Till innehåll på sidan

Åtgärder för att stödja offer för sexuellt våld i Ukraina

Interpellation 2021/22:475 av Alexandra Anstrell (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-05-03
Överlämnad
2022-05-03
Anmäld
2022-05-04
Sista svarsdatum
2022-05-17
Svarsdatum
2022-06-22
Besvarad
2022-06-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I över två månader har nu kriget i Ukraina pågått. Rysslands aggressiva invasion sätter stora spår. Vi får rapporter om sexuella övergrepp på civila. Att våldta och sexuellt utnyttja människor som vapen i krigs- och konfliktdrabbade områden är vanligt och har förekommit sedan urminnes tider.

I en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch kan vi läsa bland annat att ryska militära styrkor gjort sig skyldiga till ett fall av upprepad våldtäkt i de ryskockuperade delarna av Tjernihiv-, Charkiv- och Kievregionerna. Dessutom utreder den globala kvinnorättsorganisationen Global Network of Women Peacebuilders sex fall av våldtäkt i östra Ukraina. En kvinna berättade för Human Rights Watch att en rysk soldat upprepade gånger hade våldtagit henne i en skola i Charkivregionen där hon och hennes familj hade skyddat sig. Barn är särskilt utsatta i krig och konflikt. Hittills har över tre miljoner människor flytt kriget i Ukraina. Omkring hälften av dem är barn.

Alla parter i den väpnade konflikten i Ukraina är skyldiga att följa internationell humanitär rätt eller krigslagarna då krigets lagar förbjuder avsiktligt dödande, våldtäkt och annat sexuellt våld, tortyr och omänsklig behandling av tillfångatagna kombattanter och civila i förvar. Situationen i Ukraina visar på att lagarna inte följs.

Min fråga till utrikesminister Ann Linde är därför:

 

  1. Avser ministern att vidta några åtgärder för att deeskalera de ökande krigsbrotten och det sexuella våldet?
  2. Avser ministern att ta några initiativ för att särskilt stödja utsatta barn och dem som är utsatta för sexuellt våld i Ukraina?

Debatt

(7 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 67 Utrikesminister Ann Linde (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska det ökande antalet krigsbrott och fall av sexuellt våld samt vilka initiativ jag avser att vidta för att särskilt stödja utsatta barn och de som har utsatts för sexuellt våld i Ukraina.

Rysslands pågående aggression mot Ukraina har otaliga negativa konsekvenser. Kriget får mycket långtgående följder både i och bortom Ukraina - dels för kvinnor och flickor, som drabbas särskilt hårt av kriget, dels för jämställdhetsfrågor i regionen i stort.

Vi har sett ett stort antal rapporter om sexuellt våld mot civila begånget av ryska soldater i Ukraina. Våldtäkt i krig utgör en av de allvarligaste krigsförbrytelserna. Rapporterna måste tas på största allvar. Det måste utredas, och ansvariga måste ställas till svars.

Sveriges och andra staters hänskjutande av situationen i Ukraina till ICC, Internationella brottmålsdomstolen, innebär att misstänkta krigsförbrytelser och andra internationella brott under domstolens jurisdiktion utreds, och det skickar en tydlig signal till ryska ledare och militärer att de kan komma att ställas till svars för sina handlingar.

Sverige kommer att stödja ICC:s åklagarkontor med ett bidrag om 7 miljoner kronor, utöver det årliga bidraget om 2,5 miljoner euro. Sverige har också bidragit till att utvidga EU:s civila insats i Ukrainas verksamhet, EUAM Ukraina, till att omfatta stöd till ukrainska myndigheter för att underlätta utredning och lagföring av internationella brott. Sverige sekonderar experter till EUAM, och vi befinner oss i slutskedet av processen att även sekondera experter till ICC. Vi bidrar också aktivt till att säkerställa ansvarsutkrävande genom FN:s råd för mänskliga rättigheter och OSSE. Åklagarmyndigheten har inlett en så kallad strukturell förundersökning avseende grov krigsförbrytelse i Ukraina som syftar till att säkra bevisning som kan finnas i Sverige för att användas i framtida rättsprocesser antingen i Sverige, i annan stats domstol eller i en internationell domstol, såsom ICC.

Sverige är sedan länge en viktig aktör inom jämställdhetsfrågor i Ukraina, såväl genom vårt reformstöd som genom den politiska dialogen. I linje med vår feministiska utrikespolitik arbetar vi aktivt för att fokus ska läggas vid jämställdhetsfrågor samt kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det kräver en särskild uppmärksamhet i tider av krig och konflikt.

Sida verkar i Ukraina för att stärka skyddet för kvinnor och flickor mot alla typer av våld i samband med konflikt. Sida har ett nära samarbete med UN Women, som i sin tur samverkar med lokala organisationer. Lokala kvinnorättsorganisationer gör ett avgörande arbete på marken med utsatta kvinnor och flickor, och vi stöder dem i detta arbete både finansiellt och politiskt.

Sverige är också en av de största bidragsgivarna till UNFPA och UN Women, och Sveriges flexibla stöd har bidragit till att organisationerna snabbt har kunnat ställa om sin verksamhet för att svara på de akuta behov som uppstått för kvinnor och flickor till följd av kriget. Organisationerna bidrar bland annat med psykosocialt stöd och skydd till utsatta kvinnor, både i Ukraina och i grannländer som Moldavien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige och Sida arbetar också kontinuerligt inom utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet för att förebygga och adressera sexuellt utnyttjande och övergrepp i konfliktsituationer. Sverige skickar också regelbundet jämställdhetsrådgivare och experter på konfliktrelaterat sexuellt eller könsrelaterat våld till internationella fredsinsatser.

Som en direkt konsekvens av kriget ser vi nu också den största och snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Flyktingsituationen drabbar kvinnor och flickor hårt och medför en ökad risk för människohandel.

Sverige för en nära dialog med berörda biståndsorgan och humanitära organ om vikten av att vara vaksamma på flickors och kvinnors ökade utsatthet för människohandel, särskilt för sexuella ändamål. Utöver det förebyggande arbetet är det i nuläget förstås av yttersta vikt att nå ut med information och att en samordnad respons säkerställs mellan berörda aktörer.

När det gäller insatser för de personer som flyr till Sverige från Ukraina är det beslutat att Jämställdhetsmyndigheten under 2022 får 4 miljoner kronor extra för att stärka arbetet mot sexuell exploatering av barn, mot prostitution och mot människohandel.


Anf. 68 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag skrev den här interpellationen i början av maj. Nu är det juni, och kriget i Ukraina har pågått i snart fyra månader.

Rysslands aggressiva invasion sätter stora spår. Vi får rapporter om sexuella övergrepp på civila. Att som vapen våldta och sexuellt utnyttja människor i krigs- och konfliktdrabbade områden är ganska vanligt och har förekommit sedan urminnes tider. Det betyder inte att det är okej. Det är faktiskt helt galet.

I en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch kan vi bland annat läsa att ryska militära styrkor gjort sig skyldiga till fall av upprepad våldtäkt i de ryskockuperade delarna av Tjernihiv, Charkiv och Kievregionerna. Dessutom utreder den globala kvinnorättsorganisationen Global Network of Women Peacebuilders sex fall av våldtäkt i östra Ukraina. Det finns säkert fler exempel. En kvinna berättade för Human Rights Watch att en rysk soldat upprepade gånger hade våldtagit henne i en skola i Charkivregionen, där hon och hennes familj hade tagit skydd.

Barnen är naturligtvis också särskilt utsatta i krig och konflikt, inte minst om de också får se och vara med om de här hemskheterna. I maj hade över 3 miljoner människor flytt kriget i Ukraina, varav omkring hälften barn.

Egentligen är det ganska konstigt att man ska ha lagar för hur man ska kriga när vi inte vill ha krig. Men alla parter i den väpnade konflikten i Ukraina är skyldiga att följa internationell humanitär rätt eller krigslagarna, då krigets lagar förbjuder avsiktligt dödande, våldtäkt och annat sexuellt våld, tortyr och omänsklig behandling av tillfångatagna kombattanter och civila i förvar. Situationen i Ukraina visar tydligt på att lagarna inte följs.

Från FN-organ, medier och lokala organisationer på plats kommer vittnesmål om sexuellt och könsbaserat våld i krigets spår och om hur kvinnor och flickor men även pojkar och män har utsatts och fortsätter att utsättas. Nya offer och nya bilder på sargade kroppar kommer till oss som sitter här hemma och tittar på. Det är ganska svårt att ta in. Det är inte så långt härifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kvinnor vittnar också om en nedbrytande, ständigt närvarande oro för att bli utsatt för våldtäkt. I en artikel den 4 april i The Guardian berättar Antonina om att det första hon tog rätt på innan hon lämnade Kievs norra förorter dagen då hon hörde bomberna falla och kriget bröt ut var kondomer och sax att använda som vapen för att skydda sig själv och skydda sig mot en oönskad graviditet.

För flickor och kvinnor är framtvingade graviditeter en konsekvens av våldtäkt i krig. Ukrainska kvinnor vittnar om en desperat jakt på preventivmedel och dagen-efter-piller att använda om de skulle utsättas för våldtäkt - helt galet. I uppehållen mellan utegångsförbud och bombningar letar kvinnor efter dagen-efter-piller i stället för första-hjälpen-kit.

Organisationen International Planned Parenthood Federation, IPPF, rapporterar att det är svårt att få tillgång till preventivmedel och ännu svårare att få tillgång till en säker abort i krigszonen Ukraina. Det ser inte bättre ut i angränsande länder dit över 5 miljoner människor, de flesta kvinnor och barn, har flytt. I Ungern och även i Polen, där väldigt många flyktingar befinner sig, finns flera abortrestriktioner numera.

Läget är akut. Svenska aktörer gör mycket. Precis som ministern var inne på händer det en massa saker, men det är inte samordnat. Jag tror att vi behöver driva på att man behöver en samordningsstruktur som kan fungera bättre så att man synkroniserar arbetet och inte springer åt olika håll. Det gäller även samarbetet med de lokala kvinnorätts- och SRHR-organisationerna.


Anf. 69 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag kan inte annat än hålla med om allt Alexandra Anstrell säger kring de förfärliga exempel som hon tar upp.

Kvinnor och flickor är ju särskilt utsatta i konflikter och krig, och vi vet att det finns ett samband mellan väpnad konflikt och sexuellt och könsbaserat våld. Om man inte erkänner det har man liksom inte rätt utgångspunkt. Därför måste vi göra allt vad vi kan för att förhindra det.

I våras åkte jag tillsammans med den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba till ett flyktingmottagningscenter i Korczowa, som ligger på gränsen till Ukraina. Där fick jag höra från människor som precis hade kommit om ryska grymheter, om tortyr, om attacker på barn på tågstationer och om fruktansvärda sexuella övergrepp som hade begåtts av ryska soldater i Ukraina.

Som sagt var stöder vi från svensk sida flera olika organisationer, till exempel Women's Initiatives for Gender Justice, som arbetar med att stärka kompetensen kring sexuellt våld. Där samarbetar man med lokala partner. Det kan ofta vara väldigt svårt att få kvinnor och flickor som har varit utsatta för detta att berätta om det, eftersom det är så skuldbelagt.

Vi håller på att försöka förebygga sexuellt och könsbaserat våld genom att FN har så kallade Team of Experts on the Rule of Law and Sexual Violence in Conflict, vilket handlar om att man måste ha ett ansvarsutkrävande av dem som har begått de här brotten mot kvinnorna och barnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det är bra att Alexandra Anstrell tar upp frågan om till exempel aborter och dagen-efter-piller. En sak som sker är ju att när kvinnor och flickor som har varit utsatta för till exempel våldtäkter kommer till länder där de inte ens kan få en abort blir det en ytterligare sten på bördan. Där försöker vi att stötta organisationer som till exempel Kvinna till kvinna och andra, dels för att ha den här typen av information på deras språk när de kommer till exempel till Polen, dels så att de kan få hjälp och stöd till exempel med dagen-efter-piller.

Vi vet också att det här stödet till kvinnorättsorganisationerna når gräsrotsorganisationer i Ukraina och att de har vägar för att nå kvinnorna. De gör faktiskt ett betydande arbete både för flickor och för kvinnor i Ukraina nu.

Vi har också flera olika försök till samordning genom FN:s organisationer, men det här är alltid ett problem. Jag tycker att Alexandra Anstrell pekar på detta på ett bra sätt: När det kommer väldigt många organisationer som alla vill hjälpa är samordning ett problem. Det kan också vara så att man har olika mål med sitt hjälparbete och kanske inte vill stödja på samma sätt.


Anf. 70 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Jag tackar ministern för det utvecklade svaret. Kan vi hoppas och tro att ministern kommer att driva frågan hårt vad gäller samordning och synkronisering av insatserna, både de som görs internationellt och de som görs lokalt i Ukraina?

Sedan var det frågan om stöd och hjälp till aborter i Ungern och Polen, där det är svårt att få abort. Förs samtal på regeringsnivå för att få till någon form av undantag eller underlätta för de utsatta kvinnorna i dessa länder?

Från många ställen i Ukraina kommer rapporter om grova sexuella övergrepp mot civila. Trots att sexuella övergrepp i krig och konflikt i dag är ett krigsbrott har risken för att bli straffad för krigsbrott hitintills varit låg.

Det finns enligt Nationellt centrum för kvinnofrid flera teorier om varför våldtäkter och andra sexuella övergrepp sker i krig. Motiven bakom våldtäkterna och övergreppen kan kopplas till en såväl individuell som strukturell nivå. De kan begås av den enskilda soldaten som påverkas av kriget, men våldtäkterna kan också utgöra en strategi för att skapa oro och kaos från motståndarens sida. Det är ett uråldrigt sätt att utöva makt samt ett vanligt och framgångsrikt sätt att utpressa och skapa oro bland den civila befolkningen.

När kvinnor bryts ned försvagas hela samhället. Befolkningen som utsätts för krig får svårare att överleva. Soldaterna genomför då dessa ohyggliga övergrepp på order av sina befäl.

FN:s olika krigstribunaler har i avgöranden jämställt våldtäkt med tortyr, folkmord och brott mot mänskligheten. Av stadgan för den internationella brottmålsdomstolen i Haag framgår att våldtäkt och sexuellt våld kan utgöra krigsförbrytelser under väpnade konflikter.

Trots att den internationella brottmålsdomstolen i Haag har fastslagit att de sexuella övergreppen i väpnade konflikter kan utgöra krigsförbrytelser har straffriheten för denna typ av brott hitintills varit stor. Fall av våldtäkt och sexuellt våld i krig har inte prioriterats i krigsförbrytartribunaler, och många förövare har undkommit straff.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag menar att Sverige, regeringen och ministern måste vara drivande i frågan om att krigsförbrytelserna ska få en högre prioritering. Frågan måste lösas bättre och snabbare. Här måste vi ha en stor, stark och tydlig röst från Sverige i arbetet inom EU och i den internationella brottmålsdomstolen i Haag för att ställa Ryssland till svars för krigsförbrytelserna.

Ingen vet hur många kvinnor och barn som kommer att få sina liv slagna i spillror genom sexuellt våld i det pågående kriget i Ukraina. Kvinnorna i Ukraina är faktiskt trippelt utsatta i hemlandet. Dels blir de våldtagna av de ryska soldaterna, dels är hemmet inte lika tryggt längre, dels riskerar de att återigen utsättas för sexuella övergrepp, men denna gång av män i Sverige. Samtidigt cirkulerar bilder på lättklädda kvinnor med budskap som "war is coming" eller "adopt a Ukrainian before it is too late" på nätet, och sökningar efter ukrainska kvinnor på porrsajter ökar i Sverige, enligt en kriminolog.

Nu får det faktiskt vara nog. Ministern var inne på de 4 miljonerna till Jämställdhetsmyndigheten. Hur säkerställer ministern att de pengarna når fram till rätt saker, och hur följer ministern upp att det blev som ministern hade tänkt sig?


Anf. 71 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag kan hålla med Alexandra Anstrell om att arbetet i ICC och i andra organ som försöker utkräva ansvar tar lång tid. Man är inte alltid riktigt snabb. Det viktiga är att man försöker samla in bevis för senare ansvarsutkrävande. Faktum är att EU:s utrikesministrar träffade chefsåklagaren för ICC, herr Khan. Vi var tre kvinnliga utrikesministrar från Sverige, Tyskland och Belgien som särskilt tog upp behovet av att prioritera sexuellt våld, våldtäkter och så vidare. Det fick inte komma långt ned på prioriteringslistan.

En av de saker som Khan tog upp var att det råder brist på utredare som kan utreda den typen av våld. Vi bidrar med sekonderingar från till exempel Sverige. Sedan har vi själva universell jurisdiktion. Därför intervjuar svenska åklagare kvinnor som kommer hit.

Det upptrappade våldsläget kan också leda till att andra former av könsrelaterat våld och sexuellt våld ökar. Det kan ske i nära relationer och vid människohandel, till exempel de annonser som Alexandra Anstrell pekar på.

Hotet om sexuellt våld kan också resultera i att många kvinnor avstår från att engagera sig för sina egna rättigheter eller berätta om det de har varit utsatta för därför att de är rädda för att det i nästa läge innebär att de blir utsatta för något slags hämnd.

Alexandra Anstrell hade en fråga om Jämställdhetsmyndigheten. Uppföljning av alla typer av stöd för att myndigheterna ska göra någonting är en av de riktigt viktiga frågorna. Man kan inte bara dela ut pengar som man inte vet var de hamnar. Både jag och jämställdhetsministern är mycket engagerade i frågorna.

Jag är också glad över att flera av mina kvinnliga utrikesministerkollegor har tagit upp detta. Det borde inte vara så att det framför allt är de kvinnliga utrikesministrarna, men det är lite så. Det har varit lättare att få upp frågorna när det har varit kvinnor.

Jag har också sett i till exempel svenska medier att man tycker att frågorna om jämställdhetsarbetet och stödet till kvinnorättsorganisationer inte skulle vara det mest prioriterade just nu. Det håller jag inte alls med om. Man måste hela tiden lyfta upp dessa frågor - det sker inte av sig självt.


Anf. 72 Alexandra Anstrell (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag uppskattar verkligen att ministern och ministerns kvinnliga utrikesministerkollegor tog upp frågan i ICC. Jag är dock inte förvånad över att det behövdes tre kvinnliga utrikesministrar. Däremot blir man lite bedrövad att det ska behöva vara så.

Många kvinnor och barn som kommer till Sverige, vårt fina och trygga Sverige, riskerar att hamna i trafficking och hemskheter. Redan i april hade polisen öppnat sex förundersökningar där brottsoffren är flyktingar från Ukraina. En av de misstänkta brottsplatserna är färjeläget i Nynäshamn - min grannkommun - dit många flyktingar anländer. Där finns personer på plats som visar intresse för framför allt kvinnor och barn.

I april gjordes en riktad insats mot sexköpare i centrala Stockholm. Av 38 rapporterade sexköpare valde 30 att utnyttja kvinnor från just Ukraina. Inte en enda av de gripna männen visade något som helst intresse, än mindre respekt, för kvinnornas situation. Det är helt stört. De var bara intresserade av att köpa sex.

Det sexuella våldet i krigets Ukraina måste hamna högre upp på agendan såväl i Ukraina som hela vägen därifrån till Sverige. Jag undrar om det finns några ytterligare tankar om stöd till kommuner och så vidare för att hantera frågorna. Det handlar inte bara om akuta insatser, utan det är många som blir traumatiserade efter att ha blivit utsatta för sådant. De utsatta i Sverige måste verkligen hamna högre upp på agendan. Varje kvinna har rätt till sitt eget liv och sin egen kropp - och till frihet.


Anf. 73 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Sverige för en nära dialog med berörda biståndsorgan och humanitära organ när det gäller vikten av att vara vaksamma på framför allt flickors och kvinnors ökade utsatthet för människohandel, särskilt för sexuella ändamål, när de flyr från Ukraina. Utöver ett förebyggande arbete är det också i nuläget viktigt att man når ut med information och får en samordnad respons och insatser som samordnas mellan de olika aktörerna.

Vi jobbar bland annat för samordning när det gäller registrering av flyktingar för att möjliggöra identifiering och uppföljning av utsatthet, barnskydd och andra insatser som ska förebygga människohandel av sexuell karaktär. Vi bidrar också till EU:s handlingsplan och har en dialog med EU:s samordnare i frågor om människohandel, som var i Stockholm i våras, för att koppla samman det som gäller här och det som gäller i de andra EU-länderna. Vi hade också en internationell givarkonferens i Berlin den 5 april med anledning av flyktingsituationen, och då anordnade Sverige och USA ett särskilt segment som handlade om gränskontroll och förebyggande av människohandel.

Allt detta beror ju på Rysslands oprovocerade och omotiverade aggression mot Ukraina, en fredlig, demokratisk och suverän stat. Det är ett flagrant brott mot internationell rätt, och även här är det Ryssland som bär det högsta ansvaret för det som drabbar dessa kvinnor och barn.

Slutligen vill jag tacka Alexandra Anstrell för att hon tog upp detta väldigt viktiga område, som behöver debatteras ännu mer i riksdagen. Jag önskar också glad midsommar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.