Fler fartyg under svensk flagg
Interpellation 2021/22:348 av Jimmy Ståhl (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-02-14
- Överlämnad
- 2022-02-15
- Anmäld
- 2022-02-16
- Sista svarsdatum
- 2022-03-01
- Svarsdatum
- 2022-03-15
- Besvarad
- 2022-03-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I november presenterade Trafikverket sin infrastrukturplan för perioden 2022 till 2033, och man kan konstatera att planen har stora brister. Utöver att satsningar på sjöfarten lyser med sin frånvaro är det tydligt att både väg- och järnvägsunderhållet alltjämt är för litet, trots att mer pengar avsatts för underhåll. Trafikverket skriver själva att nedbrytningen av vägar och järnvägar är större än de insatser som sätts in för underhåll. Det betyder att både järnvägsnätet och vägnätet kommer att vara i sämre skick vid planperiodens utgång än de är nu, en mycket märklig ordning. Regeringen och dess myndighet Trafikverket medger utan omsvep att man accepterar denna kapitalförstöring utan att sätta in nödvändiga åtgärder.
Regeringen framhåller gång på gång att man avser att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart. Men varför saknas satsningar på sjöfarten? För mig som i 20 år arbetat i hamnen gör det ont när jag hör regeringen tala sig varm för sjöfarten medan det i verkligheten inte händer någonting alls. Det mest skrämmande är att om sjöfarten skulle stanna upp, då tar det inte lång tid innan butikshyllorna börjar gapa tomma och våra exportföretag får dra ned på produktionen. Med tanke på hur mycket gods som med fartyg fraktas till och från Sverige och hur viktig sjöfarten är för Sverige är det hög tid att regeringen genomför ordentliga satsningar på att utveckla förutsättningarna för sjötransporter. Vidare är det angeläget att säkerställa att vi nationellt har både tillgång till och förmåga att genomföra sjötransporter. Avseende det senare torde en lägsta anständig nivå vara att den svenska sjöfarten ges verktyg och förutsättningar för att konkurrera med jämbördiga villkor som erbjuds av andra nationer på den globala marknaden.
Sverige behöver ge större incitament för att fler ska vilja flagga in sina fartyg under svensk flagg. Detta inte minst nu när säkerhetsläget i vår direkta omvärld försämras. Det finns fördelar i krigstid för vårt försvar att kunna nyttja fartyg för transporter.
Med en större svensk flotta ges det också fler möjligheter till direkta och indirekta arbetstillfällen och utbildningstillfällen/praktikplatser. Jag var själv med 2019 när infrastrukturministern firade in flaggningen av det 100:e svenskflaggade fartyget och optimismen flödade, men vad har hänt sedan dess? Antalet svenskflaggade fartyg är fortsatt runt 100.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Har ministern och regeringen ambitionen att öka andelen svenskflaggade fartyg, och vad gör ministern och regeringen i så fall för att åstadkomma detta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:348
Webb-tv: Fler fartyg under svensk flagg
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 mars 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:81
- Protokoll 2021/22:81 Tisdagen den 15 marsProtokoll 2021/22:81 Svar på interpellation 2021/22:348 om fler fartyg under svensk flagg
Protokoll från debatten
Anf. 8 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jimmy Ståhl har frågat mig om jag och regeringen har ambitionen att öka andelen svenskflaggade fartyg och vad vi i så fall gör för att åstadkomma detta.
Regeringen vill öka takten i klimatomställningen, och en del av det arbetet handlar om att flytta godstransporter från väg till sjöfart för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Därigenom kan vi också stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft, vilket bidrar till fler svenskflaggade fartyg.
Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 förlängdes och breddades ekobonusen på totalt 300 miljoner kronor för att främja överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Och Sjöfartsverket fick under 2020 och 2021 tillskott för att mildra effekterna av pandemin om sammantaget 430 miljoner kronor.
Utöver dessa satsningar föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2022 införandet av en klimatkompensation för sjöfarten på 300 miljoner kronor per år för 2023 och 2024 och 220 miljoner kronor till bland annat investeringar i båt, fartygs- och helikopterflottorna. Ytterligare 45 miljoner per år ska användas för att påbörja omställningen mot en fossilfri båt och fartygsflotta.
Den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart har nyligen fått i uppdrag av regeringen att bland annat föra en dialog med Sveriges Hamnar och Sjöfartsverket med målsättningen att få till stånd likvärdiga miljö- och klimatstyrningsincitament i hamn- och farledsavgifterna. Regeringen gav samtidigt Statskontoret i uppdrag att utreda Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform i syfte att lämna förslag på en organisation och finansiering som möjliggör en effektiv styrning mot transportpolitiska och klimatpolitiska mål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För att svensk sjöfart ska stå stark efter pandemin har regeringen dessutom, utöver de generella ekonomiska stöden som träffar sjöfartsnäringen, beslutat om ett tillfälligt anpassat sjöfartsstöd. Hittills har staten stöttat rederierna med 75 miljoner kronor.
Det är exempel på satsningar som stärker svensk sjöfarts konkurrenskraft samtidigt som vi ökar takten i klimatomställningen.
Anf. 9 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Jag tackar infrastrukturminister Tomas Eneroth för svaret.
I min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth frågade jag om regeringen har ambitionen att öka andelen svenskflaggade fartyg. Av svaret från ministern kan jag utläsa att man vill minska klimatpåverkan för transporter, vilket är bra. Men regeringen har, enligt svaret, inga lösningar på hur man ska få fler svenskflaggade fartyg. Jag har i alla fall missat det i svaret. Regeringen hoppas att det löser sig i alla fall. Det gör det inte.
Problemet är att det är en internationell marknad. Man måste alltså göra så att svensk sjöfart har samma regler och villkor om den ska kunna klara av att vara på en sådan marknad.
Utifrån den tidigare debatten kan vi också, när kriget kommer närmare, se vikten av att ha svenska fartyg som man kan ta kommando över för att skicka trupper eller andra förnödenheter. Det kan vi inte göra med fartyg som inte har svensk flagg.
Svensk Sjöfart och strategin Blå tillväxt har flera förslag på hur man kan underlätta för att få fler svenskflaggade fartyg. Genom fler svenskflaggade fartyg blir det en bättre miljö, eftersom svenska redare satsar stort på en bra miljö. Det ger även ökade skatteintäkter och genererar fler arbetstillfällen både på land och till sjöss. Vi får inte glömma att Svensk Sjöfart även möjliggör för dem som vill bli framtidens sjömän att få praktikplatser ombord.
Fru talman! Vi får inte heller glömma att sjömän som vill gå i land har stora möjligheter att få fina jobb, till exempel i bristyrken som lotsar eller som nya lärare för att utbilda nästa generation sjöfolk.
Sjöfarten är inte bara godstransportör, utan den är även en nöjesindustri och en turismtransportör som skapar tillväxt i stora delar av Sverige. Det handlar om alltifrån kockar till serveringspersonal, städare och skeppare. Det ger ganska många nya arbetstillfällen.
Jag kommer inom kort att få möjlighet att åka med ett hypermodernt fartyg, Viking Glory, som trafikerar Östersjön mellan Stockholm och Åbo i Finland via Åland. Vid byggandet av Viking Glory har man lagt fokus på energioptimering och miljöanpassade lösningar. Det innebär att detta fartyg förbrukar 10 procent mindre bränsle trots att det är större. Det räknas som ett av världens mest energieffektiva fartyg. Tyvärr kommer detta fartyg att ha finsk, inte svensk, flagg.
Fru talman! Jag frågar ministern igen: Vilka förslag på lösningar har regeringen och ministern för att få fler fartyg med svensk flagg?
Anf. 10 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för engagemanget! Jag tycker att det är viktigt och uppskattar det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att jag väldigt tydligt redovisade hur vi arbetar med att öka andelen inflaggade fartyg i Sverige, och i ett längre perspektiv har vi lyckats. Tonnageskatten var en väldigt viktig del, som var efterlängtad. Det var en socialdemokratiskt ledd regering som gjorde denna förändring, tillsammans med alla de satsningar som jag läste upp i mitt svar.
Jag vill ändå vara lite fräck och ställa en motfråga. I exempelvis den budgetreservation som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hade senast nämns inte sjöfart med ett enda ord. I Sverigedemokraternas egen budgetmotion görs inga större satsningar på sjöfarten. När ni själva får möjlighet att formulera er finns alltså inga satsningar på sjöfarten.
Det finns ett skäl till att jag lyfter upp detta, fru talman. Jag kan uppskatta Jimmy Ståhls engagemang för sjöfarten, med bra underlag från sjöfartsnäringen och så vidare, eller kollegor till Jimmy Ståhl som lyfter fram andra transportsektorer med i många fall bra förslag, men man ska komma ihåg en sak. Vad spelar detta för roll när resultatet, om man röstar på Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna, blir att vi får en moderatledd regering som över huvud taget inte har någon ambition att lägga mer pengar på sjöfarten? Det är det här som är det svåra i utmaningen.
Vad jag förstår finns det inga krav från Sverigedemokraterna på Moderaterna att förbättra sjöfarten eller andra delar av transportområdet. Jag har inte sett några. Man ställer in blanco upp på att Ulf Kristersson ska bli statsminister men vet egentligen inte vilket inflytande man kommer att få. Det här tycker jag är bekymmersamt.
Vad man vet är att det under en socialdemokratiskt ledd regering har gjorts större satsningar än någonsin på infrastruktur. Det är under en socialdemokratiskt ledd regering som tonnageskatten har införts. Vi har främjat sjöfarten, infört ekobonus och inrättat en sjöfartssamordnare. Vi ger ökat stöd till Sjöfartsverket. Vi har sett till att främja sjöfarten på ett sätt som inte gjorts tidigare. Vi lyfter in viktiga objekt i den nationella planen med farledsfördjupningar i både Luleå och Göteborg och projektet för slussar i Trollhättan och Södertälje.
På detta sätt stärker vi svensk sjöfart. Det bidrar till att det blir attraktivare att flagga in i Sverige. Sedan är det precis som Jimmy Ståhl säger en tuff internationell konkurrens, vilket säkert alla som arbetar med dessa frågor vet. Pandemin har kanske inte lagt en våt filt över det här, men det har varit väldigt svåra förutsättningar för hela sjöfarten vad gäller både in- och utflaggning.
Jag är dessvärre oroad över att den situation vi ser framöver också kommer att skapa en del utmaningar på sjöfartens område. Ungefär 15 procent av de anställda inom internationell sjöfart är antingen ryssar eller från Ukraina. Alla förstår att det som nu händer innebär en del utmaningar. Jag tror att väldigt många ukrainska sjömän vill hem och kämpa för sitt land och försvara sin frihet. Och de sanktioner som lagts till följd av Putins invasion kommer också att påverka hur sjöfarten utvecklas.
Låt oss säkerställa att vi har en socialdemokratiskt ledd regering även fortsättningsvis. Det innebär att vi vet att det kommer att göras viktiga satsningar på sjöfarten och infrastrukturen. Men visst lyfts många bra förslag fram, och de är självklart viktiga. Jag har ett gott och väl fungerande samarbete med branschen. Många av dessa förslag tar vi in i regeringens politik. En del förslag måste vi prioritera bort för att annat är viktigare för tillfället.
Anf. 11 Jimmy Ståhl (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Om vi nu ska gå in i en valrörelse kan jag säga att om man väljer att rösta på Socialdemokraterna är man beredd att betala världens högsta energipriser och bränslepriser. Men man vet inte heller vad man får, eftersom det ändrar sig. Grejen är att jag kan lova att vi sverigedemokrater kommer att arbeta för sjöfarten.
Tomas Eneroth och regeringen införde mycket riktigt svensk tonnageskatt 2017. Vi blev lovade att tonnageskatten skulle utvärderas efter ett tag. Tiden har gått, och jag har inte sett någon utvärdering. Därför skickade jag en skriftlig fråga till Mikael Damberg för att höra när man har tänkt att göra en utvärdering av tonnageskatten. Till svar fick jag veta att alldeles för få, Tomas Eneroth, hade anslutit sig till tonnageskatten för att man ska göra en utvärdering.
Om man inom sjöfarten ber regeringen att införa en tonnageskatt som ska stärka näringen internationellt men ändå väljer att inte gå in i tonnageskattesystemet upplever jag inte att man behöver vara medlem i Mensa för att förstå att detta är viktigt att utvärdera. Varför går de inte in i systemet när de har efterfrågat det? Det hade varit intressant att få reda på vad Tomas Eneroth svarar på det. Kanske kan jag ge ett litet svar. Det internationella tonnageskattesystemet är bra, men i Sverige utnyttjar vi inte de möjligheter som ges inom EU. Vi har en sämre modell för tonnageskatt, och därför är den inte attraktiv.
Det hade som sagt varit kul att se svaren om man utvärderade detta. Vi hade till exempel kunnat lägga in incitament som inkluderar kusttrafik. Vi hade också kunnat säkerställa att specialsjöfarten inkluderas. Vi hade även kunnat göra det enklare för svenska rederier att ingå i tonnageskattesystemet.
Man ska heller inte glömma att när man införde tonnageskatten valde man att bekosta den genom att försämra nettomodellen. Det innebär att man tar med höger hand och ger med vänster. De fick egentligen ingenting. De fick kanske en liten bonus men samtidigt en käftsmäll. Inom sjöfarten är man alltså inte jättenöjd med det här.
Vi måste se över detta och göra om och göra rätt. Vi behöver utöka systemet så att tonnagebeskattningen fullt ut utnyttjas på det sätt som EU tillåter. Vi behöver återställa nettomodellen till hundra procent. Vi behöver avskaffa stämpelskatten och ersätta den med en administrativ avgift, en stämpelavgift. Den är en stor barriär för att nya fartyg ska bli svenska. Man kan även underlätta rörligheten genom att införa förslaget bareboat charter.
Anf. 12 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack återigen, Jimmy Ståhl, för engagemanget! Jag tycker att det är viktigt. Flera av förslagen är sådana som vi, som sagt, har genomfört.
Jag noterar att det sitter väldigt många ungdomar på läktaren. Jag vill därför ta tillfället i akt att säga något mitt i alla hundratals miljonsatsningar vi gör med förändringar i tonnageskattesystemet - jag utesluter inte att vi kommer att behöva utvärdera det. Det är viktigt, men vi måste nog låta det gå ett tag först innan vi gör en utvärdering. Det är viktigt i sig för att möta nya utmaningar. En sak är viktig framöver om sjöfarten ska klara sig. Det är att man kan rekrytera, och just nu har svensk sjöfart jättestora utmaningar. Många drar sig nämligen för att arbeta till sjöss.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När jag möter arbetsgivarna säger de att det är svårt med kompetensförsörjningen. Då brukar jag ta upp siffran 2 procent. Inom sjöfarten är 2 procent av de anställda kvinnor. Om man ständigt bara rekryterar det ena könet och inte ser att man behöver använda hela befolkningens kreativitet och kompetens får man självklart kompetensförsörjningsproblem.
Varför är det så få kvinnor? Det handlar om tradition och ibland om dåligt ledarskap. Ibland ser man inte hur arbetsmiljön fungerar. Det finns väldigt mycket man skulle kunna göra för att öka attraktiviteten inom sjöfarten. Det behöver vi arbeta med väldigt mycket mer. Jag passar på att säga det nu när vi har många på läktaren, för det vore bra om fler sökte sig till svensk sjöfart. Det skulle tillsammans med modernt ledarskap, moderna arbetsplatser och kanske moderna arbetsförhållanden i större utsträckning ge livskraft.
Sjöfarten håller på att förändras. Den digitaliseras och automatiseras. Det sker nu en snabb teknisk utveckling med helautomatiserade av- och pålastningar. Det är en spännande utveckling. Låt oss hoppas att detta kan stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Om vi ska jämföra med andra transportslag ökar Sveriges konkurrenskraft genom att vi ökar teknikanvändningen och digitaliseringen.
Här ligger rederier som Stena och Wallenius i framkant. När Stena lanserar sin Elektra, ett helt elektriskt fartyg som ska gå mellan Göteborg och Fredrikshamn, riktas hela världens blickar mot svensk sjöfart.
Det kommer att vara attraktivt. Det gäller när Wallenius bland annat med stöd av de forskningspengar jag tidigare nämnde som regeringen avsatt kan ta fram sin satsning på ökad vindkraft. Man använder till och med segel på moderna fartyg för att minska bränsleförbrukningen. Det är någonting som jag hoppas kommer att locka fler att söka sig till sjöfarten.
Nog ska vi se till att skapa goda ekonomiska förutsättningar för sjöfarten. Det fortsätter regeringen oförtrutet med. Jag utesluter inte att vi behöver göra både fortsatta analyser och utvärderingar av de system som vi satt i sjön.
Sällan har så mycket hänt som under den här tiden inom sjöfartens område, inte minst med Pia Berglunds fantastiska arbete. Hon är nu efterträdaren när det gäller nationell samordning för sjöfarten med alla hamnmöten, satsningar på ekobonus och de stora investeringar som finns.
Jag förstår att det väcker hopp och längtan efter ännu mer satsningar. Det är naturligtvis viktigt. Jag förstår också att oppositionen nu vaknar till och ser att vi här ska prata ännu mer om sjöfarten. Det är också glädjande.
Låt oss se att vi nu under ett par års tid har fått till en helt annan optimism och framtidstro inom svensk sjöfart. Den är viktig, för pandemin skapade stora utmaningar. Världsläget i dag kommer att skapa stora utmaningar. Då kommer vi att finnas där, stötta och hjälpa men också driva på.
Anf. 13 Jimmy Ståhl (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är precis det här jag pratar om, Tomas Eneroth. Vi behöver svenska fartyg för att våra framtida ungdomar ska ha någonstans att kunna praktisera och även utbilda sig. Jag tycker att det är jättepositivt.
Om man tar upp gamla siffror minskade den svenska flottan 2001-2016 från 254 till 89 fartyg. Det var grymt tungt. År 2017 vände det, och fler fartyg flaggades in. Jag var själv med när Tomas Eneroth var med och invigde det 100:e fartyget. Då fanns det också en optimism och en framtidstro. Men sedan dess har ingenting hänt, fru talman. Vi ligger på ungefär samma antal fartyg, runt hundrastrecket.
När jag satt och googlade lite grann hittade jag en gammal artikel från 2014, när det verkligen fanns framtidstro från Sveriges Redareförening. Då var det dock en annan regering, och Socialdemokraterna tog precis över till hösten. Då hade de en stor framtidstro. De trodde att de fram till 2020 skulle kunna ha 400 svenskflaggade fartyg och över 1 000 svenskkontrollerade fartyg. Men vi har inte nått dit.
Jag vet att Tomas Eneroth är en sjöfartsvän. Kan vi inte lova att vi håller ihop och försöker driva sjöfarten dit vi vill ha den? Det handlar om att öka och stärka svensk attraktionskraft och öka arbetstillfällen på sjön för våra ungdomar. Vi måste ha en genuin framtid även till havs.
Anf. 14 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Det är helt rätt. Vi måste se till att det finns en framtid för sjöfarten. Det handlar inte minst om att nästa generation känner att de vill jobba där. Killar och tjejer ska känna att det är en framtidsarbetsplats och en spännande utveckling.
En viktig del i det är också att tala om varför vi vill satsa på sjöfarten. Jag vill göra det som socialdemokrat för att det är en av de helt avgörande delarna för att klara klimatmålen.
Det handlar om att vi ska följa Parisavtalet och nå de mål som vi har satt upp och kunna ställa om så att transportsektorns klimatutsläpp minskar med 70 procent.
Ska vi i Sverige nå nettonoll år 2045 och klara jorden och klimatet måste vi se till att ställa om transportsektorn. Det handlar om elektrifiering av bilar, lastbilar och bussar. Det gäller att se till att flyget ställer om med biobränslen och kanske elflyg på sikt.
Sjöfarten, som redan i dag är relativt klimatsmart, är en otroligt viktig del i detta. Därför jobbar vi nu intensivt med att påskynda sjöfartens egna omställning, för den kan bli ännu bättre.
Det gäller allt från Elektras elfärjor till Wallenius satsning på vind eller för den delen nya typer av bränslen som har väldigt låg eller ingen klimatpåverkan. Det är klart att det är utmaningen.
Jag tror att det kommer att innebära att fler vill söka sig till sjöfarten. Det vi ska säga till den som vill vara med och rädda klimatet är: Kom med din kreativitet och kunskap in i transportsektorn. Där behöver vi det tänket och den kreativiteten för att transportsektorn ska ställa om. Det vill Svensk Sjöfart, flyget och fordonsindustrin också.
Sverige tar nu plats igen i IMO:s styrelse. Vi kandiderade nu och blev invalda vid senaste generalförsamlingen. Det innebär att vi inte bara här i Sverige utan nu internationellt har möjlighet att påverka sjöfarten. Där behövs en röst för en grön omställning och en starkare sjöfart. Den rösten är Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.