så mycket på energiområdet. Det handlar om de faktiska förhållandena och hur det är tänkt att fungera. Sedan har man en verklighet i hur geografin ser ut. Detta gör att det är en djupt problematisk situation.
Sedan den här interpellationen kom in och fick ett formellt skriftligt svar har vi också haft anledning att svara på fler frågor i medierna. Det är beklagligt att vi inte har hunnit ha den här interpellationsdebatten tidigare. Jag återkommer till det. Det är min absoluta ambition att hålla debatterna så tätt som möjligt inpå det att interpellationerna kommer in. Men detta är inte en fråga som vi tar lätt på, och jag söker gärna dialog om var vi har hittat lämpliga sätt att svara upp mot liknande situationer i andra länder. Det är uppenbart att det är en situation för hushållen och att det nu inte fungerar som det är tänkt.
Än så länge har vi en situation där systemet fungerar så till vida att man kan göra anmälningar. Tanken är att man ska kunna göra anmälningar, men nu ser vi en markant uppgång när det gäller anmälningarna. Vi behöver se lite hur det utvecklar sig. Det är anledningen till att jag i mitt svar betonar att vi följer situationen mycket noga. Vi måste ha underlag att agera på.
Men jag vill vara mycket tydlig. Tack för att den här frågan lyfts i kammaren! Vi kommer inte att dra benen efter oss om vi ser att vi behöver agera och att detta inte hanteras genom anmälningarna, och jag sätter frågetecken för om det verkligen kommer att hanteras genom anmälningarna.
Vi kan inte på studs ändra en hel marknadsmodell utifrån en aktörs agerande. Därför markerar jag att vi följer detta mycket noga, och beroende på hur det utvecklar sig kommer vi inte att avhålla oss från att agera.
Jag har återkommande påpekat att Sverige inte är immunt mot omvärldsläget. Jag vill inte anklaga någon riksdagsledamot för lögn, men det är direkt felaktigt att påstå att jag under valrörelsen skulle ha sagt att Sverige inte påverkas av omvärldsläget, globala marknadspriser och annat. Tvärtom har jag tagit detta i beaktande och sagt att det just därför är allvarligt att vi i Sverige ovanpå Putinpriser återkommande har fattat beslut som ökat vår sårbarhet, gjort oss mer känsliga för pristryck från andra länder och lagt tyngre sten på redan tung börda.
Anf. 78 Joakim Sandell (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag har också i en intervju i Sydsvenskan noterat att regeringen, som jag uppfattade det, också var öppen för att titta på en reglering av detta om det inte skulle ske någon förändring. Det tycker jag är bra.
Den här frågan har också andra bottnar. Vi har ju oerhörda bekymmer med inflationen. Oavsett vilket parti vi företräder vill vi göra vad vi kan för att trycka ned inflationen. Mycket fokus i den frågan har legat på att vi är inne i en avtalsrörelse, och man vädjar till arbetsmarknadens parter att hålla igen. Men frågan blir då hur näringslivet agerar i andra situationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Eon hade enligt ett underlag som jag har fått en vinstmarginal på 18 procent på fjärrvärmen under 2022. Med den höjning som nu aviserats kommer man under 2023 att ha en vinstmarginal på 21-21,7 procent. Dessutom har man inför 2024 flaggat för ytterligare höjningar, eller rättare sagt för ett spann mellan minus 5 och plus 20 procent. Övriga aktörer har flaggat för ett spann mellan minus 2 och plus 8. Skulle man höja lika mycket igen talar vi om vinstmarginaler på uppemot 25-26 procent, alltså att var fjärde krona går tillbaka till ägarna.
De som bor i Malmö och Burlöv och nu går in i en avtalsrörelse och får höra att de ska hålla igen kan ju inte tycka att det är rimligt att man i ett naturligt monopol låter var fjärde krona gå ned i ägarnas fickor.
För det enskilda hushållet - nu pratar vi om hyresgäster i allmännyttan - handlar det om 1 400 kronor i ökade kostnader bara för fjärrvärme. Fastighetsägarna Syd säger 2 procent. Sedan är det andra kostnader som har ökat under de här åren, inte minst räntor och liknande.
Det blir också lite så när man ser till skillnaden mellan privatkunder och företagskunder, för vilka är sedan kunder hos företagen? Jo, det är ju de som bor i hyresrätter. Man kan göra en jämförelse när det gäller socioekonomisk tillhörighet mellan dem som äger sitt boende och dem som inte gör det. Samtidigt säger näringslivsföreträdare att de som tjänar minst måste få det sämre innan de får det bättre; det är deras ingång i avtalsrörelsen. Detta får mig att undra. Näringslivet måste ju också ta sitt ansvar för den situation som vi befinner oss i just nu. Här verkar det, så att säga, vara ett ruttet äpple i äppelkorgen.
Anf. 79 Patrik Björck (S)
Fru talman! När man har lyssnat på energiministern före valet och efter valet hör man att det svajar. Jag vill också påpeka att det har svajat under dagen i dag när det gäller hur energiministern har svarat.
Står man inte på en stabil grund blir det lätt att man svajar. Det är extremt tydligt för den som har följt den här debatten att så är fallet. Vad det ska kallas kan man diskutera.
Men, för att avsluta lite positivt, tycker jag att det är ett bra besked från energiministern att hon fortsättningsvis kommer att ha ambitionen att följa riksdagens regelverk när det gäller hur man svarar på interpellationer och att de i fortsättningen ska besvaras i tid. Det tar vi riksdagsledamöter till oss som väldigt positivt. Det har nämligen från ett flertal interpellanter kommit upp en stor frustration när de har fått vänta på att få svar av energiministern, inte de normala två veckorna utan tre, fyra, fem eller sex veckor eller upp till över två månader.
Detta tar vi alltså till oss som positivt. Vi kommer naturligtvis, fru talman, att följa upp det och se om det är ett stabilt besked från ministern eller om det är ett svajigt besked. Men det får vi återkomma till.
Anf. 80 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Sällan har jag väl fått höra så kallade positiva kommentarer i en så negativ anda, men även om jag kanske inte når fram till ledamoten Björck tror jag att det är flera ledamöter här i kammaren som har hört att jag inte tar lätt på tidsaspekterna. Det betyder inte att detta inte kommer att hända igen, för det har funnits anledningar till att interpellationssvaren har dröjt, och det har varit tunga anledningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt vill jag understryka att den typ av interpellationsdebatt som vi håller här är just den typ av interpellationsdebatt som man vill hålla mycket tätt. Det här visar vilket fruktbart instrument detta faktiskt är för att lyfta problem som uppkommer under en lagstiftningsperiod i riksdagen. Det är något som på sikt kan bli föremål för vidare beslut i kammaren.
Det är som sagt ett väldigt komplext system - det gäller energisystemet i stort men också fjärrvärmen specifikt. Det är inte jättemånga som har koll på hur fjärrvärmen fungerar och varför den har en sådan viktig roll i elförsörjning i stort. Den möjliggör bättre förutsättningar för just en robustare elförsörjning, framför allt i storstäderna. Den avlastar elnätet, eftersom den medför att mindre el krävs för uppvärmning. Den minskar därmed också risken för avbrott. Det finns alltså många viktiga aspekter när det gäller att värna vår fjärrvärme och, som sagt, att följa detta mycket noga.
Beroende på hur det utvecklar sig kommer vi att återkomma. Om inte systemet klarar av att omhänderta denna situation kommer vi att agera.
Det är inte meningen att företag, i detta mycket svåra läge för Sverige och omvärlden i stort, ska göra krigsprofiter. Hushållen riskerar, precis som Joakim Sandell mycket riktigt påpekar, att klämmas från två håll om vi ser kraftiga prisökningar i ena änden samtidigt som samhället i övrigt försöker kompensera och dämpa inflationsutvecklingen och risken för ytterligare räntehöjningar genom att hålla nere löneutvecklingen.
Jag vill bara bekräfta att vi delar bilden och ser den risken. Det är därför vi också tar allvarligt på rapporterna om hur fjärrvärmesystemet nu har fått ett stort frågetecken kring huruvida det upplägg och den modell som vi har haft hittills fungerar eller inte.
Anf. 81 Joakim Sandell (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret och diskussionen! Jag har bara en vädjan om att statsrådet ska ta med sig detta. Det finns ju lite olika sätt att gå vidare och lite olika förslag på lösningar beroende på vem man pratar med. Men oavsett vem jag har pratat med nere i Malmö är alla rörande överens om att något måste göras, för rådande modell fungerar inte.
Vi har det danska systemet med en prisreglering, som kanske ligger mig nära hjärtat. När jag pratar med fastighetsägarna är de kanske inte riktigt lika pigga på regleringar rent generellt, men de framhåller att dagens modell med 80 olika prissättningssystem är ogörligt och inte transparent och att man skulle kunna titta på möjligheter att skära ned det till en handfull modeller i stället. Det är alternativ som finns, tillsammans med att man öppnar ledningarna för andra leverantörer av fjärrvärme.
Det finns alltså olika verktygslådor för att komma framåt i denna fråga, och jag hoppas att regeringen tar detta på största allvar och också presenterar förslag på hur vi kan komma till rätta med det.
Både allmännyttan i Malmö, MKB, och Fastighetsägarna Syd har anmält Eon till Konkurrensverket utifrån att de menar att man missbrukar sitt naturliga monopol. Det ska bli intressant att se hur det går.
Anf. 82 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag ska hålla mig kort. Jag vill tacka interpellanten för frågan, och jag vill sammanfatta med att säga: Vi tar dessa medskick med oss, och då menar jag att vi faktiskt tar dem med oss. Jag tänker att vi kommer att ha anledning att diskutera detta igen i närtid.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.