Effekter av sänkt marginalskatt
Interpellation 2019/20:97 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-30
- Överlämnad
- 2019-10-31
- Anmäld
- 2019-11-05
- Svarsdatum
- 2019-11-19
- Sista svarsdatum
- 2019-11-19
- Besvarad
- 2019-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringens förslag att avveckla den övre skiktgränsen i den statliga inkomstskatten är en mycket lovvärd och välkommen reform. Skälen för detta är många, varav åtskilliga presenteras i budgetpropositionen. Exempelvis konstaterar den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen:
• ”Skatten på arbete sänks för att bidra till jobb och hållbar tillväxt. Den s.k. värnskatten avskaffas, vilket väntas leda till fler arbetade timmar ...”
• ”Att den s.k. värnskatten slopas bedöms bidra till en ökad medelarbetstid. Förslaget bedöms stärka redan sysselsatta individers ekonomiska incitament att arbeta fler timmar och att göra lönekarriär. På lång sikt förväntas förslaget leda till fler arbetade timmar och en ökad löneinkomst för dessa individer, vilket i sin tur påverkar BNP positivt.”
• ”En skattning baserad på mikrosimuleringsmodellen FASIT pekar på att antalet arbetade timmar i ekonomin kan öka med 7 000 årsarbetskrafter.”
• ”Förslaget väntas ha en försumbar effekt på både antalet sysselsatta och antalet arbetslösa personer i ekonomin.”
• ”Den långsiktiga självfinansieringsgraden för reformen bedöms ligga nära 100 procent.”
• ”Det blir också mer lönsamt för dem med de högsta arbetsinkomsterna att på andra sätt öka sina inkomster.”
Det borde finnas få skäl att avstå ett förslag som innebär högre sysselsättning och tillväxt, fler arbetande timmar och en 100-procentig självfinansieringsgrad. I tidigare debatter i kammaren har dock finansministern återkommande förnekat och gjort sig lustig över att detta skulle kunna tänkas vara effekterna av sänkta marginalskatter vid den extensiva marginalen. Nu lämnar alltså finansministern in en budget som argumenterar starkt för motsatsen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Står ministern bakom slutsatserna som presenteras i regeringens budgetproposition för 2020 avseende vilka effekter som ett avvecklande av värnskatten antas få?
- Om så är fallet, ser ministern att andra likartade positiva effekter kan nås genom andra skattesänkningar på arbete, och i så fall vilka?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:97
Webb-tv: Effekter av sänkt marginalskatt
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 november 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:34
- Protokoll 2019/20:34 Tisdagen den 19 novemberProtokoll 2019/20:34 Svar på interpellation 2019/20:97 om effekter av sänkt marginalskatt
Protokoll från debatten
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! har frågat mig om jag står bakom slutsatserna i budgetpropositionen avseende vilka effekter ett avskaffande av den så kallade värnskatten skulle kunna få samt om jag anser att likartade effekter kan nås genom andra skattesänkningar på arbete.
Regeringen har föreslagit ett avskaffande av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt i enlighet med den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. I budgetpropositionen redogörs, som brukligt är, för vilka effekter förslaget kan tänkas ha på bland annat sysselsättning och arbetade timmar. Effekterna som redovisas är i första hand externa bedömares uppskattningar och beräkningar. Som även redogörs för är dessa bedömningar behäftade med mycket stora osäkerheter och infaller successivt under lång tid efter reformens genomförande. Förslaget har samtidigt dålig fördelningsprofil och negativ effekt på den ekonomiska jämställdheten och bedöms dessutom, som Fredrik Schulte själv tar upp, ha en försumbar effekt på sysselsättning och arbetslöshet. Regeringen avser dock att följa reformens långsiktiga effekter.
Anf. 36 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Det går tyvärr inte så bra för Sverige. Vår ekonomi står stilla. Vi har näst lägst eller lägst tillväxt i hela EU. Långtidsarbetslösheten ökar. De som står längst från arbetsmarknaden får det allt svårare att få en chans att klara sin egen försörjning, komma in i arbete, bli en del av samhällsgemenskapen och bidra till vår välfärd och vårt välstånd.
Inför valet 2014 hade Socialdemokraterna ett löfte som sin paroll, om att vi skulle få Europas lägsta arbetslöshet. Det blev kanske inte Europas högsta arbetslöshet men väl den sämsta insatsen. Denna regering har så att säga varit sämst i EU på att förändra sin arbetslöshet.
Vi kan se hur kommuner i flera delar av landet går på knäna vad gäller ekonomin - det har vi hört om i tidigare debatter. Vi ser hur vårdköerna har dubblats och fortsätter att öka. Det är ett problem som vi trodde att vi hade löst under regeringen Reinfeldts tid, men det är nu på väg tillbaka. Vi ser också att CO2-utsläppen ökar. Sverige blir alltså sämre på att möta den globala utmaningen med denna regering. Då har jag inte ens, herr talman, börjat nysta i situationen med gängvåld, dödsskjutningar, explosioner och så vidare. Jag tänker inte heller göra det, för här vet svenska folket hur det ligger till.
Jag tror att det är väldigt få människor i Sverige som med handen på hjärtat skulle säga att Sverige har blivit ett bättre land mellan 2014 och 2019. Jag tror inte ens att Magdalena Andersson skulle kunna stå här i talarstolen och ärligt säga att Sverige har blivit bättre under hennes tid vid makten. Möjligen skulle Stefan Löfven kunna säga det, men jag tror inte att Magdalena Andersson skulle göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Magdalena Andersson har under den här tiden minskat det offentliga sparandet. Hon har minskat överskottsmålet till en tredjedel av vad det tidigare var, vilket gör att vi är sämre rustade för en kommande lågkonjunktur. Man skickar notan till dagens ungdomar.
Socialdemokraterna är på väg ned mot 20 procent i opinionsmätningarna. Det ser ganska dystert ut, och jag tror att det är få som kan peka på ljusglimtar. Men det finns faktiskt en sak som är positiv och som jag skulle vilja ge Magdalena Andersson beröm för, och det är att hon i sin budget föreslår att man ska ta bort värnskatten. Det är klassisk moderat politik.
Detta är positivt av två skäl. Först och främst är det positivt för att det leder till fler arbetade timmar. Enligt Magdalena Anderssons egen budgetproposition är estimeringen att det ska leda till 7 000 fler arbetade timmar. Det är alltså fler människor som kommer att stanna kvar längre på jobbet när de inte längre behöver betala så höga marginalskatter. En läkare tycker kanske inte i dag att det är värt att jobba den där extra timmen eftersom han eller hon får behålla mindre än 50 procent. Nu får den personen lite starkare incitament att faktiskt göra det. Det blir fler arbetade timmar, och det leder till ett ökat välstånd.
Men framför allt tycker jag, om man ska sätta det i ett lite större perspektiv, att det är väldigt bra eftersom detta är en konflikt som moderater och socialdemokrater har haft i mer än 100 år. Det handlar om: Hur bygger man ett starkt välfärdssamhälle? Hur bygger man ett rikt samhälle som har råd med en bra välfärd? Jag och Moderaterna har hela tiden sagt att om man lägger stora ok av skatter och regleringar på människor som jobbar hårt, på företag och på entreprenörer leder det till ett sämre välfärdssamhälle. Socialdemokraterna har sagt: Nej, låt oss beskatta människor så mycket vi bara kan.
Nu ser vi hur Magdalena Andersson för en klassisk moderat politik och i sin budget erkänner att sänkta skatter leder till fler arbetade timmar. Det är väldigt glädjande att vi åtminstone har den lilla ljusglimten i det annars väldigt dystra Sverige.
Anf. 37 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Skattepolitiken i ett land är självklart väldigt viktig för hela landet av många och lätt insedda skäl, dels därför att skatten finansierar det som är gemensamt, dels för att skattepolitiken styr över människors beteende och möjligheter, alltifrån hur mycket det lönar sig att arbeta till hur mycket det kostar att skräpa ned eller förstöra vår natur.
Skattepolitiken är alltså helt central. Efter att regeringen år efter år försämrat redovisningen i budgetpropositionerna så att man inte längre kan följa den bedömda effekten av olika reformer är det därför glädjande att man i sina skrivningar är tydlig med att värnskattens avskaffande inte har några negativa effekter på de offentliga finanserna, helt enkelt därför att människor förväntas arbeta fler timmar.
Herr talman! Detta föranleder mig att ställa några frågor till finansministern om hur hon ser på skattepolitiken rent generellt. Då tänker jag inte på sådant som närmast förlöjligar diskussionen, som att vi ska ha en massa små skatter som ett annat litet parti uppskattar väldigt mycket men som skapar väldigt mycket krångel, har väldigt låg effekt och döms ut av samtliga inblandade parter. Jag tänker i stället på det som ändå är kärnan till exempel i inkomstbeskattningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Varför har vi kvar avtrappningen av jobbskatteavdraget när det enligt finansministern är kostnadslöst eller gratis i någon mån för de offentliga finanserna att ta bort värnskatten? Varför väljer då finansministern att ha kvar en värnskatt på 3 procent över 50 000 kronor? Av vilket skäl är den kvar när det inte tillför Sverige någonting?
En annan fråga, herr talman, gäller den andra delen av inkomstfördelningen, nämligen de personer som har de lägsta inkomsterna eller som potentiellt har möjlighet att få ett jobb med en låg inkomst. EU-kommissionen skickar nu väldigt starka rekommendationer till Sverige om att sänka skatten och på något sätt bygga ut jobbskatteavdraget eller göra det starkare och kraftigare för de personer som står på randen till att komma in på arbetsmarknaden och i dag har svårt att få ett jobb.
Jag undrar lite grann hur finansministern ställer sig till EU-kommissionens rekommendationer till Sverige om att göra fler jobb lönsamma genom att bygga ut något som motsvarar jobbskatteavdraget.
Det är väldigt glädjande att finansministern noggrant i budgetpropositionen redovisar att skatteincitament eller drivkrafter att arbeta och anstränga sig spelar roll, till exempel genom att visa att värnskattens avskaffande av allt att döma inte har några negativa konsekvenser på de offentliga finanserna.
På motsvarande sätt är det glädjande att finansministern under alla sina år som finansminister inte har vågat röra jobbskatteavdragen över huvud taget, gissningsvis därför att även finansministern gör den bedömning som till exempel LO gör att jobbskatteavdraget är väldigt jobbskapande.
Herr talman! Hur ser finansministern konkret på de här två frågeställningarna? Det första, alltså, avtrappningen av jobbskatteavdraget, borde enligt finansministerns egen bedömning i budgeten gå att avskaffa utan några negativa konsekvenser för offentliga finanser. Att ta bort det skulle alltså öka de arbetade timmarna i ekonomin på ett sådant sätt att det skulle gå plus minus noll. Det är alltså en helt onödig skatt att ha.
Det andra gäller EU-kommissionens rekommendation till Sverige att bygga ut jobbskatteavdraget på något sätt för dem med lägst inkomster så att fler människor ska kunna komma i jobb och Sverige samlat ska kunna bryta åtminstone en del av det mycket stora och djupa utanförskap som nu finns.
Anf. 38 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! När det gäller de externa bedömare som menar att värnskattens avskaffande kan vara självfinansierande är det också tydligt att det är effektberäkningar som är mycket osäkra. Bedömningen är att detta kommer att ske under lång tid, om det över huvud taget sker, så det är en väldigt stor osäkerhet som omgärdar detta.
Det är ju inte så att någon bedömer att alla som har en inkomst så hög att man betalar värnskatt från och med den 1 januari nästa år omedelbart kommer att börja jobba så mycket mer att det kompenserar för skattebortfallet. Riksdagsledamöter, till exempel, behöver ju då inte bara jobba mer utan också få upp sina inkomster för att kompensera det skattebortfall som uppstår med anledning av värnskattens avskaffande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Något som är tydligt och som vi känner till är däremot de negativa konsekvenserna, och de kommer omedelbart: ökad ekonomisk ojämlikhet och en kostnad för statsbudgeten. Det är därför som jag också har varit tydlig med att det här inte på något sätt är min favoritreform.
Det är också av den anledningen som jag inte skulle föreslå eller driva att den avtrappning som finns av jobbskatteavdraget och som innebär att man inte får något jobbskatteavdrag vid miljoninkomster ska avskaffas. De eventuella effekterna på arbetskraftsutbudet i form av fler arbetade timmar är nämligen osäkra och sker över lång tid, medan de negativa effekterna av kostnader för statsbudgeten och ökad ekonomisk ojämlikhet däremot är säkra och kommer omedelbart.
När det gäller att fler människor som står på gränsen till arbetsmarknaden ska komma i arbete finns det många olika åtgärder som man kan jobba med. Självklart tittar vi på de rekommendationer som finns från kommissionen. Här finns många olika sätt att arbeta. Ett sätt som har varit framgångsrikt under den förra mandatperioden är bland annat de arbetsmarknadspolitiska insatser som har gjorts, till exempel extratjänster som har varit ett verktyg för att få inte minst utrikes födda kvinnor att komma i arbete.
Jag kan bara beklaga att dessa och även andra subventionerade anställningar som tidigare fanns kraftigt har skurits ned av den moderata budgeten. Om man tittar på vad som har hänt under de av årets månader när den moderata arbetsmarknadspolitiken gällde i Sverige ser man att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen har ökat med 20 000 personer, medan de subventionerade anställningarna har minskat med 15 000. Det är alltså nästan kommunicerande kärl - lite för kommunicerande för att det bara ska vara en tillfällighet.
Anf. 39 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag känner att jag kanske var lite dyster i mitt första inlägg och skulle därför vilja förtydliga att jag verkligen vill tacka Magdalena Andersson från djupet av mitt hjärta för att hon nu för den här politiken och tar bort värnskatten.
Som jag var inne på finns det många problem i Sverige: gängvåldet, ökande CO2-utsläpp, fördubblade vårdköer, stillastående ekonomi och så vidare. Men den här lilla ljusglimten är mycket positiv, och att det leder till ökat välstånd är jag väldigt glad för. Tack från djupet av mitt hjärta, Magdalena Andersson, för att du dedikerat vill ta bort värnskatten och i det avseendet föra en klassisk moderat politik!
Givet den dystra utvecklingen som jag var inne på måste det ändå vara jobbigt att vara socialdemokrat i Sverige i dag. Det är nog få som säger att Sverige är bättre i dag än vad det var för fem år sedan. Det måste vara väldigt förvirrande för de socialdemokratiska väljarna. Vi ser nu i opinionsmätningar att Socialdemokraterna är på väg ned mot 20 procent. Det är en väg som många av Socialdemokraternas systerpartier har vandrat runt om i Europa.
I mer än 100 år har man pratat om klasskamp, hur rika ska ställas mot fattiga och att det är så man bygger ett starkt samhälle. Att Socialdemokraterna nu går i bräschen för en klassisk moderat politik måste göra att de väljare som tidigare alltid har röstat på Socialdemokraterna känner sig väldigt förvirrade. Utöver att Sverige har blivit klart sämre i en mängd olika avseenden har till och med Socialdemokraterna tappat det som är hjärtat i den egna politiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men som sagt, jag som moderat är väldigt tacksam för detta och skulle vilja fortsätta med att ställa en fråga. Om det nu är så, Magdalena Andersson, att vi är överens om att ett borttagande av värnskatten leder till fler arbetade timmar och till högre bnp, något som Magdalena Andersson själv säger i sin budget, varför då inte fortsätta?
Moderaterna vill till exempel i ett första steg trappa ned den statliga inkomstskatten från 20 procent till 17 procent och hoppas om vi får makten under nästa mandatperiod att sänka den till 15 procent. Det gör, precis som när det gäller effekten av att ta bort värnskatten, att det blir mer attraktivt att jobba fler timmar.
Det är fler som satsar på karriären, och det är fler som tar en befordran i stället för att prioritera fritid eller familjeliv eftersom det helt enkelt inte lönar sig nämnvärt att göra lönekarriär. Fler kommer att satsa på entreprenörskap och att starta företag och på så sätt låta ekonomin växa.
Jag skulle vilja fråga Magdalena Andersson följande. Om fler arbetade timmar och högre bnp får den positiva effekten på ekonomin, det vill säga mer pengar till välfärden, varför vill hon inte fortsätta på samma spår och sänka skatten, låta ekonomin växa och på så sätt få mer pengar till välfärden? Det är den slutsatsen hon själv kommer fram till i budgeten.
Anf. 40 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Ibland möter man miljöpartister som inte är nöjda med sitt genomslag i regeringssamarbetet. De tycker att de inte har fått gehör för sin politik.
Men nu när Sverige enligt EU:s egna beräkningar har den lägsta ekonomiska tillväxten - nära noll - får man väl säga att den klassiska miljöpartistiska politiken om nolltillväxt har fått starkt genomslag i det svenska samhället. Nu är vi sämst på tillväxt i hela Europeiska unionen. Bättre kan det knappast bli ur en klassisk miljöpartistisk definition.
För en socialdemokratisk finansminister som vill ha resurser att fördela till sjukvård, polis och människor som själva har svårt att ordna sin egen försörjning är dock en låg tillväxt ett mycket stort problem. Det gör att allt som ska tillföras någonstans måste tas - precis lika mycket - någon annanstans ifrån. Det är svårt att bedriva en aktiv utjämningspolitik under de förutsättningarna.
Min personliga övertygelse, och den har starkt stöd i hyllmeter av forskning, är att det bästa man kan göra för ett samhälle som vill hålla ihop och komma samman, som vill bekämpa brott, motsättningar, oro och otrygghet, är att låta alla människor få ett jobb och att låta alla människor få en bra skola. Människor som har gått i skolan och har jobb är sällan till belastning för andra människor i samhället, medan de personer som inte klarar skolan eller som fastnar långvarigt i utanförskap och arbetslöshet alltid lider en risk att drabbas av olika sociala problem, emellanåt sådana som också går ut över andra människor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är en logik, och den hänger ihop. Och det är därför det är så oerhört viktigt för ett samhälle att bekämpa klasskillnader och sociala orättvisor. Det görs bäst genom att människor får ett jobb. Därför undrar jag om Magdalena Andersson är beredd att följa EU-kommissionens rekommendationer att göra fler jobb lönsamma genom att bygga ut något som motsvarar jobbskatteavdraget för dem med lägst inkomster.
Anf. 41 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Vi tittar naturligtvis alltid på EU-kommissionens rekommendationer. De kan vara intressanta. En del förslag kan vara mer intressanta, och andra förslag kan vara mindre intressanta. Men vi följer aldrig slaviskt EU-kommissionens rekommendationer. Moderaterna brukar inte heller förespråka att återinföra till exempel fastighetsskatten och avskaffa ränteavdragen, vilket är rekommendationer som alltid kommer från EU-kommissionen.
Fredrik Schultes fråga liknade den Niklas Wykman ställde i sitt förra anförande. Frågan är varför vi inte går vidare och sänker skatten ännu mer för människor med höga inkomster. Min förklaring är densamma som den jag gav till Niklas Wykman, nämligen för det första att beräkningarna på att detta skulle vara självfinansierat är mycket osäkra och för det andra att bedömningen är att de inträffar under lång tid. Det innebär att vi nästa år kommer att ha runt 6 miljarder mindre i statskassan än det annars skulle ha varit. Det är pengar som hade kunnat gå till andra verksamheter.
Om man går vidare och sänker skatten ytterligare för dem med de högsta inkomsterna eller sänker den statliga inkomstskatten är det klart att det nästa budgetår är fråga om pengar som inte går till välfärden. I stället går de med hjälp av avtrappningar i jobbskatteavdraget till dem med de allra högsta inkomsterna.
Vi socialdemokrater har drivit denna fråga. Jag tror att Fredrik Schulte är ensam i Sverige om att uppfatta att jag skulle vara särskilt dedikerad att göra detta.
Anf. 42 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Jag tycker att Magdalena Anderssons svar är intressant. Den här frågan har moderater och socialdemokrater debatterat i mer än 100 år, det vill säga hur vi bygger ett starkt samhälle som är rikt och har pengar att avvara till välfärden.
Moderaterna har sagt att vi måste bygga välfärden långsiktigt. Vi måste se till att uppmuntra företagande, arbete och entreprenörskap. Socialdemokraterna däremot har sagt att höga skatter här och nu ska ge en massa pengar till välfärden.
Nu erkänner Magdalena Andersson att de långsiktiga effekterna av att ha lägre skatter är större välstånd, men det kan innebära att man här och nu inte har de resurser man vill ha. Låt mig göra tydligt; det blir som att kissa i sängen. Det känns bra i början, men långsiktigt är det ingen smart lösning på problemen. Det är skillnaden mellan Socialdemokraternas och Moderaternas syn på hur man långsiktigt bygger ett starkt samhälle.
Att med hjälp av höga skatter och regler slå ned på företag och dem som arbetar hårt för att sedan kontra med höga bidrag ger inte en långsiktigt stark ekonomisk utveckling. Det är därför Sverige efter fem år av socialdemokratiskt styre har Europas sämsta tillväxt. Löftet om lägsta arbetslöshet i EU blev en flopp, och det har visat sig att den här regeringen har varit sämst i EU på att förändra sin arbetslöshet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att föra en politik som gör det lönsamt att arbeta eller driva företag gör att vi långsiktigt får mer resurser. Det är ändå glädjande att Socialdemokraterna nu erkänner att de efter 100 år faktiskt har haft fel på den punkten.
Anf. 43 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Nog vet vi att moderater och socialdemokrater har olika syn på samhället, och vi vet att oavsett vilken fråga som ställs har Moderaterna alltid samma svar, nämligen sänkta skatter. Det är så man har bedrivit politiken alla de gånger man har haft möjlighet.
Vi kunde se hur man under den förrförra mandatperioden sänkte skatten med 140 miljarder kronor och lämnade efter sig stora hål i de offentliga finanserna, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än när man tillträdde. Vi såg hur Moderaterna för innevarande år sänkte skatten med 20 miljarder kronor och gjorde en kraftfull nedmontering av Arbetsförmedlingen med resultatet att vi nu ser att antalet inskrivna i Arbetsförmedlingen ökar i ungefär samma takt som nedmonteringen av arbetsmarknadspolitiken som Moderaterna genomförde.
Det är tydligt vad moderat politik är, det vill säga sänkta skatter, urgröpt välfärd, fler arbetslösa och sönderkörda offentliga finanser. Tre gånger av tre möjliga är resultatet av en moderatledd regering.
Det vi har gjort under förra mandatperioden och fortsätter att arbeta med denna mandatperiod är att vi såklart ska ha ordning och reda i de offentliga finanserna. Vi genomför i budgeten kraftfulla satsningar för att ta itu med brottsligheten och kriminaliteten. Historiskt sett ger vi det största tillskottet till polisen i modern tid, och vi stärker hela rättsväsendet: Åklagarmyndigheten, domstolarna, Kriminalvården, Kustbevakningen, Rättsmedicinalverket och Kronofogdemyndigheten.
Vi ökar resurserna till kommuner och landsting, vi stärker möjligheterna till utbildning för människor som saknar arbete och vi gör återigen rekordstora investeringar i klimatomställningen - för att nämna några saker.
Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik har vi möjlighet att möta avmattningen i konjunkturen med en aktiv politik och med ett stabilt samarbete i Sveriges riksdag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.