En långsiktigt hållbar infrastruktur
Interpellation 2022/23:124 av Carina Ödebrink (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-21
- Överlämnad
- 2022-12-21
- Anmäld
- 2023-01-13
- Svarsdatum
- 2023-01-24
- Besvarad
- 2023-01-24
- Sista svarsdatum
- 2023-01-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Infrastruktur i form av vägar, järnväg, flyg och it har inget egenvärde i sig utan är ett medel för att människor ska kunna förflytta sig, fysiskt eller digitalt, till jobb, studier och andra aktiviteter.
Teknik- och samhällsutveckling har inneburit att människor i dag transporterar sig över allt större områden. Detta blir också en utmaning för framtiden när det gäller att möta behoven från det lokala till det globala. Precis som i andra sammanhang hänger också all infrastruktur samman från det finmaskiga nätet till de stora stråken oavsett transportslag.
För att möta behoven och kraven från människor och näringsliv krävs väl fungerande och säkra transporter med tillräcklig kapacitet, god tillgänglighet samt transportsätt som är en del i den gröna omställningen.
För ett litet och exportberoende land som Sverige är robust infrastruktur en förutsättning för svensk ekonomi och konkurrenskraft och för en långsiktigt hållbar tillväxt. Det är också en förutsättning för att hålla ihop stad och land.
Planerna för att åstadkomma denna infrastruktur behöver därför vara långsiktiga. De nationella planerna för infrastruktur, liksom de regionala transportplanerna, bygger på tidigare planering samt prioriteringar och dialog med alla berörda intressenter. Bostadsplanering och näringslivets förutsättningar och utveckling är tätt sammankopplade till arbetet med infrastrukturplanering. Planeringen för nya stambanor som knyter samman våra storstadsregioner har pågått i flera decennier. Många utredningar har gjorts, mycket resurser och engagemang har investerats för att på bästa sätt förverkliga en hållbar infrastruktur för framtiden. Under resans gång finns det säkerligen skäl för politiken att rannsaka hur processen har hanterats.
Utifrån dagens situation och med det ovan beskrivna finns det skäl att fundera över hur vi på bästa sätt tar oss an infrastrukturplaneringen framåt. För verkligheten står inte still. Invånarna och företagen i vårt land förväntar sig att de politiska partierna tar ansvar för att skapa större långsiktighet och förutsägbarhet när det gäller infrastrukturplaneringen.
Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlsson:
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?
Debatt
(19 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:124
Webb-tv: En långsiktigt hållbar infrastruktur
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 januari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:50
Protokoll från debatten
Anf. 69 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Carina Ödebrink har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av det som har framförts i interpellationen om den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur.
Anders Ådahl har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att säkerställa en hållbar utveckling av pendlingen mellan Göteborg och Borås och då inte minst tågpendling på ny tågbana.
Daniel Helldén har frågat mig om regeringens besked dagen före julafton betyder att fyrspår Lund-Hässleholm skrinläggs eller om jag har för avsikt att fullfölja den tidigare planeringen med två nya spår för stambanan mellan Lund och Hässleholm.
Jag väljer att besvara interpellationerna gemensamt.
Carina Ödebrink berör flera viktiga frågor i sin interpellation, och det är lätt att hålla med om mycket av det som framförs. Ett litet och exportberoende land som Sverige behöver självklart en robust infrastruktur. Det är en förutsättning för vår ekonomi och konkurrenskraft, och därför behövs det långsiktighet i planeringen av vår infrastruktur.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Anders Ådahl och Daniel Helldén har frågor kring specifika delar av det tidigare höghastighetstågsprojektet.
Regeringen fattade den 22 december 2022 fyra beslut angående den tidigare regeringens planer för nya stambanor för höghastighetståg som kan komma upp i hastigheter på 320 kilometer i timmen.
För Ostlänken ska Trafikverket identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder, dock utan att det ska försena arbetet med Ostlänken nämnvärt.
För sträckan Göteborg-Borås är inriktningen att utreda en modifierad lösning utan att trafikstarten försenas. Trafikverket ska analysera vilka alternativa åtgärder eller paket av åtgärder i järnvägssystemet för hastigheter upp till som mest 250 kilometer i timmen som på ett kostnadseffektivt sätt kan utöka järnvägskapaciteten i stråket. Syftet är framför allt att förbättra förutsättningarna för arbetspendlingen i regionen samt att förbättra anslutningen till Landvetters flygplats.
För sträckan Hässleholm-Lund avslutas planeringen enligt den ursprungliga planen för nya stambanor för höghastighetståg. I stället görs ett omtag för att belysa nya åtgärder i järnvägssystemet, som på ett kostnadseffektivt sätt åstadkommer kapacitetsförbättringar i Skåne. Det ska främst handla om åtgärder på sträckan Hässleholm-Lund men även åtgärder på andra bandelar. Regeringen inväntar Trafikverkets utredning innan nytt beslut tas.
Planeringen för de centrala delarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping, avbryts.
Motiven till besluten är att regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven inom infrastrukturen är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg skulle tränga undan andra nödvändiga investeringar. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt.
Regeringen avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden.
Anf. 70 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Jag vill inte vara oförskämd, men jag måste ändå säga att det är ett anmärkningsvärt ickesvar.
Ambitionen jag hade med min interpellation var att försöka se på de viktiga infrastrukturfrågorna ur ett större perspektiv och få till en konstruktiv debatt här i kammaren i en för vårt land helt avgörande fråga för Sveriges roll i den hållbara gröna omställningen och för tillväxt och konkurrenskraft. Jag undrar också hur regeringens vision och tankar ser ut när det gäller infrastrukturens roll i samhällsbygget.
Vårt ansvar som beslutsfattare är inte bara här och nu eller den här mandatperioden. Vi har också ett ansvar så långt vår förmåga och kunskap räcker att fatta så kloka beslut som möjligt. Vad behöver vi göra i dag för att vårt land ska stå starkare, säkrare och mer framgångsrikt och hållbart om 20, 30 och 50 år?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! För mig handlar politik om två saker. Å ena sidan handlar det om att visa på skillnader - det här vill vi, till skillnad från er. Det gör det tydligt för dem vi företräder. Å andra sidan handlar politik också om att kunna samlas och ta ansvar i frågor som påverkar människor i deras vardag för generationer framåt. Säkerhetspolitik, energifrågor och klimatomställning är tydliga, aktuella exempel på det. En sådan fråga är också infrastruktur.
Fru talman! Mot bakgrund av det är Andreas Carlsons svar på min interpellation högst anmärkningsvärt. Jag är väldigt glad att statsrådet håller med om vad jag tycker, men att inte kunna bemöda sig mer än att på fyra och en halv rad i allmänna ordalag hålla med om det jag skriver tycker jag är respektlöst mot riksdagen och för det förtroende som Andreas Carlson har som statsråd.
Den gröna omställning som i dag sker i norra Sverige är ett resultat av en politik som handlar om att vilja och möjliggöra och om att lägga ut kursen och sätta segel för att skapa och ta vara på vindarna i den gröna revolutionen. Det är en utmaning att planera och förverkliga det som vi vill ska ske. Det handlar om bostadsbyggande, infrastruktur, energi och kompetensförsörjning.
Ett annat av vår tids största samhällsbyggnadsprojekt handlar om behovet av ny kapacitet för person- och godstransporter på järnväg. Frågan om nya stambanor har diskuterats i flera decennier, och det finns säkerligen anledning till självrannsakan för politiken brett när det gäller att hitta långsiktigt hållbara lösningar.
Regeringen och Sverigedemokraterna har nu beslutat att skrota planerna på nya stambanor. Detta har väckt många reaktioner från näringsliv, kommuner och regioner, som dessutom under resans gång har investerat mycket tid, pengar och engagemang, skrivit avtal och förbundit sig att bidra till förverkligandet.
Att säga nej förpliktar också till att ha ett alternativ för att lösa de problem vi ser, och därför vill jag fråga statsrådet: Vad avser Andreas Carlson att vidta för åtgärder för att skapa en hållbar långsiktighet när det gäller stora infrastrukturprojekt, och vad är regeringens förslag i dag för att öka kapaciteten på järnvägen?
Anf. 71 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Den 23 december, dagen före julafton, när folk stod hemma och griljerade skinkan, fixade med broccoli och slog in klappar, kom beskedet att stambanor i Sverige, som har utretts och diskuterats i tio års tid, avslutas och avbryts av regeringen. Det ser inte riktigt ut som att man ville ha uppmärksamhet runt en sådan nyhet, får man säga.
Jag har ägnat ganska mycket tid på sistone åt att prata med kommunpolitiker, kommuntjänstemän och näringslivet i Västsverige. Det finns ärligt talat inte någon som tycker att beslutet är bra, utan man tycker att det är dåligt.
Sedan den tidigare borgerliga regeringen initierade Sverigeförhandlingen 2014 har enorma resurser lagts på att lägga grunden för en kraftfull kapacitetsökning för Sveriges transportnät. Investeringar har utretts, förhandlats och planerats under miljontals arbetstimmar. Bara för Borås-Göteborg tror jag att 18 olika alternativ har utretts.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Stat, kommun och näringsliv har investerat miljarder kronor i detta arbete. Förväntningar har byggts upp inför framtiden. Människor i och runt våra större städer har sett framför sig hur framkomligheten ökar i vardagen och hur regioner växer. Nu råder i stället förvirring, besvikelse och oro. Sverige backar in i framtiden.
Nya stambanor behövs om landet Sverige ska hänga med i tillväxten. Detta har såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar vetat tidigare. Göteborg, Borås och Jönköping är tre separata arbetsmarknadsregioner i dag. Det är en del av Sverige som har en enorm outnyttjad potential. Göteborg-Borås är ett av Sveriges absolut mest trafikerade pendlingsstråk. Varje dag pendlar omkring 125 000 människor i detta stråk, men det är mindre än 1 procent som väljer tåget.
Med en ny tågförbindelse skulle restiden mellan Göteborg och Borås kunna sjunka från dagens 60 minuter med buss till 35 minuter med tåg, och om hela sträckan byggs ut med ny järnväg kan restiden mellan Göteborg och Jönköping sjunka från två timmar med buss till 50 minuter med tåg. Vi skulle då ha en arbetsmarknadsregion med betydande möjlighet för kompetensförsörjning och samtidigt ge människor möjlighet att bo i ett mycket större geografiskt område.
Göteborg-Borås är i dag Sveriges minst attraktiva pendeljärnväg. Det är ett sorgebarn, eller en museijärnväg om man så vill, från 1894. Tågets medelhastighet är 68 kilometer i timmen. Både bil och buss är betydligt snabbare. I dag passerar 1 400 bussar Kallebäcksmotet, som är infarten till Göteborg österifrån. Det är uppriktigt sagt inte riktigt klokt.
Från Västsverige är signalerna är tydliga. Om projektet skjuts upp försenas det med åtminstone fem till tio år, i värsta fall under oöverskådlig tid. Statsrådet säger i interpellationssvaret att trafikstarten inte ska försenas trots nya utredningar. Det finns uppriktigt sagt inte någon som tror på det.
Min fråga nu gäller också beslutet om sträckan Göteborg-Borås, där inriktningen är att utreda en modifierad lösning. Jag undrar, statsrådet: Vad betyder det att inriktningen är att undersöka en ny lösning? Vad betyder inriktning? Vad betyder detta beslut för Göteborg-Borås? Politiker och tjänstemän i kommunerna längs sträckan vet inte svaret.
(Applåder)
Anf. 72 Daniel Helldén (MP)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation om nya stambanor på sträckan Lund-Hässleholm.
Frågan var om det kommer att byggas två nya spår på stambanan så att vi får fyra spår mellan Lund och Hässleholm. Tyvärr, som vi har hört tidigare här, får vi inget svar från statsrådet utan snarare en upprepning av det pressmeddelande som departementet skickade ut den 23 december. Det ges inga besked. Jag skulle säga att statsrådet lika väl kunde ha skickat ut pressmeddelandet igen i stället för att skriva ett interpellationssvar. Jag hade förväntat mig något mer substantiellt om vad som gäller för Södra stambanan och specifikt för nämnda sträcka och de kapacitetsbehov som vi har för godstrafiken, persontrafiken och regionaltrafiken.
Vi vet att behovet är stort och att det växer. Överflyttningen av transporter till tåg är nödvändig. Om vi ska klara klimatmålen, om vi ska klara att ha ett fungerande järnvägssystem som inte stannar vid minsta störning, om medborgarna säkert ska komma till jobbet eller till släkt och vänner och om godset ska komma fram behöver vi nya spår. Därom finns ingen tvekan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu vet vi dessvärre att beslutet från regeringen dagarna före julafton mycket väl kan innebära att det inte blir några ytterligare stambanor och spår, framför allt inte mellan Lund och Hässleholm. Risken är överhängande att vi blir sittande med två spår på stambanan under överskådlig framtid. Det innebär att hela den kapacitetsförstärkning som vi så väl behöver och som alla inser behövs kommer att försenas med decennier. Detta är djupt oroväckande.
Nya stambanor behövs inte bara för Lund-Hässleholm, utan vi behöver bygga ett robust nät i hela södra Sverige. Detta vet också statsrådet, även om han nu säger att han har ändrat sig. Jag måste citera statsrådet, fru talman, för jag tycker att det är lite roligt: "Det enskilt största problemet i transportsystemet är kapacitetsbristen inom vårt nuvarande järnvägssystem. Kapacitetsbristen begränsar kraftigt järnvägens möjlighet att tillgodose dagens och framtidens behov. Nya stambanor skulle avlasta de gamla, som kan fortsätta användas för persontrafik, men också i högre grad reserveras för godstrafik. Det förbättrar för pendling och stärker förutsättningarna för svensk industri med ökad punktlighet av leveranser."
Fru talman! Statsrådet inser att detta behövs - det är det ingen tvekan om. Statsrådet inser det också när det gäller de centrala delarna, som också har ryckts bort, alltså Hässleholm-Jönköping, Linköping-Jönköping och Borås-Jönköping. Statsrådet säger i en annan motion att det är helt nödvändigt för Jönköpings län att detta görs, för att man ska kunna få till bra transporter när det gäller det lokala näringslivet och de boende i området.
Statsrådet vet att stambanorna behövs men står nu i begrepp att skrota alla möjligheter till nya förstärkningar av stambanor. Återigen: Detta är otroligt problematiskt.
Det gör det än mer oroväckande att statsrådet har låtit plocka bort alla de sträckor som vi nu talar om i EU:s planering för nya stambanor, det så kallade TEN-T-nätet. Detta sätter käppar i hjulet, inte bara för denna mandatperiods regering utan även för framsynta kommande regeringar som vet att detta behövs.
Jag måste fråga statsrådet: Hur kan statsrådet försvara detta? Vi kan helt enkelt inte frånhända oss hjälpen från EU att bygga nya stambanor.
Anf. 73 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! Jag har sedan valet 2014 varit riksdagsledamot, och tågresandet är min naturliga väg mellan Hässleholm och riksdagen. Detta alternativ har dock varit långt ifrån smärtfritt. Inställda tåg, stora tågförseningar och fullbokade tåg har tyvärr blivit en del av vardagen för oss tågpendlare. Varför? Jo, därför att stambanorna är gamla och slitna. Men de är framför allt fullbelastade.
När regeringen därför den 23 december, dagen före julafton, presenterade att man nu skrotar flera av dessa viktiga satsningar var det mer att likna vid en kolbit än en julklapp. Och vi var många som kände oss besvikna.
Skåne är, som många vet, en storstadsregion som består av Sveriges tredje största stad Malmö men också av flera andra stora städer och ett nätverk av kollektivtrafiknära och befolkningstäta orter. De är sammanbundna av en infrastruktur som möjliggör arbetskraft, arbetstillfällen, utbildning, kultur och idrott, bostäder samt rekreation i hela min region.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skåne är också en region som präglas av stor befolkningstillväxt, av världsledande forskning och av ett expansivt näringsliv.
En av de största flaskhalsarna i Skåne, och som inte bara påverkar min region utan faktiskt också Sverige och norra Europa, är sträckan Hässleholm-Lund. Där är nämligen kapacitetstaket i princip nått vad gäller tåg som kan köra på denna sträcka - 97 procent.
Tacksamt är dock att vi nu är många röster som hörs i denna debatt från hela den politiska skalan. Den 12 januari lämnade man till exempel från skånsk horisont in ett positionspapper för utbyggnad av spårkapacitet genom Skåne med fokus på Lund-Hässleholm. Detta är underskrivet av kommunstyrelseordförande och vice kommunstyrelseordförande från i princip varenda kommun som berörs. Detta är ett papper underskrivet av de tyngsta politiska personerna i Skåne från hela den politiska skalan, från socialdemokrater, till moderater, till sverigedemokrater och till liberaler. Det betyder något. Så viktig och prioriterad är nämligen denna fråga att man i Skåne är beredd att politiskt kroka arm för att visa regeringen att detta är ett beslut som är fel och att något måste göras.
På detta papper kan man bland annat läsa: Järnvägssystemets funktion och utveckling, både för personer och gods, är avgörande för att knyta samman såväl Sverige som Europa och bidrar till samhällsutveckling samt att stärka näringslivets konkurrenskraft.
Södra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägsförbindelser för såväl persontransporter som gods, och åtgärder krävs i Skåne, främst mellan Lund och Hässleholm, för att upprätthålla funktionalitet och stärka både den regionala och nationella trafiken.
Men det är inte bara i Skåne dessa röster hörs. Vi har nämligen i debatten hört att inte bara projekt i Skåne skrotas. Och detta upprör stora delar av landet.
Om regeringen väljer att inte lyssna på de politiska rösterna kanske man ska lyssna på Trafikverket, som tydligt på sin hemsida förklarar att Södra och Västra stambanan är nationellt viktiga för både person- och godstrafik och att dessa banor i dag redan är hårt belastade.
Därför måste jag fråga statsrådet: Räcker dessa röster för regeringen för att göra om och göra rätt och fortsätta det redan påbörjade arbetet? Eller är man beredd att riskera att rasera en infrastruktur som är nödvändig för att invänta en utredning som kommer att påpeka exakt allt det som redan har nämnts i dag?
(Applåder)
Anf. 74 Lars Johnsson (M)
Fru talman! Först vill jag rikta ett tack till regeringen och statsrådet Andreas Carlson för det förnuftiga beslutet att avbryta projekteringen av en höghastighetsjärnväg för hastigheter på 320 kilometer i timmen genom Skåne.
Eftersom den tidigare regeringen gav Trafikverket i uppdrag att bygga en sådan bana för hastigheter på 320 kilometer i timmen fanns det inte någon möjlighet att bygga den utmed befintlig stambana.
I stället påbörjade Trafikverket en projektering genom tidigare obruten skånsk mark. Om förslaget hade blivit verklighet hade man för alltid förstört i dag helt unika biotoper. Man hade för alltid skapat en ny barriär genom det skånska landskapet med tillhörande bullerstörningar och förödelse för lantbrukare och boende i de berörda områdena.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I det omtag som regeringen nu har aviserat ser jag framför mig att man i stället landar i en utbyggnad av de befintliga stambanorna med ytterligare två spår.
I mitt tidigare uppdrag som kommunstyrelsens ordförande i Hässleholm har jag erfarit att det finns ett gediget underlag som styrker behovet av två nya spår mellan Hässleholm och Lund. Jag ser framför mig en utbyggnad likt den som i dag sker på sträckan Malmö-Lund.
I dag har man i praktiken nått maxkapaciteten på den befintliga stambanan. Det får helt enkelt inte plats fler tåg. Detta hindrar utveckling och tillväxt i nordöstra Skåne, i Blekinge och i södra Småland. Situationen kommer att bli än mer akut när den nu påbörjade förbindelsen över Fehmarn Bält blir klar 2029. Då förväntas godstrafiken med järnväg öka rejält. Och utan ökad kapacitet på Södra stambanan kommer det att bli stora problem. Godset kan inte precis landa på bangården i Malmö. Där lär det inte få plats.
Fru talman! Avslutningsvis förväntar jag mig att alla dessa fakta för en utbyggnad av stambanan mellan Hässleholm och Lund blir tydliga i samband med det kloka omtag som regeringen nu har aviserat.
Anf. 75 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för hans mycket klara budskap som jag tror är viktigt och värdefullt för oss att höra.
Jag hör ett väldigt stort engagemang för att bygga en ny höghastighetsjärnväg. Med ett så stort åtagande som det skulle bli att bygga en sådan järnväg vet vi också att det innebär otroligt stora risker. Jag vet att många som sitter här i kväll också sitter i trafikutskottet. Vi har också hört i vilket dåligt skick som vår järnväg är. En höghastighetsjärnväg skulle tränga bort mycket annat som måste göras.
Jag som ny ledamot i trafikutskottet kan tycka att det är väldigt märkligt att den förra regeringen ändå lade så mycket kraft på att bygga denna järnväg när man visste att det finns så många underskott i fråga om den järnväg som finns i dag.
Min fråga till interpellanten Carina Ödebrink är hur hon tänker att regeringen skulle göra. Vi behöver nämligen rusta upp nuvarande järnväg. När vi har varit ute på olika platser har vi hört så mycket om att det finns sådana brister och så mycket som behöver göras. Det krävs väldigt mycket pengar till detta. Då är det väldigt märkligt att man ändå vidhåller att man vill bygga denna höghastighetsjärnväg.
Anf. 76 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag tackar för ett stort engagemang.
Låt mig inledningsvis säga att jag tycker att det är tråkigt att Carina Ödebrink tycker att svaret är respektlöst. Det var definitivt inte min avsikt. Tvärtom har vi nu den debatt om infrastrukturens roll som ledamoten efterfrågade. Och den gäller inte bara här och nu utan också på lång sikt - 20, 30, 50 år framåt i tiden nämnde ledamoten Ödebrink. Det är också utifrån detta perspektiv som regeringen nu behöver ta ansvar för hela landet - för hela behovet i hela infrastruktursystemet, där järnvägsunderhåll och järnvägsinvesteringar behövs. Men det är också där de mycket dyra och kostsamma stambanorna för höghastighetståg riskerar att tränga ut både underhåll och investeringar för inte bara 20, 30 och 50 år framåt utan även längre än så.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ja, politik handlar om skillnader. Här var mitt parti och de samarbetspartier som utgör grunden för regeringen tydliga före valet med att vi inte skulle gå vidare, utan avbryta arbetet med stambanor för höghastighetståg. Det är också det som vi nu har gjort. Behoven är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar.
Övriga investeringar i järnvägssystemet innebär bättre förutsättningar för tåg att färdas snabbare i framtiden även utan höghastighetsjärnväg. Många investeringar i befintliga banor skulle kunna komma på plats snabbare än en utbyggnad av nya stambanor.
Jag övergår nu till ledamoten Ådahls frågor. En del har pekat på tajmningen för när detta presenterades. Det gjordes i nära anslutning till att beslutet fattades. Jag tror inte att kammaren hade uppskattat om vi hade hållit på informationen in på det nya året trots att beslutet var fattat den 22 december - av olika skäl, beroende på vad man har i ugnen inför jul och så vidare.
Vi kommunicerade när vi hade någonting att kommunicera, och det var i nära anslutning till att beslutet hade fattats dagen innan. Det är inget konstigt med att man kommunicerar när man har beslutat. Det handlar inte på något sätt om uppmärksamhet - att det skulle vara mindre eller mer uppmärksamhet - utan när vi hade ett beslut kommunicerade vi det beslutet.
Jag vill gärna ha en god dialog om det är så att man inte har förstått det beslut som har fattats och om man har frågetecken kring det. Jag ser den här debatten som ett tillfälle till sådant. Jag har också gett svar på förfrågningar i medierna för att reda ut det hela.
När det handlar just om Göteborg-Borås, som frågeställningen gäller, är beskedet att det ska ske utan att trafikstart försenas. Det handlar alltså om uppdraget till Trafikverket att se vilken modifierad lösning man kan få fram. Detta är satt i relation till att sträckan inte ska vara en del av stambanor för höghastighetståg utan i stället underlätta för arbetspendling i regionen, där behoven är väldigt stora. Det handlar också om att få en spårbunden förbindelse till Landvetter.
Här finns olika underlag sedan tidigare, och Trafikverket har nu några månader på sig att ta fram den bästa modellen för att snabbast möjligt få fram detta. Det här ska ske utan att trafikstart försenas. Det är det tydliga beskedet från regeringen. Inriktningen är också denna, och jag hoppas att de som inte visste vad svaret var tidigare vet det nu. Annars kommer jag gärna till ledamotens del av landet och fortsätter den goda dialogen.
Skrinläggs då projektet Hässleholm-Lund och dubbelspår och fyrspår där? Nej, så ska man inte tolka beslutet. Beslutet handlar om att avbryta när det gäller snabbtåg som går i 320 kilometer i timmen. Alla andra olika uppslag och alternativ som har tagits fram under tiden finns med i det uppdrag som Trafikverket nu har. Jag återkommer gärna till detta i nästa svar och utvecklar det.
Anf. 77 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! Jag gör några reflektioner kring det som har sagts.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet hävdar att regeringen med det här beslutet tar ansvar för hela landet. Jag ser det mer som att man blundar för den verklighet och de problem vi ser i dag. Det är sådant som kommun- och regionalpolitiken, näringslivet och andra aktörer ser är ett uppenbart problem inte bara här och nu i dag. Det kommer också att hämma utvecklingen på sikt om vi inte förmår ta oss an att bygga mer kapacitet.
Det håller inte att lappa och laga och vänta och se. Vi riskerar att tappa mark. De ledande ekonomierna i Europa och i världen planerar eller har redan genomfört järnväg för snabba transporter. Jag tycker inte att vi behöver prata om höghastighetståg, för det handlar inte så mycket om tiden. Det handlar om kapaciteten; det är precis det som alla som ser att detta behövs säger.
Regeringar har lagt mycket kraft och tid på detta. Ja, det beror ju på att det är ett angeläget och relevant problem som vi har fångat upp och som också den borgerliga regeringen fångade upp 2014! Den var beredd att investera enorma pengar i detta för att det var viktigt för Sveriges hållbara tillväxt och framtida utveckling.
När det gäller riskerna såg man nog risker också på 1850-talet när man diskuterade och fattade beslut om stambanorna. Man såg risker, och ministrar avgick, när man planerade för att bygga Öresundsbron. I dag vet vi att den har inneburit enorma dynamiska effekter, utveckling och ekonomisk tillväxt.
Fru talman! Det handlar om kapacitet. Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen har presenterat ett antal förslag där de säger: Om det kan bli mer kapacitet och intermodala transporter kan man skapa mer transporteffektivitet och även bidra till klimatanpassningen. Handelskamrarna i Sydsverige har också i en rapport visat på behovet av ny järnväg för persontransporter och gods i Sverige.
Det här är den största samhällsbyggnadsfrågan i modern tid tillsammans med det som nu händer i norra delen av Sverige. Antalet sysselsatta kommer att öka, och antalet bostäder kommer att öka. Det passar som hand i handske när det gäller att möta den ökande folkmängden. Om drygt tio år kommer Sverige att passera 11 miljoner invånare.
Fehmarn Bält och behovet av att koppla samman Sverige var det någon som tog upp här tidigare.
Fru talman! Jag har två frågor med anledning av detta. Om vi nu ska ha en nödvändig och långsiktig hållbarhet - är Andreas Carlson beredd att bjuda in riksdagens partier för att politiken ska kunna samlas kring en större långsiktighet när det gäller infrastrukturplaneringen? Och om man nu inte gör det här som medför kostnader kommer det att innebära kostnader på andra håll i form av vägar, flyg och så vidare. Det vill jag gärna höra mer om.
Anf. 78 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka infrastrukturminister Andreas Carlson för svaret. Jag vill här i talarstolen också passa på att bjuda in till Västsverige, för det är oerhört upprörda tankar och funderingar längs hela sträckan mellan Göteborg och Borås och bort till Jönköping. Så välkommen till vår del av landet!
Det finns ett stort kommunikationsbehov, för man har verkligen inte förstått vad beslutet betyder. Om någonting nu ska utredas igen görs det inte på en eftermiddag. Det är ett ganska stort projekt att utreda en järnvägssträckning och hitta olika alternativ, så projektet kommer att försenas. Jag kan inte begripa att det kan vara på något annat sätt, och jag förstår inte hur statsrådet resonerar där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En blinkning till Moderaterna i Hässleholm, som var nöjda med beslutet: Moderaterna i Västra Götaland är oerhört upprörda över beslutet. Det finns alltså olika tankar inom ert parti.
Fru talman! Det har varit en rörig inledning på mandatperioden med en regering som har tillträtt efter en ganska hetsig valkampanj och som säger att det ska ske ett paradigmskifte i Sverige. Men tyvärr har vi hittills sett att det mesta står still eller går bakåt. Vi har uteblivet elstöd, inga nya investeringar i elproduktion till havs - och nu har vi alltså skrotade stambanor för tågtrafik i Sverige.
Jag skulle vilja lyfta två texter för att illustrera hur motsägelsefullt och märkligt det hela är.
Först är det statsministerns statssekreterare PM Nilsson, den numera välbekante ålfiskaren, som har skrivit en text. Han var fram till nyligen chef för ledarsidan på Dagens Industri och skrev en ledare den 4 oktober i höstas, alldeles precis innan statsministern kallade. Så här skriver PM Nilsson: "Sverige har haft för många nybörjarregeringar som stoppat avgående regeringars trafikprojekt. Gör inte om det misstaget nu. . Att styra bort från den täta, attraktiva, lönsamma och järnvägsburna europeiska staden vore ekonomiskt vansinne och politisk idioti."
PM Nilsson fortsätter med att redogöra för tidigare regeringars klåfingrighet i långsiktiga projekt och avråder den nya regeringen från att göra samma misstag: "För dyrt, tycks M&Co tycka. Det är nys. Ett par hundra miljarder är billigt för en anläggning som ska användas i 150 år och som bygger stora och långsiktiga värden längs sträckorna."
Han skriver: "Nya banvallar med snabba tåg var en del i den förra moderat-ledda regeringens Sverigebygge. Genom att knyta ihop de större städerna i södra Sverige med ett riktigt bra järnvägsnät skulle kommunerna längs banan kunna våga satsa stort och nytt. Vilket de gjorde. I Norrköping, Linköping, Jönköping, Borås och Hässleholm projekterades planer på nya stadsdelar och företagsetableringar. Men sedan började partierna till höger svikta."
Han avslutar ganska osande: "Att stoppa dem nu vore en skandal och ett oansvarigt slöseri. En stat kan inte uppföra sig på det viset."
En stat kan inte uppföra sig på det viset - så säger alltså statsministerns statssekreterare strax innan han blir engagerad i regeringen. Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt på många sätt.
Den andra texten är motionen från statsrådet Carlson själv, som vi har hört om tidigare i dag, som heter Bygg nya stambanor för höghastighetståg. Uppenbarligen har han nu ändrat sig.
Så min fråga är: Håller inte statsrådet Carlson med riksdagsledamoten Carlson? Håller han inte med sig själv, helt enkelt? Och vad är det som händer i Regeringskansliet? "Vad är det som händer i Borås" är en sådan där Tiktokgrej, men vad är det egentligen som händer i Regeringskansliet? Håller inte statsrådet med statsministerns statssekreterare PM Nilsson om att vi faktiskt behöver stambanor?
(Applåder)
Anf. 79 Daniel Helldén (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det som har hänt är egentligen att två olika beslut har tagits. Det ena är att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att dra tillbaka ett stort antal projekt som Sverige behöver. Det andra är att statsrådet i EU:s ministerråd har tagit bort de dragningar för nya stambanor som har legat i EU:s TEN-T-material, det vill säga kartmaterial. Detta är anmärkningsvärt, för vad det innebär är ju att den medfinansiering som Sverige kan få till nya stambanor försvinner.
Vi kan till exempel se på Lund-Hässleholm, Lars Johnsson. Ja, vi kan prata om att lägga två spår till bredvid de befintliga, men det enda Sverige lovar EU att göra är att se till att ha kvar en järnväg som går i minst 160 kilometer i timmen. För det får man inga nya pengar från EU om man bara ska bygga två spår till.
Ministern har helt enkelt avhänt Sverige stora EU-medfinansieringssummor. Det gäller även Borås-Göteborg. Den sträckan är borta. Alla centrala sträckor är borta. Det enda som är kvar är Ostlänken och Norrbotniabanan. Norrbotniabanan lovar vi ska gå i 160 kilometer i timmen; Ostlänken lovar vi ska gå i 200 kilometer i timmen.
Detta handlar inte om att vi lovar EU att vi ska ha snabbtåg som rullar runt om i landet. Man har plockat bort allt det här materialet, vilket gör att vi inte kan få den EU-medfinansiering som vi är med och betalar.
Det finns en pott för de närmaste åren på ungefär 200 miljarder som man kan söka ur. Vi kan söka 30 procent till projekt inom landet. Är projekten gränsöverskridande kan man söka 50 procent. Teoretiskt skulle vi för stambaneprojekten, oavsett om det handlade om höghastighetståg eller om lägre hastigheter, i princip kunna söka 100 miljarder. Nu skulle vi inte få de summorna, men det rör sig om massor med pengar som statsrådet helt enkelt har slängt bort på det här sättet.
Fru talman! Det är otroligt anmärkningsvärt att man gör så. Detta har legat med i materialet hela tiden. Statsrådet ska ju som ordförande i ministerrådet för infrastrukturfrågor vara med och förhandla om dessa saker under våren. Inför de förhandlingarna har man dock helt enkelt ryckt bort möjligheten att bygga nya stambanor - för 2030, för 2040 och för 2050.
Jag har ställt en skriftlig fråga till statsrådet och då fått till svar: Ja, men vi kan ju inte lova saker och ting som kanske inte är klara till 2030 eller 2040. Vi kan inte lova att få till några spår till nya stambanor till 2040. Men då ligger Ostlänken kvar. Det är lovat att den ska vara klar 2030, men det vet alla att den inte kommer att vara. Norrbotniabanan ligger också i materialet och ska vara klar 2030. Det vet vi att den inte kommer att vara.
Statsrådet och regeringen har helt enkelt sett till att motsvarande kanske en tredjedel av hela kostnaden för de nya stambanorna är borta för den statliga potentiella finansieringen. Jag skulle återigen vilja fråga statsrådet: Hur kan ni göra detta?
Det handlar inte om pengar till höghastighetståg. Det handlar om pengar till normala tåg. När vi bygger vanliga banor i Sverige i dag handlar det om 250 kilometer i timmen. Det är inte höghastighetståg. Det handlar om att lova EU 200 kilometer i timmen, och inte ens det gör vi - vilket gör att vi inte kan få några pengar därifrån. Det är otroligt anmärkningsvärt.
Anf. 80 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Andreas Carlson för svaret. Snälltolkar jag det skulle jag kunna känna en liten lättnad just nu, men faktum är att jag fortfarande känner en väldigt stor oro för sträckningen mellan Hässleholm och Lund. Det behövs inte fler utredningar. Vi vet att den behöver byggas ut, och det nu snarare än sedan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För Hässleholm och tätorterna inom Hässleholm, för mina grannkommuner Kristianstad, Osby, Östra Göinge, Bromölla med flera och för Skåne och Sydsverige är järnvägsstationen i Hässleholm ett viktigt inslag - dels i vardagen med skol- och arbetspendling, dels på fritiden på väg till kultur- och idrottsevenemang eller till släkt och vänner.
Konsekvenserna av att inte bygga ut är inte bara stora för persontrafiken; vi ser också att det kan medföra stora brister för näringslivet och göra att vi riskerar att mista arbetstillfällen i Skåne.
Den socialdemokratiska regeringen presenterade historiska satsningar på järnvägen med bland annat nya stambanor, inte minst för att prioritera klimatet. Detta ser nu högerregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ut att rasera, och det ser jag med stor oro på.
Jag anser att det är otroligt viktigt att vi alla och framför allt regeringen förstår att det inte räcker att lappa, laga och underhålla gammal infrastruktur när det är kapaciteten som måste höjas. Vi måste göra både och. Vi måste underhålla, vi måste utveckla och vi måste framför allt bygga - och det nu!
(Applåder)
Anf. 81 Lars Johnsson (M)
Fru talman! Precis som Carina Ödebrink nämnde i sitt anförande handlar det inte om hastighet utan om kapacitet. Det är därför det är så ledsamt att konstatera att den tidigare regeringen gav Trafikverket i uppdrag att projektera sträckan Hässleholm-Lund till 320 kilometer i timmen. Samtidigt gav den tidigare regeringen uppdraget att projektera Linköping-Järna till 250 kilometer i timmen och Borås-Göteborg till 250 kilometer i timmen. Den tidigare regeringen offrade alltså Skåne i sitt försök att vinna någon enstaka minut i restid.
Nu rättar den nya regeringen det misstaget. För detta är många skåningar väldigt tacksamma. Hade den tidigare regeringen gjort rätt från början hade denna projektering i princip varit klar, och vi hade vunnit mycket tid. Nu är det tyvärr inte så.
Anf. 82 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Det är viktigt att vi ser till hela Sverige. Med en snabbjärnväg skulle vi lägga alla ägg i samma korg. Det är inte positivt. Jag tycker att statsrådet är tydlig med att regeringen kommer att jobba för att förstärka och rusta upp dagens järnvägssystem.
Fru talman! Det är inte många som pratar om kostnaden för att bygga projektet. År 2016 pratade man om 230 miljarder. År 2019 var man uppe i 400 miljarder. Med en tyvärr svag krona och hög inflation kan vi bara fundera på hur många miljarder det skulle handla om i detta läge. Jag tycker att man pratar för lite om vilken prislapp det handlar om. Projektet är ett högriskprojekt.
Fru talman! Det Sverige behöver är en satsning på befintlig järnväg, så att människor kan känna sig trygga när de står på perrongen och vill komma från A till B. Den här regeringen kommer att jobba för det. Det tycker jag är mycket positivt.
Anf. 83 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Carina Ödebrink sa att det inte handlar om höghastighetståg. Men beslutet att avbryta planeringen för till exempel Lund-Hässleholm handlar om höghastighetståg. Det handlar om att avbryta planeringen. Det behövs ett formellt beslut av regeringen för att avbryta de beslut som tidigare fattats just för att det är höghastighetståg som färdas i 320 kilometer i timmen.
Det uppdrag som Trafikverket nu har fått om att se på andra lösningar, med fokus på framför allt Lund-Hässleholm, utesluter inte andra saker som har kommit fram under utredningens gång, till exempel dubbelspår och fyrspår. Det är något som också Trafikverket har varit involverade i och där det finns ett engagemang i kommuner och regioner. Det är i allra högsta grad aktuellt även fortsatt. Uppdragen utesluter inte att Trafikverket kan föreslå nya konventionella spår på sträckan. Detsamma gäller för Göteborg-Borås. Men det kan också visa sig att det finns andra åtgärder eller kombinationer av åtgärder som behövs. De här uppdragen handlar om att bygga vidare på tidigare vunna erfarenheter. Jag tror att ledamoten Ådahl pekade på 18 olika utredningar.
Nu är fokuset på arbetspendling och godstrafik och inte på höghastighetståg och stambanor för höghastighetståg som ska binda ihop de stora städerna. Vad är då det bästa, mest kostnadseffektiva och snabbaste sättet att få en bättre förbindelse på plats? Det är också därför Trafikverket har fått kort tid på sig att återkomma. När det gäller Göteborg-Borås vill jag upprepa att det ska ske utan att trafikstart försenas.
När det gäller långsiktig planering har jag gärna samtal med alla riksdagspartier om detta. Nu är det viktigt att Trafikverket får möjlighet att utreda vilka tänkbara lösningar som på ett kostnadseffektivt sätt kan åstadkomma de kapacitetsförbättringar som så väl behövs. Det ska göras i enlighet med det givna uppdraget.
När det kommer till andra åtgärder än de som ligger i den gällande nationella planen för transportinfrastruktur behövs ett ordentligt underlag som regeringen kan ta ställning till. Det är precis som vanligt inför planrevideringar; man väger olika saker mot varandra. Flera olika åtgärder kan behöva vägas mot varandra. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. I den processen har jag gärna en god dialog med inte minst trafikutskottets ledamöter och med Sveriges riksdag.
I fråga om andra åtgärder som behövs för hela infrastruktur- och transportsystemet nämnde Carina Ödebrink lite snabbt på slutet i sin fråga vägar, flyg och även järnväg. Mycket av det befintliga beståndet av väg och järnväg är byggt långt före 1970 och har stora renoveringsbehov. Det är just det; det behöver ses som en del i en helhet. Vi måste också ha råd att underhålla det för att kunna ha god arbetspendling och goda godstrafikflöden i hela landet.
Håller jag med mig själv? Håller statsrådet med riksdagsledamoten? Nej, jag har ändrat uppfattning. Riksdagsledamoten Andreas Carlson ändrade uppfattning långt innan han blev statsråd, just för att höghastighetstågsprojektet riskerar att trycka undan andra betydande och viktiga åtgärder när det kommer till både nyinvestering och underhåll.
Slutligen gällde det TEN-T-kartorna. Det är de centrala delarna som har strukits. Det har man gjort av en anledning, eftersom det också är förknippat med ett åtagande till 2040. När vi nu har avbrutit den planeringen är det rimligt och logiskt att det får konsekvenser för den kartan.
Anf. 84 Carina Ödebrink (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för en intressant debatt med många viktiga inlägg. Jag saknar dock konkreta tankar och förslag från ansvarig minister.
Jag ska ta upp en avslutande fråga, eftersom den är viktig. Daniel Helldén pekar i sin interpellation på att när man nu stryker planläggningen för Borås-Linköping och Jönköping-Hässleholm innebär det att 3 miljarder kronor plockas bort. En sådan förändring, som förändrar ramen för investeringar i infrastruktur, kräver riksdagens godkännande. När avser statsrådet att lägga fram ett sådant förslag?
Jag tror inte att Andreas Carlson inte förstår att det behövs mer kapacitet. Jag tror att man också förstår att lösningen inte bara är att underhålla och rusta utan faktiskt handlar om att ha två tankar i huvudet samtidigt och att kunna planera för att bygga nytt.
Sverige är ett land som i många avseenden ligger i framkant, ekonomiskt, socialt och klimatmässigt. Om vi inte nu kan ta oss an de stora samhällsbyggnadsprojekten, när ska vi då göra det, fru talman? När ska vi då ha råd? Det är ungefär som Emil i Lönneberga sa: När i hundan kan jag dricka sockerdricka?
Verkligheten står inte still. Invånarna, företagen och alla andra i vårt land förväntar sig att politiken tar ansvar för att skapa större långsiktighet och förutsägbarhet.
Vi kommer att komma tillbaka till debatten. Jag ser fram emot det. Och jag kommer, liksom senator Cato, att upprepa: För övrigt anser jag att nya stambanor ska byggas.
(Applåder)
Anf. 85 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för en mycket god dialog i en fråga som kanske är större än vi tror. Det handlar om svensk långsiktig konkurrenskraft och att ha infrastruktur som fungerar.
Anledningen till att jag har uppehållit mig vid stambanor och inte talat så mycket om Göteborg-Borås är att saker och ting hänger samman. Stambanor för persontrafik, arbetspendling och godstrafik är ett system som måste funka tillsammans.
Mellan Danmark och Tyskland har en ny förbindelse börjat byggas, Fehmarn Bält. Den ska vara klar 2029. I hela norra Tyskland och likaså södra Danmark ser man det som en möjlighet för näringslivsutveckling. Sträckan minskas med 16 mil, tror jag att det är.
På samma sätt måste vi tänka i Västra Götaland. När Jönköping nu inte binds ihop med Borås och Göteborg går vi miste om en otrolig chans till regionförstoring och näringslivsutveckling. Västra Götaland, Småland och Östergötland, ja hela Sverige, blir på lång sikt lidande av att stambaneprojektet skrotas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har två avslutande frågor till statsrådet. När man ska fatta ett investeringsbeslut brukar man ha ett stort konsekvens- och beräkningsunderlag. Men när man säger nej till något som pågått i tio år borde man också ha någon form av konsekvens- och beräkningsunderlag för sitt beslut. Jag undrar om statsrådet har något sådant.
Jag undrar också om beslutet på något vis är förankrat med avtalsparterna i Sverigeförhandlingen som under tio års tid har engagerat sig djupt i stadsplanering, näringslivsutveckling, bostadsbyggande och infrastruktur i sina kommuner och regioner.
Jag vill som sagt tacka för en god debatt.
(Applåder)
Anf. 86 Daniel Helldén (MP)
Fru talman! Det handlar inte bara om att regeringen tar bort höghastighetstågplaneringen. De tar bort all möjlighet till planering där Sverige kan få EU-bidrag framöver. Det handlar om åtskilliga miljarder. Teoretiskt kan det röra sig om 100 miljarder som man har slarvat bort. Potten är visserligen inte så stor, men merkostnaden för till exempel ett höghastighetståg kontra ett konventionellt tåg skulle vi kunna få från EU. Om man bygger för 250 kilometer i timmen, vilket är normal hastighet i dag på järnvägarna, kan man få motsvarande vad en av de här sträckorna skulle kosta i sin helhet.
Detta innebär för till exempel Lund-Hässleholm att Sverige inte får några medel. Det är pinsamt att se Sveriges kartmaterial i dag - och detta ska statsrådet sitta med i ministerrådet! Alla länder, utom typ Bulgarien, har ett rött streck som innebär att man lovar åtminstone 250 kilometer i timmen på sin del av det europeiska övergripande järnvägsnätet. Men Sverige lovar bara 160 kilometer i timmen på de banor vi redan har, och därför kan vi inte få några pengar.
Det här innebär att kommande regeringar inte heller kan få några pengar. När Trafikverket har gått igenom sina analyser av Lund-Hässleholm och vill bygga två spår till kan de inte få några pengar. Borås-Göteborg kan inte heller få pengar från EU. Ostlänken kan få pengar, eftersom det beslutet ligger kvar. Men allt annat har regeringen nu tagit bort.
Jag kan inte förstå hur regeringen kan göra det här. Man hänvisar till att det handlar om höghastighetståg, men det handlar om alla tåg och dessutom om att få nya stambanor med medfinansiering från EU. Det har ni slarvat bort, och det är mycket märkligt.
(Applåder)
Anf. 87 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag vill tacka för den här debatten, för god dialog och för det engagemang som finns i Sveriges riksdag och i stora delar av Sverige kring frågor som rör infrastruktur och specifikt det vi har debatterat här i dag.
Jag förstår att man kan dra olika slutsatser och landa i olika positioner. Vi har en god dialog och förståelse för varandras positioner. När man inte har förstått eller där kommunikationen uppfattas som för dålig kan man få svar, och det hoppas jag ha kunnat bidra till under debatten i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det kommer till frågan om de 3 miljarderna är det den besparing som kan göras kortsiktigt när man avbryter de centrala delarna av planeringen. De stora besparingarna är långsiktiga och gäller att om man hade gått vidare med det här projektet hade man riskerat att tränga undan annan viktig infrastruktur. Jag ber att få återkomma till riksdagen angående detta.
Det kan också vara så att övriga kostnadsökningar i samhället som även påverkar infrastrukturprojekt, som är långsiktiga och dyra, äter upp en del av utrymmet. Det kan jag också gärna återkomma till när jag har ett bättre underlag.
Infrastrukturen ska inte bara underhållas och rustas. De besked som har givits utesluter inte nya konventionella spår - inte heller på sträckan Lund-Hässleholm - och det som tidigare har framkommit i arbetet med Trafikverket, kommunerna och regionerna är del av uppdraget. När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas blir det mer tryck på kapaciteten i vårt eget infrastruktur- och järnvägsnät. Det finns med i uppdraget till Trafikverket. Och när det kommer till TEN-T-kartorna är det inte ologiskt att beslutet som fattats också får konsekvenser.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.