En kommunalisering av Arbetsförmedlingen

Interpellation 2020/21:367 av Lars Beckman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-01-26
Överlämnad
2021-01-27
Anmäld
2021-01-28
Sista svarsdatum
2021-02-10
Svarsdatum
2021-02-23
Besvarad
2021-02-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

En färsk statlig utredning på beställning av regeringen och dess samarbetspartier öppnar för att kommuner ska få konkurrera med fristående leverantörer i Arbetsförmedlingens upphandlingar (SOU 2020:41).

Samma utredning slår i sin konsekvensanalys fast att likvärdig konkurrens är omöjlig att uppnå om förslaget blir verklighet. Det innebär att privata aktörer riskerar att gå till graven innan reformen ens är sjösatt i sin helhet.

Vad värre är att i remissvaren uttrycker Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen, LO, och några av Sveriges främsta upphandlingsjurister på Uppsala universitet att i förlängningen leder förslaget till en kommunalisering av svensk arbetsmarknadspolitik, med negativa konsekvenser för arbetskraftens rörlighet och för möjligheterna att utvärdera effekter av den förda politiken.

Arbetslinjen undermineras lika mycket av regeringens bidragspolitik som av dess illa genomförda styrning av svensk arbetsförmedling.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

  1. Vill ministern och regeringen genomföra en kommunalisering av svensk arbetsmarknadspolitik likt den utredningen föreslår?
  2. Vill ministern och regeringen förändra villkoren för privata matchningsaktörer på något sätt och i så fall hur?
  3. Har ministern gjort någon analys av på vilket sätt en kommunalisering av Arbetsförmedlingen gynnar både arbetssökande och arbetsgivare som söker personal, och hur ställer sig ministern till utredningens förslag och förslagens eventuella förverkligande?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:367, En kommunalisering av Arbetsförmedlingen

Interpellationsdebatt 2020/21:367

Webb-tv: En kommunalisering av Arbetsförmedlingen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 124 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Lars Beckman har mot bakgrund av den statliga utredningen SOU 2020:41 frågat mig om jag och regeringen vill genomföra en kommunalisering av svensk arbetsmarknadspolitik. Han har även frågat om jag vill förändra villkoren för privata matchningsaktörer på något sätt och i så fall hur. Slutligen har Lars Beckman frågat mig om jag har gjort någon analys av på vilket sätt en kommunalisering av Arbetsförmedlingen gynnar både arbetssökande och arbetsgivare som söker personal samt hur jag ställer mig till utredningens förslag och förslagens eventuella förverkligande.

Arbetsförmedlingen reformeras för att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Reformen innebär att statens nuvarande uppdrag inom arbetsmarknadspolitiken ligger fast, men utförandet förändras. Arbetsförmedlingen kommer fortsatt att ha myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men utförandet förändras för delar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Matchande och rustande insatser ska i huvudsak utföras av fristående aktörer.

Kommuner är viktiga aktörer på det arbetsmarknadspolitiska området, och deras insatser ska tas till vara. Men regeringen har inga planer på att kommunalisera arbetsmarknadspolitiken. Den är fortsatt statlig och nationellt sammanhållen, och det är Arbetsförmedlingen som är den ansvariga myndigheten. Däremot undersöker vi förutsättningarna för de kommuner som vill agera leverantörer åt Arbetsförmedlingen.

Som ett led i detta tillsatte regeringen en utredning för att utreda de juridiska förutsättningarna för kommuner att medverka i utförandet av den statliga arbetsmarknadspolitiken. En tydlig utgångspunkt för utredningen var att kommunernas eventuella medverkan skulle bygga på frivillighet.

En av utredningens bedömningar är att det inte finns några rättsliga hinder mot att kommuner agerar leverantörer åt Arbetsförmedlingen, varken genom deltagande i upphandling eller valfrihetssystem eller genom överenskommelser utanför upphandlingsregelverket. För att förbättra förutsättningarna för kommunernas medverkan föreslår utredningen bland annat förtydliganden av kommunernas befogenheter på arbetsmarknadsområdet och förslag som ska stärka förutsättningarna för konkurrens på lika villkor mellan kommuner och andra fristående aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningens betänkande har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma om hur utredningens förslag fortsatt hanteras.

Avslutningsvis vill jag säga att oavsett var vi landar i hanteringen av dessa förslag är regeringen tydlig med att arbetsmarknadspolitiken ska fungera i hela landet. Oavsett var en arbetssökande bor ska man kunna få stöd i sitt arbetssökande om man behöver det, och det är ett statligt ansvar att tillse detta.


Anf. 125 Lars Beckman (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Haveriet med Arbetsförmedlingen blir kanske ett av de största misslyckandena för denna regering.

Låt oss ta Gävleborg som exempel. Gävleborg är ett av de län i Sverige som har tagit emot flest nyanlända. Man har flyttat dit där det har funnits lediga bostäder. Det är inte helt ovanligt att det har blivit till Ockelbo, Sandviken eller Ljusdal. Dessa personer behöver mycket stöd och många insatser för att komma in på arbetsmarknaden. Vad gjorde regeringen då? Jo, man fattade ett beslut som innebar att Arbetsförmedlingen helt plötsligt drog sig bort från ett antal mindre orter.

Det är nog visserligen väldigt få som tycker att Arbetsförmedlingen historiskt sett har gjort ett bra jobb. Det kan i stället vara klokt att se till att man får företag och alternativa utförare som kan matcha mot lediga jobb och rusta de arbetssökande. Men att kommunalisera Arbetsförmedlingen, vilket statsrådet i sitt svar antyder som en av regeringens åtgärder, tror jag kommer att leda till en sämre arbetsförmedling och en urgröpt AF-reform. Runt om i landet ser vi nu hur ett antal kommuner förbereder en kommunalisering.

Vad tycker arbetsmarknadens parter om detta? Jag har åtminstone tidigare uppfattat att statsrådet värnar arbetsmarknadens parter, lyssnar på dem och väger in vad de tycker. En organisation som heter TCO uttrycker stark skepsis i sitt remissvar till regeringen. På ett seminarium i fredags lyssnade jag till LO. De var väldigt tydliga. De sa helt enkelt blankt nej och tyckte att det var en dum idé att kommunalisera Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarorganisationerna är såklart också väldigt skeptiska. Svenskt Näringsliv uttryckte skarp kritik, och Almega var naturligtvis ännu mer kritiskt.

I fredagens Dagens Samhälle krävde dessutom SKR:s ledning svar från regeringen om vad den menar och vad den vill.

En av Sveriges främsta professorer i upphandlingsjuridik, Olle Lundin vid Uppsala universitet, menar att kommunernas befogenheter inte är tillräckliga för att ingå i Arbetsförmedlingens upphandlingar. Han uttryckte sig kort och koncist: "Som jag bedömer det är detta olaglig verksamhet. Det är inte förenligt med kommunallagen. - - - Kommunen kan inte hitta på egna grejer bara för att minska sitt ekonomiska underskott. De får nog förhålla sig till kommunallagen."

Jag lyssnade alltså på ett seminarium i fredags. Där sa arbetsmarknadsutskottets ordförande Anna Johansson: Vi har ännu inte bestämt oss. Vi har inte satt ned foten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har ställt denna interpellation för att få reda på vad regeringen vill och vad den tänker sig. Om man öppnar Pandoras ask och tillåter kommuner att konkurrera med privata företag kommer de att slå undan benen på de små företagen på mindre orter i Gävleborg. Det finns ju ingen som kan konkurrera med en kommun. Ingen kan bedriva förlustverksamhet som en kommun. Därför måste regeringen och statsrådet sätta ned foten. Ska kommuner få ingå i Arbetsförmedlingens upphandlingar eller inte? Frågan kan besvaras med ett ja eller ett nej. Det är viktigt att statsrådet här i kväll talar om huruvida man tänker göra detta eller inte. Frågan kan besvaras med ett ja eller ett nej.


Anf. 126 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! I denna debatt om Arbetsförmedlingen och förmedling av arbete vill jag börja med att ta upp de ord som statsrådet avslutade sitt första inlägg med: "Arbetsmarknadspolitiken ska fungera i hela landet. Oavsett var en arbetssökande bor ska man kunna få stöd i sitt arbetssökande om man behöver det, och det är ett statligt ansvar att tillse detta."

I september 2019 stängs en telefon av en handläggare på en arbetsförmedling i Sverige. Den som ringer utifrån via växeln till detta nummer får veta att personen inte längre jobbar där, för telefonen har varit avstängd en längre tid. Det går nu bara att nå personen via mejl, men knappt det heller, för när man skickar mejl får man svaret: Om du har allmänna frågor kan du gå in på hemsidan, men du kan också gå in på Arbetsförmedlingens Facebooksida och så vidare. Det är vad du får tillbaka på din mejl. Det verkar inte heller som att personen är ensam om att arbeta så här. Det lär vara något som förekommer.

Fru talman! Statsrådet säger i sitt interpellationssvar: "Oavsett var en arbetssökande bor ska man kunna få stöd i sitt arbetssökande om man behöver det, och det är ett statligt ansvar att tillse detta."

En kvinna fick beslut om att kunna få stöd och matchning. Hon skulle välja mellan ett antal olika leverantörer för att få den tjänst hon behövde. Sedan tog det tid. Efter över en vecka var hon fortfarande inte anvisad.

Hur ser inboxen ut på Arbetsförmedlingen? När hanteras en mejlkontakt som kommit in? Hur kommer man fram när det inte finns telefontid? Vad innebär detta för de personer som söker sig till denna myndighet och som ska förlita sig på att kunna få stöd och hjälp med att söka sig till jobb? Vad gör det med människor som inte kommer fram att det är näst intill omöjligt att få besked?

Jag skulle vilja fråga statsrådet om hon själv testat kanalerna in till Arbetsförmedlingen eller satt personer att använda de länkar, mejl och telefonnummer som ska leda till handläggning i andra änden. Har regeringen och statsrådet samlat in goda exempel för att få reda på vad som verkligen fungerar där ute i verkligheten och vad det är som gör att det inte kan fungera? Den frågan är avgörande för hur det ska gå för dem som söker arbete i vårt land via Arbetsförmedlingen.

Det är de som kan åstadkomma resultat på riktigt - och faktiskt i slutänden kan åstadkomma förändring för personer genom att dessa går från arbetslöshet till arbete - som måste arbeta med dem som förlorat sitt arbete eller aldrig kommit i fråga för arbete.

Introduktion till arbete är nästan så långt från arbete man kan komma emellanåt. I alla fall är detta den känsla och upplevelse som finns. Arbetsförmedlingen är inte en plats för att förmedla arbete. Arbetsförmedlingen samlar människor och tar beslut, som ofta dröjer alldeles för lång tid. En arbetsförmedlare har 400 ärenden. Finns det ens tid att förmedla arbete om man skulle vilja?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att det finns kommuner som önskar ta över Arbetsförmedlingens roll är fullt förståeligt, samtidigt som det är sorgligt. Det är en vädjan utifrån ett system som inte fungerar. Det sorgliga är att så många människor råkar illa ut när de inte kommer fram. Detta kan pågå eftersom det inte finns incitamentsstrukturer för att få ut människor på arbetsmarknaden.

Statsrådet har besvarat Lars Beckmans fråga om regeringen vill genomföra en kommunalisering av svensk arbetsmarknadspolitik med ett nej, som jag förstår det.

Lars Beckmans tredje fråga i interpellationen var om det gjorts en analys av hur en kommunalisering skulle gynna arbetssökande och arbetsgivare. Skulle kommunal medverkan påverka dem? Finns det kommunala begränsningar? Vad gör detta med möjligheten att få en chans att förmedla arbete för de företag som är duktiga på detta?


Anf. 127 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag vill börja med att upprepa det jag sa inledningsvis. Det här är väldigt viktigt. Regeringen har inga planer på att kommunalisera arbetsmarknadspolitiken. Låt oss klara av den frågan!

Det som reformeringen av myndigheten handlar om är att vi vill åstadkomma en bättre effektivitet i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det handlar om att ge människor det bästa stödet för att kunna komma i arbete eller komma närmare arbete, men också om att ge stöd till de arbetsgivare som har behov av att anställa. Vi har stor brist på kompetent personal i många verksamheter, trots att vi har pandemi och en hög arbetslöshet.

Vi behöver förbättra och utveckla arbetsmarknadspolitiken. Reformen innebär att statens nuvarande uppdrag ligger fast, men att själva utförandet förändras. När vi pratar om att matchande och rustande insatser i huvudsak ska utföras av fristående aktörer vill jag lyfta fram att det också förstås inkluderar ideella och idéburna aktörer. Arbetsförmedlingen kommer fortsatt att ha myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men som sagt förändras själva utförandet.

Lars Beckman vill att jag ska ge besked i kväll om hur det kommer att bli. Jag är förstås väldigt glad, fru talman, över att det finns ett så stort intresse för de här frågorna. Men jag kommer inte att kunna ge något besked i kväll. Vi har remitterat utredningen och tagit emot remissinstansernas synpunkter. Vi bereder just nu utredningens betänkande inom Regeringskansliet och kommer att återkomma med hur förslagen fortsatt ska hanteras. Då kan vi säkerligen diskutera denna fråga igen.

Men oavsett var vi landar i själva hanteringen måste arbetsmarknadspolitiken fungera i hela landet. Ann-Charlotte Hammar Johnsson lyfte fram detta viktiga perspektiv. Oavsett var man bor i landet ska man kunna komma i kontakt med Arbetsförmedlingen och få det stöd som man behöver. Det är ett statligt ansvar att tillse detta.

När Arbetsförmedlingen reformeras är det vidare viktigt att säkerställa den viktiga roll som kommunerna spelar. Den samverkan som finns på lokal nivå mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen behöver fungera väl, både i stödet till enskilda arbetssökande och på strategisk nivå, till exempel när det gäller lokala överenskommelser. Arbetsförmedlingen behöver ha ett tydligt ansvar för att den här samverkan ska fungera väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I årets regleringsbrev har regeringen förtydligat Arbetsförmedlingens uppdrag att säkerställa likvärdig service och ändamålsenlig lokal närvaro i hela landet, även i kommuner där Arbetsförmedlingen saknar egna kontor. I detta arbete ska Arbetsförmedlingen bland annat säkerställa en operativ samverkan med kommuner i individärenden samt tydligt definierade och väl fungerande kontaktvägar i varje kommun, men också säkerställa strategisk samverkan med kommunerna och andra aktörer och främja lokala projekt i samverkan.

Som sagt: Oavsett hur regeringen landar i frågan om kommunernas möjlighet att fungera som leverantör till Arbetsförmedlingen behöver samverkan med kommunerna stärkas.


Anf. 128 Lars Beckman (M)

Fru talman! Det är just statsrådets och regeringens oklara besked som har skapat den osäkerhet som finns ute i landets kommuner. En kommun som kanske sticker ut lite extra är Karlshamns kommun. Där har man skickat in en ansökan till Arbetsförmedlingen. Även i Ljusdals kommun hemma i min valkrets skulle man i dag ha fattat ett sådant beslut, men det blev återremiss i den aktuella nämnden.

Man kan lyssna på vad statsrådets partivänner ute i landet säger. Socialdemokraten Ulla Sandgren är ordförande i nämnden för arbete och välfärd i Karlshamns kommun. Hur motiverar hon då att de har ansökt? Så här skriver hon i Sydöstran den 14 februari: "Vi tycker inte att pengarna ska hamna i fickorna på de stora företagen eller koncernerna, utan de ska användas i kommunen. . Det pratas också mycket om vinst i sådana här sammanhang. Vi socialdemokrater gillar inte när vinsten är den drivande kraften."

Som jag har förstått det var januariöverenskommelsen vägledande för den här reformeringen av Arbetsförmedlingen. Jag noterar att det finns centerpartister och liberaler som uttrycker sig på ett helt annat sätt än vad partivännerna till statsrådet gör. Då måste jag ändå fråga: Står statsrådet Eva Nordmark bakom sin partikamrats ideologiska motivering till att Karlshamns kommun vill ingå i Arbetsförmedlingens upphandlingar?

Problemet uppstår, precis som jag sa i mitt förra inlägg, om man öppnar Pandoras ask och ger kommuner möjlighet att konkurrera ut privata företag. Jag tror att Ulla Sandgren är helt ärlig när hon skriver sitt inlägg. Jag tror att detta är precis vad hon tycker och menar. Men om man öppnar Pandoras ask, fru talman, kan jag försäkra att det inte kommer att finnas några privata företag i Ljusdals kommun om några år. Det finns nämligen inte ett enda företag i hela världen som kan konkurrera med en kommun.

Dessutom kan en kommun laborera med personer med försörjningsstöd. Till exempel har man hemma i min valkrets använt extratjänster som ett sätt att få bort folk från försörjningsstödet. Det är alltså det enda motivet till att man har satt folk i extratjänst, inte att de ska komma in på arbetsmarknaden.

Kommunalrådet i Gävle var väldigt tydlig, och kommunalrådet i Sandviken var ännu tydligare: Vi måste få bort folk från försörjningsstödet. Om man nu tänker sig att en kommun kan laborera med en kolumn till genom att konkurrera ut privata företag underminerar man möjligheten för privata företag att agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle gärna vilja veta: Delar statsrådet sin partiväns motivering till att en kommun ska starta den här verksamheten? När kan kommunerna få ett klarare rättsläge? När kommer ett besked från regeringen? Tycker statsrådet att det är rätt eller fel av Karlshamns kommun att skicka in den här ansökan?

Vad föredrar statsrådet? Föredrar statsrådet ett privat välskött företag som hjälper till eller en kommun som av ideologiska skäl vill driva den här verksamheten? Det gör den inte för att det är bra för de arbetssökande och inte för att det är bra för företagen eller för någon annan.

Motivet är tydligen ekonomiska faktorer. Det kan man respektera. Det är förmodligen därför man blev socialist och aktiv i Socialdemokraterna. Men jag undrar som det är i enlighet med reformen. Det skulle jag gärna vilja veta.


Anf. 129 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Debatten här om Arbetsförmedlingen, kommunerna och privata aktörer är oerhört viktig ur aspekten att det absolut viktigaste som kan ske är att de aktörer som på riktigt, inklusive myndigheten och kommuner, har visat på goda resultat vad gäller att människor går från arbetslöshet till arbete behöver vara de som staten gör en beställning från. Med det menar jag att uppnådda resultat måste få stå i fokus när man gör sin styrning från staten.

Det jag vill att statsrådet bemöter i sitt kommande anförande är just detta. Jag kan inte se något viktigare än att det finns duktiga leverantörer som på olika sätt kämpar därute och som vi skulle kunna ha många fler av. Det beror på vilka styrmedel som finns och hur man kan uppnå en förändring. Målet måste vara att så många som möjligt kommer ut på arbetsmarknaden.

Det som förekommer är att Arbetsförmedlingen gör upphandlingar som utgår från lägsta pris. Vi har hört om detta. Det kan den göra. Men när priset per deltagare blir 86 kronor, som är den summa som betalas ut i en skånsk kommun, kan man inte heller här klara av att trolla med knäna.

Priser innehåller då också förväntningar. De förväntningarna är att det ska ingå studie- och yrkesvägledare. Det finns begäran om högskoleutbildade beteendevetare, pedagoger och helst också psykologer. Vem som helst kan förstå att den ekvationen inte går ihop.

En månadssumma för antal arbetsdagar i månaden - för man räknar bara de dagar man är i arbete, och i bästa fall blir det 21 dagar - blir 1 806 kronor per månad per deltagare. En snabb uträkning av statsrådet eller på departementet ger det uppenbara svaret. Att vilja ha kvalitet men att gå på lägsta pris i upphandlingar blir en form av dumpning i det här fallet när och om myndigheten inte begär och själv har räknat på vad det kostar.

Arbetsförmedlingen borde i stället göra offentliga upphandlingar som premierar att nå resultat för dem som ska i åtgärder för arbete. Därmed kommer vi fram till Lars Beckmans fråga om ministern och regeringen vill förändra villkoren för privata matchningsaktörer på något sätt och i så fall hur.


Anf. 130 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen kommer att återkomma under våren med en så kallad departementsskrivelse som kommer att klargöra de frågor som här ställs av Lars Beckman och Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Vi kommer säkerligen att ha anledning att återkomma till den här typen av debatter. Det är såklart helt avgörande att vi har en arbetsmarknadspolitik som fungerar väl och fungerar väl i hela landet.

Jag vill understryka att oavsett vad behöver samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna säkerställas. Det vi ser är att även om arbetsmarknadspolitiken är statlig erbjuder många kommuner i dag arbetsmarknadspolitiska insatser i någon form. Det spelar förstås en väldigt stor roll.

En IFAU-studie från 2019 konstaterar bland annat att de vanligaste insatserna var jobbsökaraktiviteter, praktik och kommunala arbetsmarknadsanställningar. De kommunala programmens deltagare hade i genomsnitt ett högre och mer långvarigt mottagande av ekonomiskt bistånd än deltagarna i Arbetsförmedlingens insatser. Det handlar ofta om insatser för personer som står mycket långt från arbetsmarknaden.

En särskild utredare har som sagt haft i uppdrag att bedöma kommunernas möjlighet att fungera som leverantör till arbetsmarknaden. Det handlar om väldigt komplexa frågor som berör skärningspunkterna mellan flera olika regelverk. Utredaren har landat i bedömningen att det sannolikt finns en sådan möjlighet för kommunerna men att det återstår flera osäkerhetsfaktorer. Utredningen föreslår därför ändringar som framför allt syftar till att tydliggöra kommunernas befogenheter och begränsa konkurrenssnedvridande effekter. Utredningen har, som jag nämnde i mitt tidigare inlägg, nu remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Vi får återkomma, fru talman, när det gäller hur utredningen fortsatt hanteras.

Det som är viktigt att säga är att reformeringen av Arbetsförmedlingen ska ske etapp för etapp och ordnat. Det ska finnas förutsättningar för kontinuerliga förändringar. Det är viktigt med tanke på att arbetsmarknaden förändras, och då måste också arbetsmarknadspolitiken kunna förändras. Vi kommer att ta till vara de synpunkter som har inkommit under remissrundan och väga samman alla dessa med övriga delar av reformeringen.

Kommuners insatser ska tas till vara. Vi har inga planer på att kommunalisera arbetsmarknadspolitiken. Jag vill verkligen understryka det igen. Kommuners eventuella deltagande ska bygga på frivillighet. Det ska finnas en fungerande statlig och nationell arbetsmarknadspolitik i hela landet både under själva genomförandeperioden och också på sikt.


Anf. 131 Lars Beckman (M)

Fru talman! Att kommunerna engagerar sig i de här frågorna är givet. De sitter ju med svartepetter på grund av väldigt många nyanlända som behöver väldigt mycket hjälp. För att få bort folk från försörjningsstöd gör man naturligtvis vad man kan.

Låt oss slå fast några saker. En är att en av Sveriges absolut skickligaste professorer, Olle Lundin vid Uppsala universitet, är väldigt tydlig: Som jag bedömer detta är det olaglig verksamhet, Det är inte förenligt med kommunallagen, säger han.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar att statsrådet inte bemötte om hon håller med ordföranden Ulla Sandgren i nämnden för arbete och välfärd i Karlshamns kommun. Delar statsrådet motivet till att den kommunen ansöker? Vi tycker inte att pengarna ska hamna i fickorna på de stora företagen eller koncernerna. Det är ideologiskt motiverat.

Fru talman! Det är just det som kommer att hända om man öppnar Pandoras ask och tillåter kommunerna att konkurrera med privata företag. Det kan inte ligga i någons intresse att göra det.

Rättsläget är oklart. Det är många kommuner som är väldigt frågande just nu. Det är viktigt att regeringen skyndsamt sätter ned foten. Jag har noterat att statsrådet i den här debatten inte har sagt om hon tycker att en kommun ska medverka i upphandlingen eller om hon inte tycker det.

Om statsrådet inte tyckte det hörde vi en annan interpellationsdebatt i kväll som handlade om gigekonomi. Där var statsrådet väldigt tydlig. Var-för är det så svårt att sätta ned foten i den här debatten? Ja eller nej, borde kommuner konkurrera ut privata företag? Det vore intressant att höra statsrådets svar på den enkla frågan, som många kommunpolitiker därute ställer sig.


Anf. 132 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Lars Beckman är en väldigt erfaren riksdagsledamot. Han vet också att vi behöver ha respekt för beredningsprocesser, hur tråkigt det än kan låta. Jag kommer att återkomma med besked under våren i form av en departementsskrivelse som vi säkerligen får möjlighet att diskutera vidare.

Vi gör nu väldigt stora satsningar på arbetsmarknadspolitiken. Det är viktigt att den statliga nationellt sammanhållna arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen har rätt verktyg och förutsättningar att utföra sitt viktiga arbete. Det är också många kommuner som bidrar i väldigt hög grad.

Det är också en viktig utgångspunkt för mig som arbetsmarknadsminister och socialdemokrat att vi ska använda våra resurser effektivt. Vi ska se till att många aktörer kan bidra för att rusta och matcha människor för att komma i arbete eller närmare arbete.

Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över 9 miljarder kronor 2021. Jag är väldigt stolt över att vi kan göra dessa kraftfulla satsningar.

Vi förstärker Arbetsförmedlingen med 1 miljard för att möta den ökande arbetslösheten och för att kunna säkerställa den lokala närvaron i hela landet. Vidare satsar vi över 2 miljarder kronor för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.

I den budget vi lägger fram i budgetpropositionen för 2021 med satsningar på över 100 miljarder för att möta effekterna av coronapandemin handlar det om ungefär 75 000 jobb.

Dessutom har vi stärkt a-kassan, och vi satsar på arbetsmarknadspolitiken i hela landet. Vi skapar också utbildningsmöjligheter för framtidens jobb. Man ska komma ihåg att detta är en väldigt viktig nyckel för att skapa en bättre och väl fungerande arbetsmarknad. Det gäller också att passa på att rusta människor i den tid som vi har just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.