Snabbare utbyggnad av elnäten
Interpellation 2021/22:256 av Larry Söder (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-01-11
- Överlämnad
- 2022-01-12
- Anmäld
- 2022-01-13
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Svarsdatum
- 2022-02-01
- Besvarad
- 2022-02-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Befolkningsökning och klimatutmaningar ställer höga krav på elnäten, och nyligen trädde den nya lagen om moderna tillståndsprocesser i kraft. Det är ett steg på vägen, men för att lagen på allvar ska göra skillnad måste tillståndsprocesserna för elnäten kortas ännu mer och elnätskapaciteten komma in tidigt i planeringen vid utbyggnad av bostäder och infrastruktur.
Precis som inom byggsektorn är tillståndsprocesser för elnätet ett hinder, inte bara för en snabbare etablering av viktig samhällsbärande infrastruktur utan också för energiomställningen. Långa ledtider gör det också svårare att uppnå de krav som i dag ställs. Ska Sverige uppnå målet om 100 procent förnybar energi till år 2040 måste elnätet både moderniseras och utvidgas. Regeringens målsättning att korta ledtiderna för elnät är positiv, men den nya lagen når inte ända fram. Det behövs fler åtgärder för att säkerställa utbyggnaden. Sverige ska bygga 500 mil ny elledning i stamnätet, vilket kommer att kräva uppoffringar från alla håll. Luftledning är både billigare och snabbare och bedöms av branschen som ett bättre alternativ än att gräva ned ledningarna.
Klimaträttsutredningen är nu inne i en andra fas, och det är klimatministern som är ytterst ansvarig för utredningen. Utredningen lyfter fram en snabbare utbyggnad av elnäten som en nyckelfaktor för klimatomställningen. Jag anser att klimatministern har ett stort ansvar för att skyndsamt säkerställa en snabbare utbyggnad av elnäten.
Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
- Avser ministern att förtydliga förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna, och i så fall hur?
- Avser ministern att agera för att bidra till att tillståndsprocesser tar hänsyn till system- och beredskapsperspektivet?
- Anser ministern att elnäten har en betydande roll för att nå klimatmålen, och avser hon vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde utifrån sin ståndpunkt?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:256
Webb-tv: Snabbare utbyggnad av elnäten
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 februari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:62
- Protokoll 2021/22:62 Tisdagen den 1 februariProtokoll 2021/22:62 Svar på interpellation 2021/22:256 om snabbare utbyggnad av elnäten
Protokoll från debatten
Anf. 88 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Larry Söder har ställt tre frågor till klimat- och miljöministern. Den första frågan är om ministern avser att förtydliga förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna och i så fall hur. Den andra frågan är om ministern avser att agera för att bidra till att tillståndsprocesser tar hänsyn till system- och beredskapsperspektivet. Den tredje frågan är om ministern anser att elnäten har en betydande roll för att nå klimatmålen och om hon avser att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde utifrån sin ståndpunkt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationen har överlämnats till mig.
Precis som Larry Söder påpekar är Klimaträttsutredningen inne i sin andra fas. I sitt delbetänkande En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden lyfter utredningen elnätens roll i klimatomställningen. Utredningen nämner där bland annat de frågor som Larry Söder specifikt påtalar, nämligen att den bör se över om det är möjligt att förtydliga förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna och hur system- och beredskapsperspektiv ska beaktas i koncessionsprövningen och annan miljöbedömning.
Eftersom utredningen fortfarande pågår kan jag inte här gå in på vad den kommit fram till eller vilka förslag som eventuellt kommer att läggas fram, men jag har förtroende för att utredaren gör sitt yttersta för att komma med förslag som får inverkan på ledtiderna för utbyggnaden av elnäten.
Sverige står inför en betydande elektrifiering för att kunna fasa ut beroendet av fossil förbränning och därigenom nå nettonollutsläpp till 2045. I den omställningen spelar elnätet en väsentlig roll, och regeringen arbetar därför för halverade ledtider för elnätsutbyggnaden. Samtidigt är det viktigt att rättssäkerheten och ett högt miljöskydd upprätthålls.
Anf. 89 Larry Söder (KD)
Fru talman! Först vill jag tacka ministern för svaret. Det andas att vi ser samma problematik och att man jobbar åt det håll vi önskar.
Men att Sveriges elnät är viktigt för svensk industri och svenska medborgare visar sig här och nu, när etableringar av företag nekas på grund av att elnäten inte byggs ut i tillräckligt snabb takt samtidigt som byggande av nya bostäder i vissa fall stannar upp av samma orsak.
Handläggningstiderna menar jag är avgörande i en sådan situation som den vi är i. Ministern säger i sitt svar att man arbetar för halverade ledtider för elnätsutbyggnaden. Jag kan dock konstatera att det arbetet inte fått genomslag än när det gäller handläggningstiderna.
Enligt de uppgifter jag har angående hur tiden för handläggning har utvecklats är det inte positivt. Energimarknadsinspektionen följer detta och redovisar det i sin årsredovisning. År 2017 var handläggningstiden för nyansökning om nätkoncession 12 månader. År 2018 var den 14 månader. År 2019 var den också 14 månader, och 2020 var den 18 månader.
Handläggningstiden ökar alltså i denna del. Det blir längre och längre handläggningstider när vi egentligen precis tvärtom skulle behöva kortare och kortare.
Sveriges elnät vet vi står inför en upprustning som kommer att kräva uppoffringar från alla håll för att detta ska kunna lösas. Att regeringen är nöjd med det arbete som gjorts gör inte mig lugn, tyvärr. Tillståndsprocesserna måste gå fortare.
Det är ett tydligt faktum att det är trångt i näten, och det är något som blivit ännu tydligare under de senaste åren. Elnäten ska nu inte bara hantera utbyggnaden av bostäder och industri, vilket är viktigt, utan också framtidens fordonsflotta och nya eldrivna processer i industrin samt att ansluta ny elproduktion. Detta är helt avgörande inte bara för klimatomställningen utan också för Sveriges framtid som en konkurrenskraftig nation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sammanställningar från instanser som Energimyndigheten, Energiföretagen och Svenskt Näringsliv pekar på en dubblering av efterfrågan på ren el till 2045. Sverige ska bygga 500 mil ny elledning i stamnätet, vilket kommer att kräva uppoffringar från många håll.
Vilket teknikval man gör är avgörande ur aspekten hur fort tillståndsprocessen kan gå men även ekonomiskt och i vissa fall resultatmässigt. Luftledning är både billigare och snabbare och bedöms av branschen som ett bättre alternativ än att gräva ned ledningarna när det gäller de högre spänningsnivåerna för stam- och regionnäten. Därav min fråga.
Ett konkret exempel är SSAB:s satsning i Oxelösund, som ministern säkert har god koll på. Den sitter just nu fast i en nätkoncessionsprövning där mark- eller luftledning är en avgörande fråga. Här skulle den förstärkning av elnätet som man behöver troligtvis ha underlättats kraftigt av en tydligare lagstiftning kring teknikval. Därav min fråga om teknikval.
Jag vill därför återigen fråga ministern hur planen ser ut för att korta ledtiderna, vilket är avgörande för att vi ska få det här att rulla och faktiskt fungera till 2045. Och finns det någon tanke eller idé från ministern när det gäller teknikval för att underlätta och snabba på? Att det finns en utredning hjälper oss inte i dagsläget. Vi behöver faktiskt elen så snart som möjligt.
Anf. 90 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! När jag efter valet 2018 fick förtroendet att bli riksdagsledamot fick jag även uppdraget att jobba i näringsutskottet. I näringsutskottet har vi hand om de energipolitiska frågorna, som har blivit alltmer aktuella den senaste mandatperioden.
En av de första frågorna jag fokuserade på att sätta mig in i var hur elsystemet fungerar och vad som kommer att behövas i framtiden. Jag kunde redan då konstatera att vi i framtiden kommer att behöva mer, inte mindre, el om vi ska nå klimatmålen.
Fru talman! Sverige var ett av de länder i Europa som elektrifierades först. Vi byggde ut vårt elnät och har länge haft stor nytta av de beslut som innebar att vi kunde använda billig och näst intill fossilfri el. Vatten- och kärnkraften har alltså tjänat oss väl.
Det som nu händer är inte konstigt. Sverige behöver underhålla befintliga nät samt bygga ut näten och kapaciteten. Det hade behövt göras i ännu större utsträckning, särskilt eftersom kärnkraftverken i södra Sverige har lagts ned.
Elnätet är grundläggande infrastruktur som jag tror att de flesta medborgare och företag i Sverige förväntar sig ska vara det även fortsättningsvis.
I samband med att det statliga bolaget Vattenfall valde att ta två reaktorer ur drift, Ringhals 1 och 2, framförde vi kristdemokrater tydligt och vid ett flertal tillfällen att det borde ha gjorts konsekvensanalyser av vad det skulle innebära för framför allt södra Sverige och att man borde ha tittat på frågan om att kunna ge ett ägardirektiv om att ha dem i drift till dess annat fanns på plats.
Med ett sådant uppdrag hade även elnätsutbyggnaden från norr till söder varit given. Det har tagit otroligt lång tid att bygga Sydvästlänken, som man planerade redan 2005 efter nedstängningen av Barsebäck. Nu när den har tagits i drift vet vi att det inte heller är en lösning på den problematik som vi ställs inför i dag, just på grund av att det tar otroligt lång tid att bygga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Är det inte i dessa lägen oerhört angeläget att vända på varenda sten? Vad är egentligen svaret till alla de företag som vill etablera sig eller jobba för att få tillväxt i sina bolag, framför allt i södra Sverige? Jag tror inte att det i det här läget räcker att säga att vi ska utreda lite mer. Varför tog inte regeringen de varningssignaler som skickades på allvar?
Anf. 91 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Intressanta siffror presenteras här, inte minst av interpellanten. Den här kammaren antog i somras propositionen om moderna tillståndsprocesser. Under hösten 2021 har vi siktat på att halvera tillståndsprocesserna till 2024. Det är oerhört angeläget.
Jag tror att alla är medvetna om att vi går in i en historiskt stor elektrifiering av Sverige. Vi ser framför oss en grön nyindustrialisering över hela Sverige. Just nu drivs den väldigt mycket i norr, men vi ser framför oss att det kommer att ske även i Mellansverige och södra Sverige framöver. Då måste vi ha elnät som matchar mot detta.
Det gäller att kunna transportera el norröver men också söderöver. Därför har Svenska kraftnät nu tre gånger mer pengar för att satsa på elnätsuppgraderingar. De har presenterat en rad åtgärder för att öka nätkapaciteten på kort sikt, det vill säga under det här året, men också på lång sikt. Det finns avsevärt mer pengar än tidigare för att snabba på och bygga upp elnätet.
Arbetet med moderna tillståndsprocesser sker på flera fronter. En är moderniseringen av arbetet med processerna. En digitaliserad arbetsprocess är snabbare och smartare. Myndigheter kan också jobba parallellt i stället för sekventiellt för att kunna snabba på.
Men jag är oerhört otålig och har bråttom. Jag är glad att interpellanten och ledamoten också har det. På den punkten är vi överens. Det här ska gå fortare. Jag har respekt för att det togs beslut om det här under hösten 2021 och att arbete pågår med målsättningen 2024. Men tro mig! Jag och regeringen skulle gärna se att det här kommer på plats mycket fortare.
När det gäller den konkreta frågan om markkablar kontra luftkablar finns det flera tekniska anledningar till att det generellt sett anses vara mer lämpligt med luftkablar för överföringen. Det finns flera fysikaliska orsaker, såsom fasförskjutningar och värmeavledning samt att det inte behöver byggas lika kraftfulla konstruktioner eller grova ledningar för att kompensera för svårigheter som uppstår när man gräver ned kablarna.
Det pågår just nu en utredning där expertis kollar på det där. Även om jag, interpellanten och flera andra kan tycka att till exempel luftkablar generellt sett anses vara bättre än markkablar har jag respekt för att expertisen ska få kolla på det och komma med förslag. Det tror jag att vi är överens om. Därför ser jag fram emot att det arbetet ska få fortskrida.
Affärsverket svenska kraftnät har initierat ett arbete för att se över hur deras processer kan bli bättre när det gäller snabbheten men också när det gäller att följa upp arbetet i utredningen som pågår.
Anf. 92 Larry Söder (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är intressant att höra på ministern, som har samma engagemang i frågorna som jag själv.
Min interpellation gällde hur regeringen ser på dessa frågor och vad man tänker sig framåt. Jag vet hur läget ser ut, det vill säga att det pågår en utredning. Men min fråga var faktiskt hur regeringen ser på detta och vad man tänker sig framåt. Det får jag inte svar på. Jag får bara svaret att det pågår en utredning.
Jag menar att vi kanske inte kan passivt vänta på den. Vi ska kanske vara framåtlutade, precis som ministern är i sitt anförande. Vi ska vara framåtlutade och tala om att vi behöver detta för att kunna ställa om, att vi behöver detta för att kunna bygga nya bostäder och att vi behöver detta för att kunna vara en industrination med de kompetenser som behövs. Jag tror att vi skulle behöva den framåtlutningen för att komma framåt i frågorna.
Det finns ett antal åtgärder som man kan vidta och som det finns ett fönster för att vidta. Man behöver inte hela tiden vänta på utredningen. Men min fråga gällde hur regeringen ser på detta. Regeringen kan förtydliga hur de ser på teknikvalen. Om det är ministerns ord här som gäller låter det ganska bra. Det kan utvecklas på ett ganska tydligt sätt att det är det teknikval som är bäst för stunden, just där, som gäller och att det inte är andra komplikationer som gör att man måste titta på om det ska vara markkablar.
Jag tycker till exempel att man måste titta på kostnadsskäl, effektivitet och vad som är bäst. Det är faktiskt branschen som kan allra mest om det. Då är det kanske där vi ska landa, menar jag. Det är kanske branschen själv som vet bäst. Vi kanske ska undanröja de hinder som finns för att branschen själv ska kunna få välja.
Jag tror också att mycket av problematiken med att bygga ut nätet beror på att det finns andra hinder, det vill säga andra intressen som på ett eller annat sätt står emot detta. Man ska kanske göra detta till ett riksintresse så att det står på samma stabila grund som andra intressen. Politiken tenderar ibland att mena att allt ska vara riksintressen, men jag tror att det är av intresse för riket att vi har el som kan levereras till de industrier och bostäder som finns.
Ministern tog också upp digitaliseringen. Jag kan inte nog understryka den möjlighet som finns där. Givetvis gäller det även processer i denna del. Jag är mer van vid att prata om byggprocesser, och i de processerna är digitaliseringen oerhört viktig. Jag tror att de två delarna kan gå hand i hand för att Sverige ska digitaliseras på ett tydligt och bra sätt.
Fortfarande undersöker jag möjligheten att få ministern att ge regeringens svar på de frågor som jag har ställt - inte att det pågår en utredning. Tycker man att vilket teknikval som ska göras behöver konkretiseras? På vilket sätt skulle man kunna tänka sig att korta handläggningstiderna så att vi kommer framåt i frågorna? Det är två av de tre frågor som jag ställde och som jag tycker är viktigast.
Anf. 93 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret, som blev lite av ett icke-svar just när det gäller de frågor som jag ställde.
En av mina käpphästar sedan jag blev riksdagsledamot har varit att Sverige behöver ha ett planeringsmål och ett mål om leveranssäkerhet. Det behöver också finnas en utpekad ansvarig för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För drygt tre år sedan, det vill säga hösten 2018, sa jag att vi behöver planera för åtminstone 200 terawattimmar per år i framtiden. Då blev jag nästan utskrattad av regeringspartierna. Argumentationen jag fick höra då var att elen räckte, att vi exporterade på årsbasis och att man inte såg någon större ökning av elbehovet framöver.
Nu tre år senare har scenario efter scenario presenterats. Nästan alla partier är nog överens om att Sverige fram till 2040 bör sikta mot att fördubbla sin elproduktion till cirka 300 terawattimmar om klimatmålen ska nås. Det är därför bra att regeringen har ändrat sin uppfattning och att även myndigheter har fått upp ögonen för frågan. Elnätsfrågan är otroligt viktig i hela detta system.
Som ministern tog upp tidigare har riksdagen klubbat igenom ett förslag om modernare tillståndsprocesser. Elnätet är avgörande för hur vi klarar elförsörjningen i framtiden, men då måste snabbare elnätsutbyggnad vara en av de centrala frågorna.
I samband med detta behöver vi även lyfta upp leveranssäkerheten och ha ett utpekat mål för den. Det här är för övrigt en fråga som kammaren klubbade igenom våren 2019, det vill säga för snart tre år sedan. Men vi har hittills inte sett något resultat av det. Hur går arbetet i Regeringskansliet med att ta fram svar på det som kammaren fattade beslut om för tre år sedan?
Anf. 94 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Låt mig börja med interpellantens fråga. Lantmäteriet och länsstyrelserna fick redan för några månader sedan, i september 2021, ett uppdrag som gick ut på att myndigheterna ska koordinera sina processer och utveckla nya arbetssätt för att korta ledtiderna. Vi avser också att inom kort presentera en nationell elektrifieringsstrategi där frågorna om ledtiderna naturligtvis har en roll. Precis som flera här har sagt går vi mot en kraftigt ökad användning av elektricitet. Förutom elproduktionen spelar elnätskapaciteten en avgörande roll. Vi är överens om detta.
Vad jag förstår vill interpellanten gärna att regeringen i förväg ska fastställa specifika teknikval redan innan expertisen har tittat färdigt på detta. Där får jag nog göra interpellanten besviken. Vi kommer att invänta expertisen. Men var så säker: Vår ambition är att vägen framåt ska vara snabb och att vi för varje tillfälle ska ha den bästa lösningen.
Begreppet "bästa lösningen" är dock mångfasetterat, för det finns många hänsyn att ta. Interpellanten var inne på finansiella hänsyn och tekniska hänsyn. Det kan finnas miljöhänsyn och annat. Vid exempelvis luftburna ledningar kan man ibland behöva ta hänsyn till trädgator. Det kan behövas en större trädfri gata. Om man i stället skulle gräva ned ledningarna kan det möjligen innebära att man måste spränga och permanent ödelägga naturen. Det finns alltså klimat- och miljöhänsyn som måste tas vid sådana tillfällen. Man kan också behöva ställa dem emot varandra för att man vid varje tillfälle ska få den bästa lösningen.
Låt mig vara så pass framåtlutad att jag säger att vi båda, och även hela regeringen, är angelägna om att nätutbyggnaden ska gå väldigt snabbt. Vi ska gå från den förvaltande fas för elnäten som vi har befunnit oss i under de senaste 30 åren till en expansiv fas. Jag och regeringen ser framför oss att vi går mot den kanske snabbaste expansionen av elnätet som Sverige har haft i modern tid. Vi går in i en enormt expansiv fas. Då måste det gå snabbt. På den punkten är vi överens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ber att få återkomma till Camilla Brodins fråga eftersom jag behöver kolla närmare på hur arbetet går. Jag hade inte förberett detta inför den här interpellationsdebatten.
Anf. 95 Larry Söder (KD)
Fru talman! Vi verkar vara rörande överens om att elanvändningen kommer att öka på grund av klimatomställningen. Utbyggnaden av elen kan inte gå från noll till hundra på fem sekunder. Det inser även jag. Men utbyggnaden bör ske i takt med den ökade attraktiviteten för elanvändningen för att vi inte ska dra på oss för stora puckelkostnader. Vi måste bygga ut i den takt som behövs och samtidigt hålla ned kostnaderna för konsumenten.
Det är detta som jag ser som ett problem, det vill säga att vi inte kommer igång på grund av tillståndsprocesserna. De tar så lång tid att vi kanske inte riktigt vet hur det ska bli. Om tillstånd för en utbyggnad tar tio till tolv år betyder det att vi måste kunna se tio till tolv år in i framtiden. Det hade varit mycket enklare om det räckte att se fem eller sex år framåt i tiden och kunna bygga ut utifrån vad vi faktiskt behöver.
Det är i detta avseende som jag tycker att det är viktigt att vara framåtlutad och säga: Vi ska klara av detta på kortare tid. Vi ska kunna leverera den el som behövs för industrin. Vi ska kunna leverera el så att människor kan flytta till sina bostäder och så att vi får bostäder till alla människor.
Vi måste också inse att vi inte alltid fattar rätt beslut första gången utan att vi ibland behöver komplettera besluten. Som jag uppfattade det tog man i propositionen om moderna tillståndsprocesser inte med alla förslag som fanns i själva utredningen. Man ska kanske gå tillbaka och se om det finns ytterligare förslag som behöver läggas till för att kunna påskynda det hela. Det vore ett bra sätt för att vara framåtlutad. Man behöver inte tänka att allt ska vara riktigt från början, utan man kan hela tiden lägga på saker så att man får fram det här så fort som möjligt.
Anf. 96 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Jag tackar Larry Söder för interpellationen.
Vi verkar vara överens om ambitionerna framöver. För regeringens del kan jag säga att det inte finns någon prestige för att inte ständigt göra vårt yttersta och göra förbättringar. Om det finns delar som behöver förbättras och som leder till att vi kan snabba upp det hela ytterligare är vi absolut beredda att röra oss i den riktningen.
Inom kort kommer vi att presentera en elektrifieringsstrategi med ett sjuttiotal åtgärder som kommer att föra oss i den riktningen. Förhoppningsvis hittar Larry Söder och också andra många vägar framåt i strategin.
Det är väldigt ovanligt att nätkoncessioner avslås. Däremot är vi överens om att tiden behöver förkortas. Jag har ändå viss respekt för att det beslut som fattades i höstas, för mindre än ett halvår sedan, kanske ännu inte har gett full effekt, även om jag hade velat det. Som före detta entreprenör är jag oerhört otålig och angelägen om att saker går snabbt. Men jag har ändå viss respekt för att det kan ta längre tid än ett halvår för att få det här på plats. Målsättningen är att halvera tillståndsprocesserna till 2024, men jag hoppas verkligen att vi kommer i mål tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan meddela interpellanten Larry Söder att han kan vara lugn för att åtminstone jag - och jag har hela regeringen i ryggen - inte kommer att sitta och vänta på att detta ska ske. Vi kommer att jaga på. Jag hoppas att vi kan vara överens om en hel del saker längs vägen när det gäller hur uppgraderingen av elnäten ska gå fortare.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.