Problem med klädskatten

Interpellation 2020/21:187 av Helena Bouveng (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-11-25
Överlämnad
2020-11-25
Anmäld
2020-11-26
Sista svarsdatum
2020-12-09
Svarsdatum
2021-01-12
Besvarad
2021-01-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen har för avsikt att gå fram med en ny skatt på kläder och skor. Skatten kommer att slå hårt mot jobb och företag i ett redan mycket svårt läge för handeln och hela ekonomin och försämrar konkurrenskraften för en hel bransch i Sverige.

Kläder ska exempelvis beskattas med omkring 40 kronor per kilo, och funktionskläder kan beskattas med uppemot det dubbla. Det är svårt att förstå vilken nytta skatten kommer att göra för konsumenter, företag eller miljön. Skatten har inte ens införts men är redan hårt kritiserad av experter, företag, konsumenter och regeringens egna myndigheter.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:



Är ministern beredd att avstå från att gå fram med den nya skatten på kläder och skor givet den mängd problem som remissinstanser och experter fastslår att skatten för med sig?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:187, Problem med klädskatten

Interpellationsdebatt 2020/21:187

Webb-tv: Problem med klädskatten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! har frågat mig om jag är beredd att avstå från att gå fram med den nya skatten på kläder och skor givet den mängd problem som remissinstanser och experter fastslår att skatten för med sig.

Att få bort farliga kemikalier från vår vardag är högt prioriterat av regeringen, både för hälsans och för miljöns skull.

Enligt januariavtalet ska en kraftfull grön skatteväxling genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Det ska även införas en skatt på farliga kemikalier i kläder och skor.

Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor kunde utformas. Syftet med skatten var att den skulle minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor på ett kostnadseffektivt sätt. De ämnen det rör sig om är bland andra vissa cancer- eller allergiframkallande ämnen, vissa ämnen som är mycket stabila i miljön och vissa ämnen som bidrar till utvecklingen av antibiotikaresistens.

Som jag tidigare har sagt bereds remissvaren för närvarande i Regeringskansliet.


Anf. 16 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Jag får passa på att önska god fortsättning till fru talmannen och till finansministern. Jag hoppas att ni båda har haft en välbehövlig vila.

Mitt under denna rasande pandemi har regeringen för avsikt att gå fram med en skatt på kläder och skor, den så kallade modeskatten. Det är en skatt som kommer att slå hårt både mot jobb och mot företag i ett redan mycket svårt läge för handeln och för hela ekonomin och som dessutom kommer att försämra konkurrenskraften för en hel modebransch i Sverige.

Förslaget har sitt ursprung i punkt 35 i januariavtalet, som bland annat innebär att skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs. Det handlar om exempelvis cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen samt om allergiframkallande ämnen.

Fru talman! Ambitionen att minska förekomsten av dessa ämnen i kläder och skor är lovvärd, och jag delar regeringens syn att det är viktigt att få bort farliga kemikalier från vår vardag. Men, fru talman, enligt utredningen är det i realiteten så att 84 procent av alla kläder och skor som säljs i Sverige inte innehåller något av de farliga ämnen som skatten avser att minska. Trots detta föreslås att importören eller tillverkaren ska betala 40 kronor per kilo i kemikalieskatt på alla kläder och skor. Till och med produkter med miljömärkning som förbjuder dessa ämnen - Bra Miljöval, Svanen och EU Ecolabel, för att bara nämna några - ingår i förslaget och ska beskattas. Sedan ska importören eller tillverkaren kunna kräva tillbaka skatten i efterhand om kläderna saknar de farliga ämnena, men då bara till 95 procent.

Den föreslagna kemikalieskatten kommer alltså, om än i olika utsträckning, att bli en skatt på alla kläder och skor oavsett om de innehåller några farliga kemikalier eller ej. Det blir 5 procents punktskatt på kläder och skor oavsett hur farliga eller giftfria de är. Då tänker jag så här: Är inte det som om alla drycker, alltså allt från vin och sprit till mjölk och vatten, skulle beläggas med alkoholskatt - och sedan skulle bubbeltillverkaren eller Arla kunna kräva tillbaka alkoholskatten i efterhand, men bara till 95 procent? Därför undrar jag, fru talman, om inte finansministern kan hålla med om att den föreslagna utformningen, trots det vällovliga syftet, är hämtad från Absurdistan.


Anf. 17 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Skattepolitiken i landet måste givetvis skötas på ett mycket seriöst sätt, för den avgör på vilket sätt vi kommer att vara kapabla att finansiera vår gemensamma välfärd, vårt försvar och vår polis.

Många skulle tycka att skattepolitiken är för viktig för att sitta med träklister mellan partier, skriva januariavtal med varandra och landa i en skattepolitik som helt enkelt inte håller måttet. Vi har sett hur volatil skattepolitiken har blivit, med mycket osäkra skatteintäkter. Finansministerns plastpåseskatt är ett sådant exempel. Den skulle enligt finansministern leda till att man kunde sänka skatten på arbete, men så blir det ju inte eftersom det har visat sig att skatten inte drar in de pengar som det var tänkt.

Idén om den gröna skatteväxlingen innebär att man blir beroende av skatteintäkter från sådant som man försöker fasa ut ur samhället, och det håller helt enkelt inte. Alla människor förstår efter lite funderande att man inte kan göra den offentliga sektorn beroende av skatteintäkter som ska komma från sådant som inom en snar framtid helst inte ska finnas kvar. Nu är vi säkert rätt överens om att kläder är någonting vi ska fortsätta använda, så just det förblir förvisso en relativt stabil skattebas.

Däremot måste man ju ifrågasätta miljönyttan med detta. Helena Bouveng var inne på det, men det är ändå intressant att få finansministerns perspektiv på Skatteverkets och Kemikalieinspektionens synpunkter. Som jag förstår det på dessa myndigheter, speciellt Kemikalieinspektionen, innebär kemikalieskatten ett försvårande av att fasa ut farliga kemikalier.

Ser finansministern någon skillnad mellan den här skatten och den skatt på kylskåp, spisar, mobiltelefoner, datorer, spelkonsoler och all annan elektronik som finansministern förordar? Där lyckades man helt enkelt inte införa en skatt på kemikalier, utan det blev i stället en skatt på konsumtion av alla sådana här varor. Det är någonting som man kan tänka sig uppskattas av till exempel Miljöpartiet och av andra partier som inte tycker att man ska ha ekonomisk tillväxt och utveckling och som generellt tycker att samhället är bättre ifall så många vanliga människor som möjligt har råd att köpa så lite som möjligt.

Det brukar dock inte vara Socialdemokraternas politik, utan Socialdemokraternas politik brukar tvärtom gå ut på att alla människor i samhället ska ha goda förutsättningar att leva ett bra liv, konsumera, ha en god välfärd och så vidare. Nu sitter man i regering med ett parti som har en annan uppfattning kring det där, och jag förstår att det behöver få ett visst utrymme i skattepolitiken. Men vilka grundläggande skillnader ser finansministern mellan klädskatten och kemikalieskatten?

Det är ju redan konstaterat att kemikalieskatten inte har någon miljöstyrande effekt utan att det är en ren konsumtionsskatt på allting som köps. Det uppmuntrar inte människor att köpa mer miljövänliga produkter eller så, utan det är samma skatt på allt baserat på hur många kilo någonting väger. Därmed finns det ingen miljöstyrande effekt. Det är samma sak med kläd- och skoskatten: Den ger ingen miljöstyrande effekt, utan det är helt enkelt en skatt per kilo grejer man köper - oavsett vad de innehåller.

Jag undrar hur finansministern ser på detta. Har skatten en miljöstyrande effekt, eller har Skatteverket och Kemikalieinspektionen en poäng i att den inte har någon miljöeffekt - att det inte går att kalla detta en grön skatteväxling? Man kan givetvis prata om att man byter skattebas från arbetsinkomster eller någonting annat till kläder. Är det i så fall den bästa skattebasen som finansministern kan tänka sig, eller har finansministern några tvivel kring att detta är en bra, välavvägd, trygg och stabil skattepolitik? Finns det i finansministern något frö av tvivel kring detta?


Anf. 18 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Riksdagen har ju fastslagit den svenska miljöpolitiken, som innehåller 16 miljökvalitetsmål. Det är det som är stommen i vår miljöpolitik. Ett av målen är en giftfri miljö, och det är mot den bakgrunden regeringen har tagit fram förslag om att på olika sätt minska gifterna i vår miljö.

Målet om en giftfri miljö handlar om att ämnen i miljön inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden, och för att nå detta mål behöver vi göra mer från politikens sida. En av de möjligheter som regeringen har tittat på är klädskatten. Syftet är alltså att minska gifterna i vår miljö. Skatten har utretts och varit ute på en remissomgång, och vi sitter just nu i Regeringskansliet och studerar remissvaren noggrant, naturligtvis. Vad vi kommer att dra för slutsatser av det är det för tidigt att säga; det kommer jag att kunna berätta när vi är färdiga.

Jag vill dock påpeka för Niklas Wykman att man med kemikalieskatten alltså har möjlighet att få nedsatt skatt om det inte är giftiga ämnen i de varor man köper. Det är alltså olika skatt beroende på vad produkterna innehåller.


Anf. 19 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Det är det här med tajmning, och det är väl ingenting som den sittande regeringen kan sägas vara helt känd för i dessa tider. Mitt under coronakrisen presenterar man en utredning om en ny skatt inom handeln - en bransch som präglas av permitteringar, varsel och konkurser. Det hade varit dumt oavsett när utredningen presenterades, men nu är det så dumt att jag saknar ord. Ett sådant här förslag är att ge alla svenska handlare en örfil. "Det här är en skatt som driver jobb ur landet och att utredningen presenteras nu kan man bara konstatera är riktigt dålig tajming." Citatet kommer från Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Fru talman! Enligt utredningen kommer cirka 700 arbetstillfällen och 100 företag att slås ut på grund av skatten. Denna kemikalieskatt är inte heller den första som regeringen vill införa - Niklas Wykman tog upp den berömda skatten i sitt anförande - utan det har faktiskt funnits en sådan för elektronik ända sedan juli 2017.

Enligt en utvärdering som HUI Research har gjort innebar skatten upp till 1 400 förlorade arbetstillfällen bara på ett år. Apropå den förra interpellationsdebatten, då vi pratade om den högsta eller lägsta arbetslösheten, är det kanske inte konstigt om vi snart ligger på den högsta arbetslösheten i Europa om man fortsätter på den inslagna vägen.

Den 1 augusti 2019 valde regeringen att höja skatten ytterligare. Enligt en undersökning från HUI Research skulle det innebära att ytterligare upp till 500 personer skulle bli av med jobbet. Behöver vi inte fler jobb - inte färre - i dessa tider?

Någon utvärdering från regeringens sida har faktiskt inte gjorts. Är inte det minsta man kunde begära att regeringen i vart fall undersökte konsekvenserna av skatten innan man valde att höja kemikalieskatten för elektronik och vitvaror samt att det görs en konsekvensanalys innan regeringen går vidare med en liknande skatt på skor och kläder?

Handen på hjärtat, finansministern: Hur begåvat är det att mitt under en pandemi ens fundera över att införa en skatt på kläder och skor som riskerar både arbeten och företag och där samhällsekonomisk nytta och miljönytta uteblir?


Anf. 20 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Jag vill instämma i det Helena Bouveng har anfört. Jag tycker att finansministern bör unna svenska folket en inblick i hur hon resonerar. Vi lever ju i tider av väldigt snabba förändringar. Många näringsidkare och mindre företagare har det tufft i konkurrensen med näthandeln. Det gäller inte bara dem, men detta har påskyndats av den pandemi som råder. Även om inte alla av oss är lika konservativt lagda som statsministern när det kommer till att handla på nätet är vi väl ändå många som tycker att det är trevligt att det finns kvar butiker där man kan känna på kläderna man vill köpa på förhand, få lite smakråd och så vidare.

Är det inte olycklig tajmning, finansministern, att införa skatt på kläder och skor som ytterligare driver upp kostnader och gör det svårare för företag att finnas kvar, inte minst utanför de stora städerna? Är det inte olycklig tajmning med skatt på take away-kaffe och take away-mat, som också planeras eller som regeringen till och med har lovat ska införas? Är det verkligen rätt tid för detta?

Allt detta har Helena Bouveng redan frågat, och jag är säker på att finansministern nu kommer att svara på den frågan - allt annat vore väldigt ovärdigt mot dem som nu kämpar och sliter.

Det jag undrar har också med de offentliga finanserna och med den så kallade gröna skatteväxlingen att göra. Hur bedömer finansministern att detta står sig? Hur solitt är det att lita på det där med att man ska ta bort skatter från säkra skattebaser - moms, skatt på kapital eller vad det nu kan vara - och ersätta det med skatteintäkter från mer volatila källor, till exempel saker som helt ska fasas ut ur handeln? Är det ansvarsfullt att göra så på lång sikt?


Anf. 21 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det finns möjligen en viss ironi i att en man som representerar ett parti som med stor entusiasm sänkte skatten med 140 miljarder - mycket av det ofinansierat - undrar om den gröna skatteväxling som vi nu håller på med är ansvarsfull.

Syftet är ju att sänka skatten på till exempel arbetsinkomster, som vi gör nu, och att höja skatten på sådant som är miljöfarligt. Ett av syftena med att höja miljöskatterna är naturligtvis att människor ska använda dem mer. Där har plastpåseskatten varit väldigt framgångsrik.

Den sammantagna bedömning som vi gör på Finansdepartementet är att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara även med den skatteväxling som vi nu genomför. Vi hade betydligt större problem med de underskott som vi hade efter Moderaternas skattesänkarentusiasm mellan 2006 och 2014.

Vad gäller klädskatten bereder vi detta på Finansdepartementet just nu. Jag har inget svar att ge, utan jag kommer att kunna ge svar när vi är färdiga med beredningen. Självklart analyserar vi just nu noggrant de remissvar som har kommit in.

Just nu säger Moderaterna att saker och ting är dålig tajmning, men det är ju inte så att Moderaterna hade varit för någonting av detta annars heller. Tvärtom har Moderaterna en politik där man gång på gång här i Sveriges riksdag föreslår kraftfulla nedskärningar på den miljö- och klimatpolitik som regeringen bedriver - senast ville man i årets budget skära nästan 3 miljarder på just det här området.

Det är dock tyvärr så att de miljö- och klimatproblem som vi har inte tar paus på grund av coronakrisen. Det Sverige behöver är inte kraftfulla ambitionsminskningar genom minskade anslag på dessa områden. Däremot ska vi föra en väl avvägd och långsiktigt ansvarsfull politik, och därför sitter vi just nu och analyserar remissvaren.


Anf. 22 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Jag tror att skillnaden mellan oss och Socialdemokraterna är att vi vill ha mycket god miljö för pengarna och att vi inte vill kalla det för miljöskatt utan att det faktiskt gör nytta. Där tror jag att vi skiljer oss åt ganska mycket.

Den föreslagna skatten har redan mött väldigt hård kritik. Precis som Niklas Wykman sa kommer kritiken inte bara från Kemikalieinspektionen utan också från modebranschen och företagen - jag fick alldeles nyss ett mejl från Postnord - samt från myndigheter som Tullverket och Skatteverket. Ord som konkurrenssnedvridning används. Det talas också om att detta ej är kostnadseffektivt, att det innebär stor administrativ börda och att det inte innebär någon miljönytta.

Som jag underströk inledningsvis, fru talman, delar jag finansministerns åsikt om vikten av att fasa ut skadliga kemikalier. De har inte i Sverige att göra, de har inte i Europa att göra och de har inte på jordens yta att göra. Men om regeringen verkligen vill uppnå miljönytta behöver vi få med oss andra länder. Att möta ett globalt problem med nationell beskattning kan inte vara vägen.

Jag vill säga detta till finansministern: Låt oss med gemensamma krafter arbeta för en väl fungerande kemikaliebekämpning i Reach och andra EU-förordningar. Jag uppskattar ett bra samarbete vad gäller den globala beskattningen - varför inte göra likadant i det här fallet?

Jag uppmanar finansministern: Kemikalieskatten måste kastas i papperskorgen för jobbens, företagens och miljöns skull. Kemikalieskatten på kläder och skor utan farliga kemikalier hör hemma i Absurdistan.


Anf. 23 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Här har vi, som vanligt, fått höra moderata ursäkter för att inte genomdriva miljöpolitik. Det är dålig tajmning! Det är ineffektivt! För moderater är det aldrig rätt tillfälle att ställa om Sverige i en mer hållbar riktning.

Nej, säger Moderaterna, vi ska inte göra något här i Sverige. Det ska göras i andra länder - internationellt och i EU. Låt andra länder göra saker; det är inte rätt tillfälle för Sverige.

Men det är ju här framtiden ligger - i det gröna och i det klimatsmarta. Näringslivet har ju förstått det och gör nu stora investeringar, inte sällan stöttade av regeringens satsningar, för att ställa om Sverige. Näringslivet ser att det gröna är framtiden. Vi har fantastiska exempel i Sverige, till exempel när det gäller det vi gör i gruvnäringen och när det gäller det vi gör i Hybrit med att framställa fossilfritt stål.

Men Moderaterna är inte där. De är inte där framtidens jobb finns. De säger nej, inte nu, att det är dålig tajmning och att det är ineffektivt. De säger: Låt mer göras i andra länder!

Det är dock inte det som är svaret. Vi ska naturligtvis vara ledande i världen i klimatomställningen, för det är så vi långsiktigt säkrar jobb och utveckling i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.