Användandet av tvångsgifte
Interpellation 2020/21:655 av Sara Gille (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-04-15
- Överlämnad
- 2021-04-15
- Anmäld
- 2021-04-16
- Sista svarsdatum
- 2021-04-29
- Svarsdatum
- 2021-05-21
- Besvarad
- 2021-05-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den 13 april 2021 kunde man läsa i Dagens Nyheter om att Göteborgs stad nyligen har genomfört en studie som visar hur kriminella familjenätverk använder tvångsgifte för att utöka sin makt. Detta genom att klaner tvingar folk att gifta sig med passande personer i andra familjer, allt för att skapa ett utökat territorium inom klansamhället.
I fjol beslöt kommunstyrelsen i Göteborg att staden skulle ”utreda och belysa sambanden mellan hedersrelaterat våld och förtryck, klaner, radikalisering extremism och gängkriminalitet” och tillsatte därför studien. Detta till följd av den så kallade Amandakommissionen där man kan läsa om 42 kända fall av hedersförtryck inom kommunen som har studerats, vilket var efter den uppmärksammade och fruktansvärda historien där en tolvårig flicka gifts bort till en vuxen man i Irak, våldtagits och till följd av våldtäkterna sedan fött ett barn som förövaren fick vårdnaden över.
I artikeln går det även att läsa om hur Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) tar upp att arrangerade äktenskap i Sverige berör cirka 70 000 personer i åldern 16–25 år, vilket är 6,6 procent av unga kvinnor och 3,8 procent av unga män. Mörkertalet är dock stort och exakta siffror är svårt att få fram. Problemen med förekomsten av tvångsäktenskap, barngifte och månggifte, officiella såväl som inofficiella, är stora i Sverige. Trots att Sverige har infört lagskärpningar mot tvångs-, barn- och månggifte behövs ytterligare åtgärder göras.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsministern Morgan Johansson följande:
På vilket sätt ämnar ministern och regeringen agera ytterligare med arbetet mot tvångsäktenskap?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:655
Webb-tv: Användandet av tvångsgifte
Dokument från debatten
- Fredag den 21 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:125
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag och regeringen kommer att agera konkret och skarpare mot tvångsäktenskap. Sara Gille har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen ämnar agera ytterligare med arbetet mot tvångsäktenskap.
Att stärka skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck, däribland barn- och tvångsäktenskap, är som jag tidigare har uppgett av yttersta vikt för regeringen, och regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att stärka skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Den 1 juli 2020 infördes till exempel ett särskilt barnäktenskapsbrott som inte bara omfattar den som förmår ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse utan även den förälder som tillåter ett barn att ingå äktenskap. Till skillnad från bestämmelsen om äktenskapstvång kräver barnäktenskapsbrottet inte att det förekommit olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet. Straffet är fängelse i högst fyra år.
Samtidigt infördes också ett utreseförbud som innebär att om det finns en påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas, ska han eller hon förbjudas att lämna Sverige. Om någon för ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud kan personen dömas till fängelse i högst två år. Utreseförbudet har redan tillämpats vid i vart fall 25 tillfällen.
När det gäller arrangerade äktenskap kan båda parterna vara införstådda med och acceptera att de ingår ett arrangerat äktenskap. Om däremot någon av parterna har förmåtts att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse genom olaga tvång eller genom utnyttjande av utsatt belägenhet är det straffbart som äktenskapstvång.
En viktig del i arbetet mot barn- och tvångsäktenskap är att hjälpa de barn och ungdomar som redan har förts ut ur landet att komma hem igen. Regeringen initierade därför 2018 en tvåårig satsning för att ytterligare stärka det konsulära stödet inom familjekonfliktområdet med särskilt fokus på barn- och tvångsäktenskap. Från och med 2020 gjordes satsningen permanent och inkorporerades i UD:s ordinarie konsulära verksamhet. Den förstärkta verksamheten har möjliggjort ett mer strukturerat arbete i fråga om utveckling av arbetsmetoder och ökat kapaciteten för utrikesförvaltningen att hantera den här typen av konsulära ärenden.
Det är inte längre möjligt för en person under 18 år att ingå ett juridiskt giltigt äktenskap i Sverige, och sedan ett par år tillbaka gäller skärpta regler för erkännande av utländska barnäktenskap. Då infördes en ny huvudregel som innebär att inga utländska barnäktenskap ska erkännas i Sverige. Undantag ska aldrig kunna göras om någon av parterna fortfarande är under 18 år vid prövningen.
Den 29 april 2021 beslutade regeringen även att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022.
Slutligen, den 7 oktober 2020 överlämnade Hedersbrottsutredningen sitt betänkande Ett särskilt hedersbrott. I betänkandet föreslås bland annat att det införs ett särskilt hedersbrott. Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.
Regeringen kommer att fortsätta arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ingen i Sverige ska behöva oroa sig för att bli bortgift eller på annat sätt utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.
Anf. 2 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för svaret.
Morgan Johansson försöker här måla upp en bild av att regeringen gör mycket och har vidtagit kraftfulla åtgärder för att förhindra tvångsäktenskap och för att förhindra kriminella nätverk att breda ut sig i Sverige.
Om man tittar lite närmare på vad regeringen faktiskt gjort är det dock väldigt tandlöst. Införandet av lagen mot äktenskapstvång tycker jag är det mest talande exemplet på regeringens syn på unga kvinnors värde. Man inför alltså en lag för att stoppa kulturellt förtryck - en lag som ska skydda kvinnor från att bli bortgifta, en lag som ska ge upprättelse till kvinnorna, en lag som ska förhindra att någon tar ifrån dem hela deras liv.
Detta ska vara lösningen på en uppväxt i förtryck som avslutas med ett överlämnande till fortsatt förtryck i en annan familj. Man har tagit ifrån en människa hela livet - ett förtryck och en psykisk misshandel som har pågått under mycket lång tid.
Vad tycker då Morgan Johansson och hans regering att detta är värt i straff? Jag tror nästan att det är ett skämt när jag hör Morgan Johanssons svar, att maximalt fyra års fängelse är det som man riskerar. Det handlar alltså i praktiken om några månaders fängelse och kanske till och med villkorlig dom. Exempelvis en enskild grov misshandel ger högre straffvärde. Det är alltså ett mycket lågt straffvärde enligt regeringen som samtidigt envist hävdar att detta ska vara avskräckande.
Jag skulle vilja säga att Socialdemokraternas samhällsbygge har havererat. Regeringen klarar inte av att skydda befolkningen mot oönskade kulturella yttringar som tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap. Att inte tvingas gifta sig med någon borde vara en grundläggande självklarhet för alla i Sverige.
Under min livstid har samhället förändrats, och tyvärr inte bara till det bättre. Jag menar att det har varit en aktiv socialdemokratisk politik som har förändrat samhället från när jag i skolan kunde läsa om hederskulturer, månggifte och tvångsäktenskap som något som finns i andra kulturer på andra sidan jorden. I dag är tvångsäktenskap inte bara något som finns i Sverige utan dessutom något som drabbar en betydande del av vår befolkning.
Jag tillhör den generation som kanske mest påtagligt har sett förändringen. Vi har sett hur landet har splittrats och hur socialdemokratisk politik har förstört sammanhållningen i vårt land och försämrat framtidstron.
Under de senaste 30 åren, när tvångsäktenskap blivit en del av vårt samhälle, har regeringen i princip gjort så lite som möjligt. Först när man blivit tvingad att agera har man gjort något, och då har man också gjort så lite som möjligt.
Morgan Johansson säger: "Ingen i Sverige ska behöva oroa sig för att bli bortgift eller på annat sätt utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck."
Men varför är det i så fall i princip helt straffritt?
Anf. 3 Sara Gille (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Jag håller med statsrådet om att ingen i Sverige ska behöva oroa sig för att bli bortgift eller på annat sätt utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Samtidigt vet vi att det tyvärr sker i Sverige i dag, 2021. Det hör inte hemma här, och regeringen behöver kämpa hårdare mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är något vi absolut inte får blunda för, utan vi måste bekämpa det fullt ut.
Däremot håller jag inte med statsrådet om att arrangerade äktenskap inte behöver handla om tvång. I mina ögon ingås nämligen alla arrangerade äktenskap under tvång. I mina ögon är det ingenting man väljer själv, men det behöver inte betyda att man genomgår själva bröllopsakten under hot. Det kan i stället betyda att man sedan barnsben har uppfostrats till att föräldrarna kommer att bestämma vem man ska gifta sig med och att det helt enkelt är någonting man måste acceptera.
Tvångsgifte är ett fenomen som har fått allt större fäste i Sverige, vilket har sin grund i nya kulturers etablering här i landet. Det är något vi har märkt tydligt till följd av regeringens och tidigare regeringars invandringspolitik. Jag har flera släktingar som har blivit bortgifta med män som har valts ut åt dem, fru talman. Det är arrangerade äktenskap, och detta är mycket vanligare i Sverige än man tror - tyvärr är det faktiskt så. Vid arrangerade äktenskap har kvinnan redan som liten fått lära sig att hennes kropp är något som någon annan bestämmer över. Hennes eget val räknas inte, utan familjen bestämmer när hennes kropp får synas - och för vem. Det gör att det sedan blir naturligt för flickan att familjen bestämmer vem hon ska gifta sig med.
Det är visserligen bra att regeringen har gjort en del, men det är långt ifrån tillräckligt. Det borde också ha gjorts mycket mer mycket tidigare. Hade det varit tillräckligt hade vi ju inte stått här i dag och diskuterat saken. Då hade vi inte haft det här problemet i dagens Sverige. Pela mördades 1999, fru talman. Fadime mördades 2002. Det är skamligt att regeringen har suttit så länge vid makten men ändå inte kommit längre i den här frågan.
Med handen på hjärtat, anser statsrådet verkligen att regeringen har gjort tillräckligt för att stötta dem som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck? Med handen på hjärtat, Morgan Johansson, har regeringen gjort allt i sin makt för att förhindra att någon utsätts för dessa avskyvärda brott?
Anf. 4 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag tackar interpellanterna för möjligheten att diskutera den här frågan igen, för det känns alltid lika bra att kunna redogöra för alla de åtgärder regeringen har vidtagit. Men det är klart att svaret på frågan om det är tillräckligt alltid är nej. Det är klart att man alltid måste göra mer, och jag har även redogjort för de kommande lagförslagen - bland annat om ett särskilt hedersbrott - som vi nu bereder i Regeringskansliet.
Jag påstår ändå att ingen regering har gjort mer gällande det hedersrelaterade våldet och förtrycket än vad den här regeringen har gjort. Jag har radat upp alla de reformer vi har gjort. Men man får nog bredda diskussionen lite grann, för det här handlar egentligen om en större fråga. Sverige är ett modernt, progressivt land som för länge sedan - påstår jag - har brutit med de gamla, konservativa värderingar som ligger till grund för den här typen av förtryck. Både kvinnor och barn betraktades inte sällan som familjens, eller mannens, egendom. Det är ren historieförfalskning att påstå att arrangerade äktenskap aldrig har förekommit i Sverige, för det har funnits här också.
Tack vare inte minst socialdemokratiska, progressiva reformer har vi dock steg för steg tagit oss ur just den typen av gammaldags tänkande. Utgångspunkten för vår reformpolitik under hela efterkrigstiden har varit just att barn är egna individer med egna rättigheter, inte något slags bihang till familjen, och att kvinnor ska kunna stå på egna ben med en egen inkomst. Det är utgångspunkten i hela vår jämställdhetspolitik, och det har gjort att Sverige i dag är ett av världens mest jämställda länder. Det är ingen tillfällighet att det är på det sättet, och det ska vi i grunden vara väldigt stolta över.
Det vi nu också säger är dock att detta måste gälla alla i Sverige - alla barn och alla kvinnor i Sverige, alldeles oavsett vilket land man har kommit ifrån från början. Även de som växer upp i invandrarfamiljer måste skyddas från den här typen av konservativa, gammaldags värderingar. Här finns det enligt mitt sätt att se det inget utrymme för kompromisser, utan alla barn och ungdomar ska ha rätt att utvecklas till självständiga individer alldeles oavsett varifrån de kommer. Därför måste hedersförtrycket bekämpas.
Vi har som sagt gjort mycket. Vi har sett till att ingen har rätt att tvinga någon till äktenskap. Vi har infört ett särskilt barnäktenskapsbrott och har därmed kriminaliserat detta. Den som förmår ett barn att gifta sig till exempel utomlands begår ett ännu värre brott, och där skärpte vi lagstiftningen så sent som förra året. Förra året införde vi också det utreseförbud som redan har tillämpats vid 25 tillfällen då ett barn har riskerat att föras utomlands för att giftas bort, exempelvis. Vi har förstärkt polisen med 350 nya utredare som är specialiserade på våld och brott i nära relationer och särskilt brott mot barn. De rekryterades under förra året. Jag påstår därför att vi har gjort mer än någon annan regering.
Jag får inte ihop Sverigedemokraternas politik och er kritik på det här området, Mikael Eskilandersson och Sara Gille. Även om ni nu står här och säger att ni bryr er om de här ungdomarna och de här barnen är nämligen sanningen den att er politik går ut på att de egentligen inte borde vara i Sverige. Hade Sverigedemokraterna fått bestämma skulle till exempel Sara Gilles släktingar, som hon tog upp, aldrig ha fått vara i Sverige. Då skulle de ha varit kvar i sina hemländer, utsatta för precis det här förtrycket.
Min fråga till Mikael Eskilandersson och Sara Gille är därför: Om ni verkligen bryr er om de här ungdomarna och vill att de ska ta sig ur förtrycket, varför vill ni då deportera dem från Sverige? Varför vill ni kasta ut dem från Sverige? Varför vill ni sätta åt dem som är brottsoffer i den här situationen?
Anf. 5 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Det där är ju trams - vi vill inte kasta ut Saras släktingar, och inte någon annan som kom på 80-talet, 90-talet eller 00-talet heller.
Sent ska syndaren vakna, heter det ju, och regeringen försöker nu ge sken av att ha vaknat. Man påstår att man vidtagit kraftfulla åtgärder och att man fortsätter att vidta åtgärder. Vi behöver dock inte gå särskilt många mil från Morgan Johanssons hemort Lund för att besöka Danmark, där man har gått mycket längre än regeringen på varje punkt som regeringen har presenterat någon åtgärd på.
Danmark har genomfört hela tre kraftfulla gettopaket mot kriminella, det första så tidigt som 2009. Då ska vi komma ihåg att man redan innan dessa paket genomfördes hade kraftfulla lagar, till exempel 24-årsregeln för att förhindra tvångsäktenskap. Den infördes redan 2002 i Danmark. Dubbla straff, rivning av utanförskapsområden och språktest är några av åtgärderna i gettopaketen. Vi har inte sett någonting motsvarande i Sverige. Danmark har lyckats bekämpa gettona och har ett förhållandevis lågt antal skjutningar, särskilt jämfört med Sverige. Man har konsekvent legat under 10 dödade i skjutningar per år, vilket kan jämföras med Sveriges närmare 50. Frågan är när vi får se liknande åtgärder i Sverige.
Ska vi prata om sanningen är den faktiskt att vi sverigedemokrater har påtalat de här problemen och efterfrågat krafttag sedan långt före vårt riksdagsinträde. Sanningen är också att vi sverigedemokrater minns hur det var. När vi var desperata och försökte få styrande politiker att lyssna stod vi med inhyrda talaranläggningar på torg runt om i Sverige och försökte att, så gott det gick, varna för den utveckling som vi såg och som vi levde i. Då stod de där, Morgan Johanssons partivänner, på i princip varje plats och varje torg i Sverige. De var snabba att rycka ut - men det var inte för att lyssna på vad vi hade att komma med. I stället stod de vackert, axel mot axel, och vände demonstrativt ryggen åt problemen.
Medan vi förklarade att allt inte stod rätt till i vårt land, medan vi varnade för den uppsplittring som deras politik skapat och medan vi föreslog åtgärder för att stoppa segregationen fortsatte Morgan Johansson och hans partivänner att vända sina ryggar åt problemen.
Ibland räckte det inte att visa ryggarna, utan då försökte man att också överrösta våra ljudanläggningar. Man trodde tydligen att problemen inte skulle finnas om man bara skramlade tillräckligt högt med den där nyckelknippan - då skulle de magiskt försvinna. Då skulle den ansvarslösa politiken plötsligt fungera; hedersmord, tvångsäktenskap och barnäktenskap skulle försvinna av sig självt. Men så blev det inte.
Ibland körde man med en mer timid variant och blåste såpbubblor, som om man på allvar trodde att såpbubblor skulle ta bort de problem som man faktiskt själv hade skapat. Det är så att de problem som vi upplever, och som mitt parti var tidigt ute med att varna för, är skapade av många års misskötsel av både migrationspolitiken och integrationspolitiken.
Varför har man inte vidtagit åtgärder som gettopaketen för att stoppa problemen i Sverige?
Anf. 6 Sara Gille (SD)
Fru talman! Snart stundar sommarlovet för många skolbarn. Min dotter är 16 år; hon ska fylla 17 i höst. Det ska badas, solas, spelas en massa bollsporter och göras en massa annat skoj som en normal tonåring ska se framför sig inför skollovet. Det är en tid av återhämtning och glädje. För andra innebär det dock tyvärr något helt annat.
Tyvärr belastas barn- och ungdomspsykiatrin med tonårsflickor som i förtvivlan inte vågar åka på semester med sina föräldrar eftersom de är rädda för att bli bortgifta. Jag har, som jag sa i mitt första anförande, flera släktingar som har blivit bortgifta, och det är någonting som troligtvis kommer att föras vidare till nästa generation.
Det här är en kultur som vi måste få stopp på i Sverige. Ingen person över huvud taget ska tvingas att ingå ett äktenskap som den själv inte har valt. Att själv bestämma vem man ska gifta sig med är en grundläggande rättighet i Sverige. Statsrådet säger själv att detta ska gälla alla, men det gör ju tyvärr inte det.
Fru talman! Flera arrangerade äktenskap som ingåtts i Sverige har använts för att ge kriminella nätverk mer makt. I Göteborgs getton finns det till exempel klaner som arrangerar äktenskap just för att utvidga sin makt.
Detta visade Amandakommissionen på. Amandakommissionen tillkom efter att en tolvårig flicka vid namn Amanda giftes bort med en vuxen man. Hon våldtogs, och till följd av våldtäkterna födde hon sedan ett barn som förövaren fick vårdnaden om. Detta var en tolvårig flicka som borde ha fokuserat på skolan i stället för att leva under en mans förtryck.
Fru talman! Till följd av Amandakommissionen presenterade Göteborgs kommunstyrelse en studie som ytterligare belyser den djupa och allvarliga problematiken kring hedersförtryck. I denna studie kan man läsa om 42 kända fall av hedersförtryck i kommunen. Då kan man också tänka sig hur stort mörkertalet är.
Det är olagligt och förenat med straffansvar att lura någon hemmahörande i Sverige in i ett äktenskap, men trots detta sker det. Även om få döms för det i Sverige ser vi en utveckling där allt fler unga känner att de inte kan välja partner fritt.
Sverige måste sätta ned foten ordentligt och visa tydligt att man inte tvingas att ingå äktenskap mot sin vilja här i landet. Det regeringen gör nu är för lite, och det är på tok för sent. Lagen måste skärpas och straffen bli hårdare.
Därför skulle jag vilja fråga statsrådet: Varför ger brott mot invandrarkvinnor så låga straff? Anser Morgan Johansson att vi är mindre värda?
Anf. 7 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Nej, alla människor i Sverige är lika mycket värda. Det innebär också att alla brott som begås, oavsett vem de begås mot, ska bedömas på precis samma sätt. Detta gäller för alla.
När det gäller problembilden har jag beskrivit precis det vi har gjort. Jag påstår att vi har gjort mer än någon annan regering mot just denna typ av problem. Vi har skärpt lagen mot barnäktenskap. Vi har infört utreseförbud. Vi har också skärpt lagen när det gäller hedersbrott - det gjorde vi den 1 juli förra året - med en särskild straffskärpningsgrund för alla brott som begås med hedersmotiv.
Vi har sett till att polisen har kunnat förstärka sina insatser. Till följd av de stora resursförstärkningar som polisen har fått har man kunnat rekrytera 350 nya utredare med speciellt fokus på bland annat den här typen av brott.
Det får aldrig finnas några tveksamheter, och det finns inga möjligheter till kompromisser med denna typ av kriminalitet - där är vi nog ense.
Problemet för er i Sverigedemokraterna här är att ni försöker att sitta på båda stolarna samtidigt. Å ena sidan säger ni att vi måste bekämpa hedersbrott, vilket vi är överens om, å andra sidan säger ni att dessa brottsoffer egentligen inte borde vara i Sverige - de borde utvisas och kastas tillbaka till sina hemländer.
Jag fick inget svar på min fråga. Om nu Sverigedemokraterna verkligen bryr sig om dessa barn och ungdomar, varför vill då Sverigedemokraterna deportera dem?
Mikael Eskilandersson säger att det jag säger är trams och att Sverigedemokraterna egentligen inte vill detta. Men jag kan ju läsa nästan varenda dag i tidningen när Sverigedemokraterna utvecklar sin politik att denna nu går ut på just återvandring. Då säger Mikael Eskilandersson: Ja, men inte de som kom under 80-talet, 90-talet och kanske 00-talet. Men de som kom senare då - de som kom 2010, 2011, 2012 eller 2015? Är det dessa människor som ska deporteras tillbaka?
De här barnen har en chans att ta sig ur sitt förtryck. Den chansen är att de har kommit till ett land med progressivare värderingar som gör att de har en möjlighet att ta sig ur dessa familjekonstellationer och detta förtryck. Det är ett land som i mycket stor utsträckning har byggts upp av socialdemokrater under de senaste decennierna och som bygger på en jämställdhetspolitik som går ut på att alla människor ska kunna vara självständiga och ha en självständig försörjning. Det bygger också på en politik för att alla barn ska betraktas som egna individer med egna rättigheter och inte som något slags bihang till familjen.
Detta är den chans som dessa barn och ungdomar nu har fått att ta sig ur ett förtryck. Faktum kvarstår ju: Om ni i Sverigedemokraterna hade fått bestämma under de här åren hade dessa ungdomar aldrig varit i Sverige. Då hade de varit kvar i sina hemländer och utsatts för precis den typ av förtryck som ni påstår att ni är emot.
Men är det inte egentligen så att det inte är hedersförtrycket ni är emot utan invandringen som sådan? Det spelar ingen större roll för er om hedersförtrycket utövas, bara det inte utövas i Sverige - bara de inte är i Sverige.
Nej, fru talman, Sverigedemokraterna måste faktiskt svara på den grundläggande frågan. Om ni i Sverigedemokraterna nu verkligen bryr er om dessa barn och ungdomar, varför vill ni då kasta ut dem ur Sverige?
Anf. 8 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Det är intressant att höra Morgan Johansson prata om deportering och återvandring som någonting som är fruktansvärt hemskt och som bara jag och Sverigedemokraterna skulle stå för, särskilt med tanke på att Socialdemokraterna själva nu har infört tillfälliga uppehållstillstånd. Detta har de gjort därför att man ska återvända om man kan återvända - annars hade det inte funnits någon anledning att ha tillfälliga uppehållstillstånd. Återigen: Vi kanske ska hålla oss lite seriösa.
I övrigt blev väl den här debatten ungefär som väntat. Morgan Johansson försöker att framhålla ovidkommande och små förändringar i lagstiftningen som om de vore kraftfulla och effektiva.
Det finns kraftfulla och effektiva åtgärder mot gängbrottsligheten. Det finns kraftfulla och effektiva åtgärder mot tvångsäktenskap. Vi skåningar behöver ju bara kika över sundet för att se praktiska exempel på politik som faktiskt fungerar. Danska socialdemokrater uppmanar svenskar att dra lärdom av vad Danmark har gjort, att ta tag i situationen och att lyssna på konkreta förslag som finns. Det har gått så långt att vissa danska socialdemokrater till och med uppmanar svenskar att rösta på Sverigedemokraterna, alltmedan den svenska regeringen låter de kriminella gängen växa.
Varför tror regeringen att dessa problem ska försvinna när man under så lång tid har låtit de kriminella nätverken växa sig starkare och större?
Regeringen har medvetet låtit bli att ta till de åtgärder som vårt grannland har haft stora framgångar med. Varför har regeringen inte följt Danmarks lyckade exempel? Varför har Sverige inte en 24-årsregel som förhindrar att unga gifts bort? Varför har Sverige inte dubbelt så långa straff för gängbrottslighet? Varför har Sverige inte språktest? Frågan är varför Sverige inte har sjösatt sitt första gettopaket än.
Anf. 9 Sara Gille (SD)
Fru talman! I Sverige måste vi stå upp för våra västerländska värderingar mycket bättre. Vi kan inte tillåta islamiseringen att fortsätta att ta över landet. Denna hederskultur som breder ut sig är en fruktansvärd böld som vår svenska regering tillåter växa och som vi måste få bort.
De kriminella grupperingarna är nu så utbredda och så organiserade att de till och med använder arrangerade tvångsäktenskap för att öka sin makt. Det är något som vi historiskt främst sett kungahus göra. Det är uppenbart att dessa gäng ser sig som kungar. Våra gator är som deras kungadömen, och den svenska regeringen framstår mer och mer som deras hovnarrar.
Anf. 10 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag får fortfarande inget svar på den fråga som jag nu har ställt ett par gånger i olika repliker, nämligen varför Sverigedemokraterna, om ni verkligen bryr er om de här barnen och ungdomarna, inte vill att de ska få vara kvar i Sverige. Varför vill ni kasta ut dem?
Det är en deporteringspolitik som Sverigedemokraterna driver. Det är en återvandringspolitik. Jag tror att Sverigedemokraterna till och med talar om minusinvandring.
Det jag pekar på är att möjligheten för alla de här ungdomarna och barnen att ta sig ur hedersförtrycket bygger på att de har fått komma till ett land med progressiva värderingar. Vi har för länge sedan brutit med detta gamla konservativa arv som också Sverige tidigare i stor utsträckning präglades av. Detta har vi arbetat emot och är nu borta, vilket är en följd av de socialdemokratiska reformer som vi har drivit fram under många decennier.
Jag kan garantera att vi inte tänker låter detta progressiva arv och de här vinsterna för egentligen alla förfuskas nu till följd av att det har kommit invandrargrupper där det kan finnas en annan ingång, utan det gäller att vara helt kompromisslös mot den typen av förtryck. Det är precis därför som vi har drivit igenom reformerna med straffskärpningarna, satsningarna på polisen, utreseförbudet och mycket annat. Jag kan försäkra att vi kommer att fortsätta med detta arbete.
När det sedan gäller Danmark och gängkriminaliteten - jag är som sagt själv uppväxt i Skåne och bor i Skåne - finns det mycket i Danmark som vi kan lära oss av. När vi tittade på just straffrätten bad vi därför utredaren att se speciellt på om det är något som vi kan ta från Danmark som har varit effektivt. Låt oss i så fall göra det.
Vi har ett bra utbyte med den socialdemokratiska ministern och den socialdemokratiska regeringen där. Det finns i grunden inga meningsskiljaktigheter om detta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.