Problem på Samhall och behovet av en rymligare arbetsmarknad
Interpellation 2020/21:709 av Ali Esbati (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-05-05
- Överlämnad
- 2021-05-06
- Anmäld
- 2021-05-07
- Sista svarsdatum
- 2021-05-27
- Svarsdatum
- 2021-06-04
- Besvarad
- 2021-06-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Under de år som jag har haft privilegiet att vara riksdagsledamot har jag återkommande, i bland annat interpellationer, tagit upp problem runt urvalskriterier och arbetsmiljö på Samhall. Skälen till detta har varit dels att enskilda medarbetare och fackligt aktiva har tagit kontakt, dels avslöjanden och uppslag i medierna.
Nyligen har fackförbundstidningen Dagens Arbete haft en lång granskningsserie, där uppgifter om i princip samma typ av problem framkommer.
Den 28 april publicerades ett avsnitt av SVT:s Uppdrag granskning om Samhall. Också där är det i princip samma typ av problem som lyfts, av tidigare medarbetare och chefer. Det handlar om att personer med funktionsnedsättning väljs bort från Samhall, vars själva funktion är att vara till stöd just för personer med funktionsnedsättning vilka inte förmodas kunna klara sig utan stöd på arbetsmarknaden. En viktig grund till detta är den förändring som uppdragsmixen på Samhall har genomgått över ett antal år, där servicearbeten som städning kraftigt har vuxit i omfång. Detta är arbeten som säkerligen passar många som bör vara Samhalls målgrupp, men som uppenbart passar mycket dåligt för vissa.
Arbetsmarknadsministern kommenterar kort uppgifterna i granskningen, i slutet av programmet. Ministerns uppfattning där är att Samhall ”klarar sin verksamhet bra”. I praktiken avfärdas hela problemställningen. Det finns enligt ministern ”inga belägg” för de problem som uppmärksammas i programmet, utan det är frågan om ”anekdoter”.
Detta är ett anmärkningsvärt förhållningssätt. Påpekanden om samma ”anekdotiska” problem har nämligen återkommit år efter år, genom olika personer på olika positioner och olika platser.
Jag kan konstatera att detta förhållningssätt har präglat regeringens hantering av Samhall, även om det ibland, speciellt i direkt anslutning till mediala avslöjanden, har låtit annorlunda. Jag kan också konstatera att jag till exempel 2019 tog upp frågan om Samhallanställda som inte vågar uttala sig offentligt. Jag kan citera direkt från den interpellationen (2019/20: 110): ”Detta är något som enligt min mening bör tas på stort allvar. Det går inte att ensidigt förlita sig på den bild som företagsledningen ger av situationen, och det är naturligtvis heller inte säkert att hela bilden finns där. Med tanke på det speciella uppdrag som Samhall har, och de särskilda behov av trygghet och stabilitet som de Samhallanställda har, bör man göra en särskild översyn av arbetsmiljö och arbetsvillkor för de anställda på Samhall.”
Några sådana initiativ har såvitt jag kan se inte tagits, och det refereras fortfarande helt okritiskt till medarbetarundersökningar, vars validitet måste kunna problematiseras mot bakgrund av återkommande fall som ”inte ska förekomma” men som likväl ständigt förekommer.
I grunden handlar frågan om Samhall och regeringens styrning av företaget, om viktiga principer för och visioner om arbetsmarknaden. För att man ska kunna styra Samhall i rätt riktning behöver det finnas en idé om riktningen, mot en rymligare arbetsmarknad, anpassad till det faktum att människor som befolkar vårt samhälle både är olika och föränderliga. Där förefaller regeringens ambitioner dessvärre vara högst oklara.
Jag vill mot bakgrund av detta fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
1) Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av uppgifterna om att personer med svår funktionsnedsättning väljs bort av Samhall till förmån för personer med mild eller ingen funktionsnedsättning?
2) Avser ministern att ta något initiativ för att initiera en översyn eller utredning för att med lämplig metodik kartlägga arbetsmiljö och arbetsvillkor för anställda vid Samhall?
3) Avser ministern att ta något initiativ för en bredare översyn av politiken för personer som av olika skäl inte kan vara på arbetsmarknaden utan särskilt stöd, där Samhall ingår som en del av en helhet?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:709
Webb-tv: Problem på Samhall och behovet av en rymligare arbetsmarknad
Dokument från debatten
- Fredag den 4 juni 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:134
Protokoll från debatten
Anf. 32 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Ali Esbati har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av uppgifterna om att personer med svår funktionsnedsättning väljs bort av Samhall till förmån för personer med mild eller ingen funktionsnedsättning, om jag avser att ta något initiativ för att initiera en översyn eller utredning för att med lämplig metodik kartlägga arbetsmiljö och arbetsvillkor för anställda vid Samhall samt om jag avser att ta något initiativ för en bredare översyn av politiken för personer som av olika skäl inte kan vara på arbetsmarknaden utan särskilt stöd, där Samhall ingår som en del av en helhet.
Därtill har Saila Quicklund frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att förbättra den mycket svåra arbetsmiljösituationen för de anställda inom Samhall och om jag kommer att verka för att Samhall ska återgå till sitt ursprungsuppdrag.
Regeringen har fattat en rad beslut i arbetet med att se över Samhalls uppdrag. Det är angeläget att Samhalls verksamhet fungerar väl och att de skyddade arbetstillfällena används för dem som de är avsedda för. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att säkerställa att rätt målgrupp hänvisas till Samhall. Regeringen har förtydligat regelverket för anvisningarna till bland annat skyddat arbete hos Samhall.
För att anvisas till skyddat arbete har regeringen förtydligat att en persons arbetsförmåga ska vara så nedsatt till följd av en funktionsnedsättning att personen inte kan få något annat arbete, och personens behov ska inte kunna tillgodoses genom andra insatser.
För att säkerställa att anvisningar till Samhall sker på rätt sätt har regeringen gett ett antal uppdrag till Arbetsförmedlingen.
För det första ska Arbetsförmedlingen se över definitionen och målnivån för prioriterade grupper så att de som har störst behov prioriteras mest. För det andra ska Arbetsförmedlingen se över kodningen av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. För det tredje ska Arbetsförmedlingen följa upp anvisningarna till Samhall för att se till att det är den avsedda målgruppen som anvisas. Slutligen har myndigheten även fått ett uppdrag som avser situationer då personer har både bristande kunskaper i svenska och en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Regeringen har även reviderat Samhalls ägaranvisning på flera punkter. Exempelvis anges nu att bolaget, i syfte att möjliggöra en bred tillgång på arbetsuppgifter anpassade för olika medarbetares behov över tid, bör söka affärsmöjligheter inom ett flertal branscher. Det förtydligas också att en ökad omsättning syftar till att skapa tillräckligt många arbetstillfällen. Samhalls ekonomiska mål har också reviderats så att avkastningen på eget kapital långsiktigt ska uppgå till 5 procent i stället för tidigare 7 procent.
Flera åtgärder har alltså vidtagits avseende styrningen och uppföljningen av såväl Arbetsförmedlingens anvisningar till bolagets arbetsplatser som bolagets verksamhet. Samtidigt återstår att se vad Arbetsförmedlingen kommer fram till utifrån de uppdrag som lämnats och om det finns skäl att vidta ytterligare åtgärder.
Regeringen har höga förväntningar på de statligt ägda bolagen och vill att de ska agera föredömligt inom arbetet med hållbart företagande. Det inkluderar självfallet en sund och säker arbetsmiljö samt goda och anständiga arbetsvillkor.
Som ägare följer vi bolagens arbete bland annat genom hållbarhetsanalyser samt regelbundna och strukturerade ägardialoger. Inom ramen för den pågående dialogen med Samhall diskuterar vi säkerhet och hälsa inklusive bolagets arbete för att säkerställa att alla medarbetare ska ha en god arbetsmiljö. Den ägardialogen och uppföljningen kommer att fortsätta. Samhalls ägaranvisning har även reviderats genom att uppdragsmål har införts avseende engagerade medarbetare samt sysselsättningsgraden inom bolaget. Genom dessa förändringar kommer regeringen att kunna följa frågan bättre.
Anställningar hos Samhall är bara en av flera insatser inom arbetsmarknadspolitiken för att fler personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete. Under 2020 hade i genomsnitt över 65 000 personer en anställning med lönebidrag eller skyddat arbete hos andra arbetsgivare. Regeringen beräknar i budgetpropositionen för 2021 att medlen för dessa insatser ska öka kommande år och att det ska ge utrymme för ett ökat antal personer med lönebidrag hos andra arbetsgivare. Regeringen har också i vårändringsbudgeten föreslagit medel för 1 000 fler personer i den upphandlade arbetsförberedande tjänsten Introduktion till arbete, vilket till stor del förväntas gå till personer med funktionsnedsättning.
Därutöver har regeringen genomfört flera förändringar av de subventionerade anställningarna, som utgör viktiga insatser för dem som har långa arbetslöshetstider och inte kan få arbete på annat sätt.
I nuläget har jag inga ytterligare besked att ge om planerade insatser, men vi följer denna fråga mycket noga.
Anf. 33 Ali Esbati (V)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det innehöll flera intressanta erkännanden - vissa explicita, vissa lite mer implicita - om problemen på Samhall. Det redogjordes också för en del uppdrag som regeringen har gett och vissa justeringar i riktlinjerna. Det är bra.
Jag måste samtidigt säga att det inte går att komma ifrån en lite sorglig känsla när det gäller det här. På punkt efter punkt kan jag se att de små åtgärder och det skruvande som ministern redogjorde för rör sig om problem som har påtalats i ganska många år vid det här laget. Inte minst jag själv har varit en av dem som har pekat på problemen. Och det har jag inte gjort genom att mumla i skägget, utan jag har gjort det i denna kammare och för olika socialdemokratiska ministrar.
Det har handlat om arbetsmiljön för vissa av de anställda på Samhall, vilken har väckt oro. Det har också handlat om det mycket ensidiga fokuset på närvaro inom vissa branscher, speciellt städbranschen, och de problem som det har medfört för den inte obetydliga grupp på Samhall som inte går väl ihop med de uppgifter och de villkor som städarbete innebär. Kopplat till det här sistnämnda problemet har det också handlat om vilka som är målgruppen för Samhalls verksamhet, om vem Samhall egentligen är till för. Är det rimligt att många personer med funktionsnedsättningar av olika slag inte har ansetts platsa på Samhall?
Det har också handlat om hur personerna anvisas från Arbetsförmedlingen. Och det har handlat om själva metoden för att följa utvecklingen på Samhall. Det har påtalats att det finns problem med att rakt av lita på de interna medarbetarbarometrar och liknande som Samhalls ledning har genomfört.
När jag tittar tillbaka kan jag konstatera att svaren har varierat. Ibland har man från regeringens sida haft ingången att problemen är beklagliga men inte systematiska. Ibland har man sagt att något ska ändras, men sedan har inte särskilt mycket hänt.
Det är anmärkningsvärt och ganska tragiskt att varken den kritik som har funnits här i kammaren, orosflaggning från fackliga företrädare eller reportage i flera fackliga tidningar genom åren verkar ha varit särskilt verksamma. Kanske har man nu rört på sig lite i och med programmet Uppdrag granskning.
Vi får se hur det blir med effekten av de saker som ministern nu nämner. I min interpellation noterade jag lite andra saker som ministern sa i samband med programmet. Det lät där som att det inte fanns några problem. Det talades om att det inte fanns några belägg för att problemen skulle vara systematiska, om att det handlade om anekdoter och så vidare. Vi får alltså se. Men det är trist att så lite har hänt tidigare, trots att kritiken inte gäller några nya fenomen.
Jag vill understryka att skälet till att jag inte blir lugnad är att det kommer att vara svårt att göra någonting åt problemen om regeringen inte har en klarare idé om vad det är som ska göras, ger de signalerna och fattar de nödvändiga besluten för det. Jag kommer att återkomma till det, men jag tror att vi måste se att vi närmar oss en punkt där hela idén om Samhall, hela konceptet, annars kommer att bli ifrågasatt och svår att försvara, trots att det är mycket goda och viktiga saker som görs.
Det är en allvarlig situation, som jag menar att regeringen har stort ansvar för.
Anf. 34 Saila Quicklund (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Moderaterna bjöd in eller kallade ministern till utskottet för en vecka sedan för att ge ministern och regeringen möjlighet att förklara sig när det gäller den mycket svåra situation som Samhall just nu befinner sig i. Det är till stor del kopplat till det som kom fram i tv-programmet Uppdrag granskning.
Jag ställde under utskottsmötet en del grundläggande frågor om verksamheten och om statistik som jag hade bett riksdagens utredningstjänst att ta fram. Ministern kunde inte svara på de frågorna då. Därför har jag begärt den här debatten i dag, för att tydliggöra det som inte kom fram då.
Många ställer just nu frågor om Samhall. Det känns ytterst relevant att vi kan ha den här diskussionen om en mycket allvarlig fråga.
Problematiken med missförhållandena och arbetsmiljöproblemen och att Samhall har lämnat sitt ursprungsuppdrag har varit känd sedan lång tid tillbaka. Därav lämnade också riksdagen, på förslag av arbetsmarknadsutskottet, ett tillkännagivande till regeringen om att den skulle återkomma med förslag på åtgärder för att Samhall ska kunna återgå till ursprungsuppdraget. Vi har inte fått något svar på det, trots att det var i december 2019. Regeringen uttrycker att man bereder det. Men vi fortsätter att vänta.
För den oinvigde kan jag ge en kort historia om Samhall. Det bildades 1980 via regionala stiftelser. Den huvudsakliga verksamheten var tillverkning. På 90-talet blev det ett statligt aktiebolag med kriteriet att här skulle personer anställas som hade så omfattande funktionsnedsättningar att de inte kunde få något annat arbete - det är i dag ungefär 25 000 anställda. Det var ursprungstanken.
Vad hände egentligen, med tanke på det vi nu har fått veta via SVT:s Uppdrag granskning? Jag ska ge er några citat därifrån: De med verkliga behov kommer inte in på Samhall, inte en chans. Bästa personalen vill man ha. De ska kunna stå och gå, och de ska vara starka. Noll kvalitetsförsäkring. Staten bryr sig inte om Samhall - det faller också tillbaka på regeringen. Av de anställda kan man se en betydande ökning av utomeuropeiskt födda samtidigt som andelen personer födda inom Europa minskar. Språkproblem är skälet till anvisning till Samhall. Och Samhall har fått ett ökat inflytande över Arbetsförmedlingen.
Samhall får 6,5 miljarder oavsett diagnos och behov av anpassning. Andra arbetsintegrerande sociala företag får ersättning utifrån diagnos. Det finns alltså en skillnad mellan dem. Avtal med företag är inte offentliga, och affärerna går före människorna. Det saknas arbetsplatsanpassningar. Man har gamla stolar och undermålig belysning för dem med synproblem. Detta får man dock ersättning för, så det är verkligen anmärkningsvärt.
Det har kommit oerhört starka och upprörande uttalanden från tidigare och nuvarande chefer inom Samhall. Det är beskrivningar från verkligheten.
Utifrån alla dessa uttalanden skulle jag vilja fråga arbetsmarknadsministern hur det kunde gå så långt. Varför har man inte åtgärdat de missförhållanden som har varit kända i så många år?
Anf. 35 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag vill tacka interpellanterna som initierat denna viktiga debatt. Som arbetsmarknadsminister tycker jag att det känns väldigt bra att det finns ett stort engagemang för Samhall, för att Samhall ska utvecklas och för att rätt målgrupper ska få del av Samhalls arbetstillfällen. Det är helt centralt för Samhall men framför allt för alla de 26 000 personer som varje dag går till sitt arbete och känner stolthet över det de levererar och bidrar med.
Under våren har Samhall uppmärksammats i flera kritiska granskningar och olika reportage. Jag välkomnar verkligen att problemen kommer upp på bordet, fru talman, eftersom det är så vi kan åtgärda problemen. Jag instämmer i att problemen ska tas på allvar. Som jag redogjorde för har vi bland annat gett ett antal uppdrag till Arbetsförmedlingen att se över anvisningarna och tillämpningen av reglerna. Om det finns brister i anvisningarna känner jag mig trygg med att de kommer att komma upp på bordet så att vi kan göra något åt dem.
Nu återstår att se vad Arbetsförmedlingen kommer fram till utifrån de uppdrag som har lämnats och om det finns skäl att vidta ytterligare åtgärder. Skulle det vara så tvekar vi förstås inte inför det. I grunden handlar det om att Samhall ska vara till för dem som det är avsett för. Det ska inte råda några som helst tvivel på att rätt målgrupp hamnar i insatsen. Det är därför som vi har förtydligat regelverket för anvisningar till bland annat skyddat arbete.
Jag vill passa på att säga några ord om det uppdrag som Arbetsförmedlingen har fått vad gäller situationen med personer som har både bristande kunskaper i svenska och en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som Saila Quicklund delvis touchade i sitt inlägg. Det är viktigt att säga att detta uppdrag inte omfattar anställningar hos Samhall, eftersom behovet av insatser för att förbättra språkkunskaperna ska omhändertas innan man anvisas till Samhall. Arbetsförmedlingen ska se över sina arbetssätt och processer för att lämpliga insatser ska ges till personer med funktionsnedsättning som har ett annat modersmål än svenska. Personer som har både en funktionsnedsättning och svaga kunskaper i svenska ska få rätt stöd för att kunna få ett arbete och kunna verka på en arbetsplats. En utgångspunkt bör vara att bristande kunskaper i svenska språket ska motverkas tidigt, bland annat för att öka möjligheten till arbete utan andra statliga insatser även då personen har en funktionsnedsättning.
Jag ser fram emot att tillsammans med bland annat arbetsmarknadsutskottet diskutera resultaten av de uppdrag som vi nu har gett till Arbetsförmedlingen när vi har fått dem på bordet. Då kan vi utifrån detta fortsätta diskussionen och säkerställa att Samhall verkligen finns för dem som det är till för.
Jag vill passa på att bemöta det som Saila Quicklund sa vad gäller uppdraget och hur Samhall har utvecklats. Jag har under tidigare roller själv haft möjlighet att följa Samhalls verksamhet väldigt nära. Jag känner även människor som arbetar inom Samhall och som tack vare anvisningarna har fått ett eget arbete. Det är viktigt att Samhall utvecklas när arbetsmarknaden utvecklas. Det är också viktigt att människor får meningsfulla jobb, sådana jobb som verkligen efterfrågas på svensk arbetsmarknad. Jag vill inte gå tillbaka till skyddade verkstäder utan tycker att det är viktigt att de som arbetar på Samhall kan göra det på arbetsmarknaden, också i konkurrens med andra företag. Det är det som ger riktiga jobb, och det är vad vi ska sträva efter.
Anf. 36 Ali Esbati (V)
Fru talman! Först vill jag ta upp att ministern i svaret hänvisade till olika uppdrag som har getts till Arbetsförmedlingen. Jag kan inte låta bli att tänka på de många debatter jag har haft de senaste åren med företrädare för regeringen, inklusive ministern själv, och för regeringens samarbetspartier om Arbetsförmedlingen. Vi har en myndighet som nu är i kronisk kris och som inte har möjlighet att ta sig an en del av dess grundläggande vardagliga uppgifter. Det är lättare att det då uppstår situationer där fokus exempelvis blir på att få iväg folk ur den egna statistiken. Tillåt mig därför att behålla en viss skepsis om hur det kommer att funka i praktiken. Förhoppningen finns förstås, och det skulle glädja mig om det här innebär en förbättring för dem som har ett arbete genom Samhall eller i framtiden ska få det.
I mitt förra inlägg var jag inne på något som är helt centralt. Vi behöver som samhälle en ambition med större helhet. Det handlar om en ambition om en strategi för ett rymligare arbetsliv, ett arbetsliv som tar höjd för vilka människor som lever i det verkliga Sverige och som även bygger på insikten om att människors arbetsförmåga kan och kommer att ändras över tid. Jag menar verkligen att Samhall kan och bör vara en del av paletten av åtgärder. Det kan finnas andra saker, såsom olika slags lönesubventioner, hjälpmedel av olika slag och handledning, för att använda dem. Det kan handla om insatser som görs i civilsamhället och i arbetsintegrerande sociala företag.
För att detta ska funka bra måste det vara del av en sammanhållen politik för full sysselsättning och utveckling. Det måste vara en politik som utgår från det som kanske låter som en floskel men absolut inte är det, nämligen att alla ska kunna vara behövda utifrån sina förutsättningar och att alla ska kunna jobba till 100 procent av sin förmåga.
Det är synd att vi ligger långt ifrån denna politik nu. Det är beklagligt. Men utöver de närliggande problem som har funnits inom Samhall och som dessvärre finns kvar tror jag att det är någonstans där som skon verkligen klämmer, om man tar ett steg tillbaka och tittar på det här.
Jag är medveten om att en del av den kritik som kommer från högerhåll och från regeringens samarbetspartier delvis har andra bevekelsegrunder än omtanke om dem som har behov av stöd från Samhall. Det handlar kanske mer om att företräda de kommersiella konkurrensintressen som finns inom en del av de branscher där Samhall verkar. Det blir dock svårt att hantera det här när det inte finns en tydligare bild av vilken roll Samhall ska ha i praktiken. Jag vill understryka detta.
Det här är något som länge har påtalats. De uppgifter som kom fram i Uppdrag granskning är inte nya i sig. Det har från olika håll påpekats att det finns en systematik i den relation som finns mellan Arbetsförmedlingen och Samhall som inte stämmer med vad som står på papperet och så vidare. Verksamheter som riktar sig till personer med svåra funktionshinder har pressats ut.
Det var detta som föranledde min fråga, som jag gärna vill att ministern återkommer till. Finns det något initiativ för en bredare översyn av politiken för personer som av olika skäl inte kan vara på arbetsmarknaden utan särskilt stöd och där Samhall ingår som en del av en helhet? Detta tror jag verkligen är nödvändigt, och jag efterlyser svar från ministern om det.
Anf. 37 Saila Quicklund (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag kommer tillbaka till de frågor som jag ställde i utskottet. Ministern har nu fått tid på sig att förbereda sig på dem. Vi fick ju inget svar där.
Var tredje person inom Samhall har en kognitiv funktionsnedsättning. Denna grupp har, tillsammans med de personer som har nedsatt inlärningsförmåga, ökat dramatiskt.
Min fråga är: Vilken klassificering används i detta sammanhang? Vad menas egentligen med en kognitiv funktionsnedsättning? Jag vet vad som menas, men jag efterlyser vad som avses i dessa sammanhang när det gäller Samhall.
Man skulle kunna anse att detta är frågor på detaljnivå, men det är det inte. Det är ytterst relevant eftersom denna grupp har ökat så väsentligt. Man måste inför en eventuell justering ha en god kunskap om vilka diagnosgrupper som finns inom Samhall. Något har skett på kort tid, och det krävs en analys.
Var femte person har nedsatt inlärningsförmåga. Jag skulle jag vilja ha ett förtydligande även av det begreppet. Samtidigt har antalet anställda med nedsatt eller begränsad rörelseförmåga halverats på fem år. År 2015 hade man 26 procent, och 2020 är det 12 procent. Det är en anmärkningsvärd minskning, och jag skulle vilja ha kommentarer kring det. Det är viktigt med dessa detaljer så att vi verkligen förstår orsak och verkan, som jag sa.
Åldersspannet har också förändrats. År 2011 var 60 procent över 45 år, och på nio år har den gruppen minskat till 20 procent. Vi kan också se på könsfördelningen. Det är 65 procent män och 35 procent kvinnor, alltså en stor övervikt av män. Ministerns analys av detta vore intressant.
Jag fyller på med röster kring Samhall utifrån samhället. Chefer har påtalat att det inte sker någon personlig introduktion av de anställda och ingen anpassning till vars och ens förmåga. Alla ska in på samma schema.
Statskontoret slog för flera år sedan larm om en lägre andel personer med rörelsenedsättning och en ökad andel utrikesfödda med arbetsförmåga. Andelen människor med stora behov av stöd och anpassning har minskat eftersom kraven har skärpts. Detta påpekade Statskontoret redan 2017.
Bolaget får dessutom en klumpsumma på flera miljarder, och det finns stora problem med att ersättningen betalas ut just i klump. Det är svårt att följa vad pengarna har använts till; det är också anmärkningsvärt.
Riksrevisionen uttrycker att det inte från vare sig årsredovisning eller någon annan ekonomisk redovisning går att härleda hur ersättningen har använts. Det rör sig alltså om ett statligt bolag som inte har den transparensen. Det är högst anmärkningsvärt, måste jag säga.
Min fråga till arbetsmarknadsministern utifrån detta blir: Hur kan regeringen eller arbetsmarknadsministern tolerera detta? Det handlar alltså om skattemedel, och varje krona borde utvärderas. Hamnar den rätt, för den enskilde arbetstagaren men också för samhället i stort? Bristen på transparens är anmärkningsvärd. Ministern får gärna kommentera detta.
Anf. 38 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Varje skattekrona ska användas till det den är avsedd för. Det är också centralt i det arbete som vi nu bedriver från regeringens sida och i de uppdrag vi har gett för att säkerställa bland annat att rätt målgrupp anvisas till Samhall. Att man ska ha goda arbetsvillkor är självklart också en väldigt viktig utgångspunkt.
Jag delar verkligen Ali Esbatis bild. Vi ska skapa ett arbetsliv där alla får plats och behövs - ett arbetsliv som ger förutsättningar att bidra utifrån egen förmåga, som ger både trygghet, utveckling och arbetsglädje och där man har goda villkor. Detta ska gälla för alla i vårt avlånga land, så det är en viktig utgångspunkt.
Vi ser i dag en tudelning på svensk arbetsmarknad. Det är därför regeringen vidtar en rad olika åtgärder för att både möta de behov som finns hos personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och ge möjlighet för alla som har till exempel en lägre utbildningsnivå att fylla på sina kunskaper för att kunna ta de jobb som växer fram i ekonomin.
Det är ingen tvekan om att arbetsmarknaden har förändrats. Det är tuffare krav i dag, som Saila Quicklund beskriver. Detta har också påverkat Samhall och det arbetsliv som medarbetarna där möter.
Utöver stora satsningar på till exempel utbildningsreformer och stöd till människor när det gäller att komma in i olika typer av utbildningar har vi också ett antal nya reformer på gång. En sådan är etableringsjobb, något som också är viktigt om man tittar på den stora grupp som står långt från arbetsmarknaden i dag, som långtidsarbetslösa.
Regeringen vidtar alltså en rad olika åtgärder för att säkerställa just det arbetsliv vi talar om, där man har ett arbete och rätt till egen försörjning - ett arbetsliv där alla får plats och behövs, helt enkelt. Detta är en väldigt viktig utgångspunkt för mig och regeringen.
Fru talman! Från vänsterhåll väcks ibland diskussionen om att affärsmässigheten är ett problem för Samhall. Från högerhåll låter det ibland precis tvärtom: Samhall har så goda ekonomiska förutsättningar att de dumpar priser; man tar upp konkurrensfrågan. Jag håller inte med interpellanterna om något av dessa perspektiv.
Jag skulle vilja säga något kort om hur jag och regeringen ser på modellen med Samhall och varför den är utformad på just det sättet. Idén med Samhall är att människor ska få riktiga jobb. I många länder har man i stället skapat låtsasjobb, där människor med en funktionsnedsättning hamnar i passivitet. Vi tror inte på det. Människor som har en funktionsnedsättning ska få riktiga jobb där de verkligen kan bidra och behövs. Det är så man får utveckling, gemenskap och stolthet i sitt arbetsliv.
För att detta ska vara möjligt via Samhall måste Samhall producera sådant som faktiskt behövs och efterfrågas på arbetsmarknaden. Detta betyder i praktiken att man också konkurrerar med andra aktörer om uppdrag på marknaden.
Det är självklart för oss att arbetet ska anpassas efter förutsättningarna för dem som anvisas till Samhall och har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är därför Samhall får ersättning från staten: för att kunna kompensera och anpassa arbetet för dessa individer. Affärsmässigheten får alltså aldrig eftersträvas på bekostnad av medarbetarna. Det är för dem som Samhall existerar, och arbetet ska alltid anpassas efter medarbetarnas förutsättningar.
Anf. 39 Ali Esbati (V)
Fru talman! Det är en återkommande talepunkt att vi inte ska tillbaka till skyddad verkstad. När det handlar om industriproduktion av enklare slag har behoven ändrats, liksom ekonomins sätt att fungera. Men jag menar att man då måste ha ett bättre svar på vad de personer som tidigare kanske passade väldigt väl för jobb inom den typen av produktion ska göra i stället, som kan vara tryggt och utvecklande för dem.
Det behövs ett arbete från regeringens och Samhalls sida för att komma framåt i den frågan. Lösningen för alltför många har varit att man har sagt att det går jättebra att vi växer inom exempelvis städbranschen, och det funkar bra för en del personer på Samhall. Men det funkar väldigt dåligt för andra, och det är de som kommer i kläm.
För att detta ska funka menar jag att det är jätteviktigt att man verkligen lyssnar på de anställda och deras fackliga företrädare. Jag tror verkligen att det är viktigt att understryka att det inte alltid kan göras på samma sätt som när man frågar mellanchefer hur de har det på jobbet. Det krävs ansträngning och arbete för att få fram de verkliga problemen och lyssna på folks olika erfarenheter av att vara på Samhall.
Jag tycker som sagt att det finns flera saker som är bra i det som ministern sa, men jag är fortsatt mycket orolig för hur dessa stora strukturella problem ska lösas. Ministern återupprepar en del utgångspunkter, som vi är överens om, men det räcker inte att ha bra utgångspunkter om man råkar gå åt fel håll. Jag hoppas därför att vi kan fortsätta ha den här dialogen.
Anf. 40 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Jag måste ändå kommentera detta med affärsmässighet. Det handlar alltså om att man vinner anbud för att man kan ha låga kostnader, till exempel 150 kronor per timme för två personer som utför gräsklippning. Då håller man med både bränsle och själva maskinerna. Det finns ju ingen annan som kan konkurrera med sådant.
Det kanske mest anmärkningsvärda är väl att man när Samhalls egen personal inte har tillräckliga kompetenser eller förmågor tar in underleverantörer, alltså helt friska personer. Det handlar om städning på Arlanda och på SF:s biografer i Stockholm, där fullt friska personer verkar i Samhalls organisation. Det känns ytterst anmärkningsvärt, och det finns stora frågetecken kring det. Detta säger jag bara som en kommentar till detta om affärsmässighet.
Jag hör vad ministern säger i redogörelsen för åtgärder. Bättre sent än aldrig, kan man kanske säga. Det är bra att ministern har höga förväntningar, och vi kommer att följa detta. Moderaterna har tagit många debatter om Samhall, och vi kommer att fortsätta göra det. Det är stora brister gällande arbetsmiljö, avsaknad av individuella anpassningar och osund konkurrenssituation. Det handlar om att Samhall väljer sina arbetstagare. Personer med fysiska funktionsnedsättningar får inte plats medan personer utan funktionsnedsättningar arbetar inom Samhall. Åldersstrukturen har förändrats liksom könsfördelningen. Personer som är anställda i vanliga städföretag arbetar i Samhall, som jag sa. Listan kan göras lång.
Moderaterna kommer att följa den här frågan. Den är ytterst relevant och viktig.
Jag avslutar ändå med att tacka ministern för att vi fick tillfälle att diskutera ett oerhört viktigt ämne.
Anf. 41 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Tack till interpellanterna! Jag vill avsluta med att säga att jag känner en stor stolthet över Samhall. Jag välkomnar att brister och problem kommer upp, för det är på det sättet som vi också kan göra något åt dem. Det har jag också sagt tidigare i den här debatten.
En viktig fråga som tas upp av båda interpellanterna handlar om detta med att erbjuda meningsfulla arbeten inom en bredd av olika arbetsinsatser som också motsvarar individernas behov. Såväl Saila Quicklund som Ali Esbati var inne på den frågan. Det är ett av skälen till att vi från regeringens sida har gett Samhall ett uppdrag att just se till att öka bredden av olika typer av jobb beroende på vad det är för typ av problem som individen behöver få stöd med och hitta en bra sysselsättning utifrån.
Som sagt, vi vidtar nu många olika åtgärder från regeringens sida. Det handlar om arbetsmiljön, anvisningarna och de ekonomiska förutsättningarna för bolaget, och det handlar om att säkerställa att Samhall är verksamma inom en bredd av olika verksamheter. Allt detta är viktigt för att Samhall ska kunna erbjuda meningsfulla och utvecklande jobb där individen får arbete utifrån sina förutsättningar.
Problem ska åtgärdas, punkt. Men jag vill inte låta detta komma i vägen för att se att Samhall är en oerhört viktig verksamhet som vi också ska vara stolta över. Min ambition är att fortsätta att utveckla Samhall till att bli ännu bättre. Man ska fullt ut kunna erbjuda meningsfulla jobb med en god arbetsmiljö för alla som arbetar där.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.