Bonus-malus
Interpellation 2020/21:166 av Sofia Westergren (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-19
- Överlämnad
- 2020-11-20
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-04
- Sista svarsdatum
- 2020-12-04
- Besvarad
- 2020-12-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Bonus–malus infördes under 2018 och är till för att gynna klimatsmarta bilar och straffbeskatta fordon som är sämre för miljön. Systemet har visat på svagheter och är hårt kritiserat. Det kan kanske anses fungera från ett stadsperspektiv där tunnelbanan och fungerande kollektivtrafik finns. Men i större delen av Sverige är bilen lika med mobiliteten; det finns inte och kommer inte att finnas ett underlag för en omfattande utbyggd kollektivtrafik som helt kan ersätta bilen. För grupper med behov av ett fordon som har plats för en rullstol, för hantverkarbilar, husbilar eller för ridsportens behov av att frakta hästar slår bonus–malus extra hårt. För dessa bilägare saknas alternativ, och vid en nyinvestering kan ett fordon som väger 3,5 ton få en årlig skatt på 45 000 kronor.
Konsekvensen blir att det köps betydligt färre nya, rena och moderna bilar i Sverige. Importen av begagnat kommer att öka, vilket leder till att Sverige och svenska vägar går miste om nya, renare fordon som har den senaste tekniken och som är miljövänligare än sina föregångare.
Moderaterna anser att bonus–malus-systemet inte är en välavvägd åtgärd som kan bidra till en bättre miljö. Alltför höga fordonsskatter hämmar sammanhållning och förutsättningarna att bo och verka i hela Sverige, givet långa avstånd och brist på alternativa färdmedel. Landsbygden som saknar tunnelbana missgynnas av bonus–malus. Fordon som behöver lasta en rullstol missgynnas av bonus–malus. Hantverkaren som behöver sitt fordon för sitt arbete missgynnas av bonus–malus. Husbilen för hemester missgynnas av bonus–malus. Fordon som behövs för att frakta hästar missgynnas av bonus–malus.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Har ministern, givet hur hårt de nya fordonsskatterna slår mot människor som är beroende av bilen, för avsikt att göra några förändringar i bonus–malus eller inom kort utvärdera effekterna av skattehöjningen?
- Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av att bonus–malus riskerar att motverka att Sverige har nya bilar med den senaste tekniken och som släpper ut mindre?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:166
Webb-tv: Bonus-malus
Dokument från debatten
- Fredag den 4 december 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:47
- Protokoll 2020/21:47 Fredagen den 4 decemberProtokoll 2020/21:47 Svar på interpellation 2020/21:166 om bonus-malus
Protokoll från debatten
Anf. 82 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Sofia Westergren har frågat mig om jag har för avsikt att göra några förändringar i bonus-malus-systemet eller att inom kort utvärdera effekterna av skattehöjningen, givet hur hårt de nya fordonsskatterna slår mot människor som är beroende av bilen. Hon har också frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av att bonus-malus-systemet riskerar att motverka omställningen till bilar med lägre utsläpp.
Riksdagen har lagt fast att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. För att nå målet behöver omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta påskyndas. Bonus-malus-systemet är ett av flera viktiga styrmedel för att nå detta mål och syftar till att öka andelen miljöanpassade lätta fordon i nybilsförsäljningen.
Bonus-malus-systemet innebär att nyproducerade fordon med inga eller låga koldioxidutsläpp belönas med klimatbonus vid inköpstillfället medan fordon med höga koldioxidutsläpp får förhöjd fordonskatt under de första tre åren i trafik.
I budgetpropositionen för 2021 bedömer regeringen att bonus-malus-systemet behöver förstärkas genom att den högsta klimatbonusen för rena elbilar höjs från 60 000 till 70 000 kronor och att malustillägget samtidigt höjs.
Teknikutvecklingen i fordonsindustrin är nu snabb, och svenska företag och privatpersoner uppvisar en stark vilja att följa med i utvecklingen. Hittills i år har nästan 70 000 nya klimatbonusbilar registrerats, vilket är nästan dubbelt så många som motsvarande period förra året. Mer än var fjärde ny personbil som säljs är nu laddbar.
Snabb teknisk utveckling och högt satta klimatmål för transportsektorn kräver en politik som är både lyhörd och anpassningsbar. Bonus-malus-systemet, liksom annan miljöstyrning, kommer löpande att behöva analyseras och vid behov justeras.
Anf. 83 Sofia Westergren (M)
Fru talman! Bonus-malus infördes under 2018 och är till för att gynna klimatsmarta bilar och straffbeskatta fordon som är sämre för miljön. Systemet har visat på svagheter och är hårt kritiserat. För många grupper saknas eldrivna eller gasdrivna alternativ för denna typ av fordon. Det kan också vara väldigt dyrt. Batteripaketet och gasutrustningen är tunga och tar lastkapacitet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Bonus-malus drabbar de större personbilarna och de lätta lastbilarna hårdast. Det är de som har en totalvikt på upp till 3,5 ton och får köras med ett vanligt B-körkort. Dessa fordon kan komma att kosta upp till 35 000 kronor per år i fordonsskatt i tre år. I de flesta fall kostar det runt 25 000 kronor eller mer. Straffskatten är helt oberoende av om fordonet endast rullar några mil eller om det rullar 25 000 mil per år.
Jag ger här fyra exempel där utbudet av klimatbonusbilar i form av elbilar, laddhybrider eller gasbilar är starkt begränsat. Exemplen är hantverkarens bil, bilen som ska rymma familjens permobiler samt husbilsförarens och hästägarens fordon. Om förarna höjer behörigheten på sina körkort till C-behörighet slipper de straffbeskattningen och kan byta ut sina fordon till tyngre, med en totalvikt över 3 ½ ton, och då inte längre omfattas av straffbeskattningen - något som är betydligt sämre för miljön.
Att köra runt med tunga batteripaket eller gasutrustning är inget alternativ för den här gruppen, eftersom deras fordon behöver ha maximal lastkapacitet inom sin totalvikt på 3 ½ ton. Dessutom är utbudet av laddbara fordon och gasfordon starkt begränsat för denna typ av bilar.
Fru talman! Med anledning av detta frågar jag finansminister Magdalena Andersson om hon ser att det saknas fordonsalternativ för dessa fyra exempel och om ministern, om hon kommer fram till att det saknas alternativ, kan se att det drabbar dessa grupper oproportionerligt hårt.
Anf. 84 Edward Riedl (M)
Fru talman! Jag ska inte lägga mig i debatten så väldigt mycket, men jag hade ställt en interpellation till finansministern som tidigare i dag besvarades av miljö- och klimatministern. Därför tänker jag passa på, när vi nu är inne på ämnet bonus-malus, att ställa min fråga till finansministern.
Det som har hänt med bonus-malus är ju att den som tjänar mindre och inte har råd att köpa de här dyra elbilarna är med och finansierar subventioner till dem som tjänar mycket och har råd att köpa de dyra elbilarna. Det är den ena effekten: att pengar överförs från dem som inte har till dem som har.
Den andra effekten är att de som bor ute på landsbygden och hemma i Norrland, där jag är ifrån, köper minst elbilar. Där hamnar minst av elbilssubventionerna. Däremot betalar de straffskatterna. Det är alltså en överföring inte bara från den som tjänar lite till den som tjänar mycket utan också från landsbygd och från Norrland till storstaden.
Detta är de omfördelningar som sker inom landet. Det som är problematiskt, fru talman, är att en stor del av dessa pengar dessutom hamnar i Norge. Det hade jag mycket gärna velat höra finansministerns syn på. Är det rimligt att en så pass stor del av denna straffbeskattning på landsbygd, på Norrland och på dem som tjänar mindre hamnar i Norge? Jag vet att regeringen har påbörjat ett arbete för att försöka täppa till detta något, men hur mycket dränage i form av klimatbistånd till Norge är ministern beredd att acceptera? Det är hårt arbetande människor, som pendlar till och från jobbet och som inte har råd att köpa dyra elbilar, som betalar detta klimatbistånd till Norge.
Det hade varit intressant att höra ministerns syn på detta.
Anf. 85 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Edward Riedl ställer nu frågor till mig som han har ställt i en interpellation till Isabella Lövin och som hon tidigare i dag har besvarat. Jag vet faktiskt inte hur ordningen är i riksdagen för en sådan situation. Jag har inte varit med om det under mina sex och ett halvt år som finansminister. Jag avvaktar nog med att svara på just de frågorna. Jag vet inte hur ordningen i riksdagen eller Regeringskansliet är för en sådan situation där man inte accepterar den minister som har svarat på frågan.
Sofia Westergren frågar om bonus-malus-systemet och bilar inom vissa kategorier. Hon säger att man kan få upp till 45 000 kronor i högre skatt med bonus-malus-systemet.
Malusen betalar man i tre år, och sedan går man tillbaka till den vanliga beskattningen. Vi har tittat på vilka utsläppsnivåer som krävs för att hamna på 45 000 kronor i skatt och vilka bilar som ligger i ett sådant utsläppsintervall, och det kan vara bra för lyssnarna att veta att det alltså handlar om bilar som kostar uppåt 1 miljon kronor. Det är inte vanliga hushållsbilar det handlar om, utan det är miljonbilar som kan få en sådan här skatt. Om man vill lägga 1 miljon och då väljer att köpa en bil som släpper ut väldigt mycket koldioxid kan man få en så hög skatt, men vill man lägga 1 miljon finns det ju väldigt många mer miljövänliga alternativ att välja bland.
Jag har också fått frågan vad som gäller för lätta lastbilar. Går man in på de sidor där det listas vilka olika bilar som finns får man i kategorin lätta lastbilar 128 träffar på transportbilar som är berättigade till en klimatbonus. Jag gissar att det är ytterligare fler som inte drabbas av en malus. Där bör det kunna finnas alternativ för hantverkare.
Vad gäller hästtransporter har jag förstått att många hästkärror går att dra efter en vanlig personbil som inte får någon malus. Det är den information jag har fått från Regeringskansliet. Jag ska dock säga att jag verkligen inte är någon expert på hästtransporter.
Om man har en minibuss och behöver bygga om den för att ha en rullstol i bilen har jag förstått att det också finns minibussar som inte drabbas av malus. Man behöver alltså inte göra det om man behöver en minibuss.
Vad gäller husbilar finns det färre alternativ. Husbilar används också på ett annat sätt än vanliga fordon. Därför har vi gjort en förändring av hur man kan ställa av och på husbilar så att man bara behöver betala fordonsskatt under de perioder som man använder husbilen. Med den förändringen blir malusen betydligt lägre för husbilarna.
Anf. 87 Sofia Westergren (M)
Fru talman! Nu är vi inne på att diskutera vilka bilar som drabbas av malus där det finns ett begränsat antal bilar och man behöver nyttja lastkapaciteten inom totalvikten 3 ½ ton. Man är alltså beroende av att fylla bilarna med innehåll och ändå få köra dem med ett vanligt bilkörkort, så kallad B-behörighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kollegan Lars Beckman har ställt en fråga till socialminister Hallengren om förändringar i bilstödet med anledning av bonus-malus. Det är bra att talmannen nu har utrett frågan och sagt att vi får ställa liknande frågor till olika ministrar.
I Sverige finns det ett stöd för personer som behöver bil på grund av en funktionsvariation. Bilstöd kan den få som har en varaktig funktionsnedsättning och stora svårigheter att förflytta sig eller att åka kollektivt. Stöden är av engångskaraktär vid bilköp.
Bonus-malus kommer att slå hårt mot denna grupp. När man har köpt en bil är det de tre första åren som man straffbeskattas med dessa höga nivåer, kanske runt 30 000 kronor per år i tre år. Det blir närmare 100 000 kronor.
Den fråga kollegan Beckman ställde var vilka åtgärder ministern avsåg att vidta för att säkerställa att människor med bilstöd kompenseras för ökade kostnader med anledning av höjda fordonsskatter. Svaret ministern gav var att mindre bilar i de flesta fall inte bara är billigare utan även mer bränslesnåla.
För en familj som anser sig behöva köpa ett fordon som drabbas av malus är det inget alternativ att köpa till exempel en elbil. Alternativet är att skaffa sig en mindre bil.
Nu vill jag passa på att fråga minister Andersson samma sak och fylla på med att det gäller en familj med två barn som sitter i var sin permobil. Permobiler, har jag lärt mig, är ganska tunga enheter. Hur ska denna familjs kommande år se ut för att de ska kunna leva ett aktivt, självständigt och oberoende liv? De anser sig behöva en större bil med en lastkapacitet som inte försvinner i ett batteripaket. Familjeekonomin rymmer inte en straffskatt på 35 000 kronor per år i tre år.
Vi hörde tidigare ministern säga, fru talman, att bonusen är förstärkt med 10 000 kronor. Men vi ser också att malusen är stor redan nu och förväntas förstärkas ytterligare. Vi har alltså olika modeller som ska belastas med kanske upp till 1 000 procent.
Jag vill också, fru talman, informera om att det finns fordon som drar hästtransporter med hästar i. Sedan finns det också mindre hästlastbilar som man med vanlig B-behörighet kan köra med häst i. Det här är helt beroende på att man får lasta en häst. Det går inte ens att lasta två stora hästar i en sådan bil, för då riskerar man att åka på överlast. Den totala vikten blir helt enkelt över 3 ½ ton.
Jag vill fråga minister Andersson vad hon tänker om detta med familjen som har två barn som sitter i var sin permobil och som behöver ha ett fordon som belastas med malus.
Anf. 88 Edward Riedl (M)
Fru talman! Jag kan säga till finansministern att det händer rätt ofta att jag inte är nöjd med svaret jag får från ministern, och det kan ju ligga i sakens natur eftersom Moderaterna inte sitter i regeringsställning längre utan det i stället är socialdemokrater och miljöpartister som gör det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men för den sakens skull tyckte jag inte att min fråga, vilket talmannen instämde i, låg alldeles för långt från ämnet. Vi talar om bonus-malus, och jag tycker att det inte vore orimligt att finansministern har en uppfattning om den straffskatt som man har lagt på hårt arbetande människor som inte har råd att köpa dyra elbilar.
Jag undrar om det är ett problem i finansministerns ögon att de här pengarna faktiskt inte bara omfördelas från dem som tjänar lite till dem som tjänar mycket och från dem som bor i Norrland och på landsbygden in till dem som bor i städerna. Till mycket stor del hamnar de här pengarna i Norge. Det tycker jag att en finansminister kan ha en uppfattning om.
Jag kan bara upplysningsvis säga att jag har varit med i många debatter där ministrarna inte alls svarat på frågor, så det är också ett sätt att hantera saken. Men jag hade tyckt, och säkert också de som lyssnar, att det vore intressant att höra vilken uppfattning ministern har om bonus-malus. Det är alltså den mycket höga fordonsskatten på helt vanliga bilar som omfördelar från den som tjänar lite till den som tjänar mycket. Den omfördelar från dem som bor i Norrland, på landsbygden och utanför städerna in till dem som bor i städerna och redan har råd att köpa de här bilarna. Men en mycket stor del av de här pengarna hamnar också i vårt grannland Norge som någon form av missriktat klimatbistånd till ett land som faktiskt har bättre ekonomiska möjligheter än vi.
Det hade varit intressant, fru talman, om finansministern kunde berätta om hon har någon uppfattning om att detta är rimligt eller inte och hur mycket av detta som hon är beredd att acceptera.
Anf. 89 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Edward Riedl menar att bonus-malus går från dem som har lite till dem som har mycket. Nja, hela tanken med bonus-malus-systemet är att det ska vara kostnadsneutralt för statsfinanserna. Det innebär att bonusen betalas till dem som får den av dem som betalar en malus. De som köper en malusbil, till exempel en som har riktigt hög malus, är i genomsnitt personer som har höga inkomster. Det är alltså personer som har råd att köpa dyra stadsjeepar som ger en bonus till dem som har råd att köpa dyra, för det är de ofta, elbilar.
Det är stor skillnad mot den miljöbilsbonus som fanns under alliansregeringen när vanligt folk - undersköterskor, lagerarbetare och kassabiträden - fick vara med och finansiera en miljöbilsbonus för dem som hade råd att köpa nya miljöbilar. Nu är det de som köper bensinslukande stadsjeepar som får betala det i stället. Det är en betydligt bättre fördelningsprofil än när Moderaterna styrde.
Vad gäller tillgång till bilar för familjer som behöver två permobiler ber jag att få återkomma. Jag är inte insatt i hur mycket en permobil väger och inte heller i vilka bilar som klarar en sådan tyngd. För att svara på en sådan specifik fråga behöver jag se till att Regeringskansliet plockar fram material.
Däremot finns ju alltid möjligheten att köpa en begagnad bil, för då drabbas man inte av malus.
Anf. 90 Sofia Westergren (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det här blev en väldigt bra brygga över till mitt sista inlägg. Jag hörde ministern säga att det är ett bättre alternativ, för dem som inte har råd, att köpa en begagnad bil.
Bonus-malus-systemet är hårt kritiserat, och där det saknas alternativ uteblir investeringen i ett nytt, miljövänligt fordon. Ett fordon som köps nytt har ofta den senaste tekniken avseende både säkerhet och miljö. Resultatet blir att vi inte får de här nya bilarna rullande på svenska vägar i den omfattning som vi skulle kunna ha.
Riksdagen har slagit fast att Sveriges inrikestransport ska minska sina utsläpp med 70 procent. Jag ser ett problem med att Sverige riskerar att få en äldre fordonsflotta inom dessa grupper, då det saknas alternativ. Det kommer inte att bidra till att nå miljömålen, för vi har grupper med begränsade möjligheter att ha bonusbilar eftersom batteripaket och gasanläggning helt enkelt väger för mycket.
Fru talman! Jag vill fråga ministern om hon delar bilden att nyinvesteringar kan utebli om det saknas fordonsalternativ för vissa grupper och att det då leder till en föråldrad fordonsflotta på våra svenska vägar.
Anf. 91 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Vi har en väldigt snabb utveckling nu vad gäller fordon och möjligheter att bygga fordon som släpper ut mindre och mindre. Det handlar om såväl elbilar och laddhybrider som konventionella fordon. Det är en utveckling som sker via den fria marknaden.
Det vi politiker kan göra för att påverka vilka bilar som utvecklas är att ha en tydlig styrning via den ekonomiska politiken. Det är det som gör att det ser helt annorlunda ut nu med de nybilar som kommer ut jämfört med hur det såg ut för fem, tio eller femton år sedan. Det är tack vare ett medvetet politiskt val.
Här i Sverige har vårt bonus-malus- och vårt fordonsskattesystem tydliga inslag av att man ska ställa om. Men vi ser också politiken i andra länder som styr i samma riktning och att det har effekt.
Här fungerar en kombination av privata företag, innovationsförmåga och politisk styrning, och det gör att vi har goda möjligheter att nå våra mål. Men det bygger på att man har den här tydliga politiska styrningen. Jag kan bara konstatera att hade Moderaternas budgetmotion gått igenom skulle vi inte ha gått i framkant när det gäller att modernisera Sverige och ligga långt fram i den gröna utvecklingen. Tvärtom hade vi backat in i framtiden, och det är inte bra för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i någon del av Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.