Fiskestopp på Skånekusten
Interpellation 2019/20:397 av Magnus Oscarsson (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-05-08
- Överlämnad
- 2020-05-11
- Anmäld
- 2020-05-12
- Svarsdatum
- 2020-05-29
- Besvarad
- 2020-05-29
- Sista svarsdatum
- 2020-06-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Från maj månad i år och fyra månader därefter beläggs den skånska sydkusten upp till höjd med Öland med ett stopp på sillfiske.
Fiskestoppet kritiseras för att det inte träffar det lekområde som avses. Den bifångst av torsk som sillfiskarna tar upp mäter i promille relativt den totala fångstmängden. Utöver den bristande träffsäkerheten måste också konstateras att ett stort antal arbetstillfällen berörs, dels direkt för de fiskare som i dag är sysselsatta med fisket, dels inom kringliggande beredningsindustri. De tre städer som berörs av fiskestoppet har alla var sitt isverk. Dessa står i tät symbios med fisket och kan inte överleva utan fisket. Inte heller kan fisket klara sig utan isverk. I kombination med de svårigheter som covid-19 innebär för regionens näringsliv innebär fiskestoppet ett svårt slag för bygden.
Landsbygdsministern har arbetat med den här frågan och under förra året på jordbruks- och fiskerådet den 14–15 oktober fört fram Sveriges ståndpunkt om att lekstoppen för att skydda torsken inte oproportionerligt ska drabba det småskaliga kustnära fisket.
I landsbygdsministerns svar till Betty Malmberg (M) 2019/20:552 samt 2019/20:637 tillstod ministern att hon för en löpande analys om ”huruvida något behöver göras för att mildra de negativa effekterna av den antagna förordningen för berörda yrkesfiskare, beredningsföretag och kustsamhällen”.
Landsbygdsministern underströk också att den förordning som ligger till grund för fiskestoppet gäller under ett år och att motsvarande beslut för 2021 kommer att föregås av ny förhandling i rådet. De tre kommunerna Karlskrona, Simrishamn och Sölvesborg har i samarbete med fiskerinäringen i en skrivelse i januari föreslagit ministern en rad åtgärder för att mildra effekterna av stoppet och öka kunskapen i frågeställningen. Man har till exempel föreslagit försöksfiske i regionen för att utröna samt videokameraövervakning och utökade kontroller kring förekomsten av bifångster för att på så vis kunna presentera ett bredare kunskapsunderlag till förhandlingarna inför 2021 där de minimala bifångsterna verifieras.
Nu står vi i ett läge där den berörda regionen på mer än ett sätt upplever svåra utmaningar. Fiskestoppet ställer detta på sin spets.
Jag vill därför ställa följande frågor till statsrådet Jennie Nilsson:.
- Har ministern tagit något initiativ till en analys för att utvärdera huruvida fiskestoppet oproportionerligt drabbat det berörda kustnära fisket?
- Vilka initiativ tänker ministern ta för att mildra effekterna av fiskestoppet för den berörda regionen?
- Hur kommer ministern att arbeta, inom ramen för jordbruks- och fiskerådet, för att lekstängningsperioder inte ska drabba regionen på samma sätt under 2021?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:397
Webb-tv: Fiskestopp på Skånekusten
Dokument från debatten
- Fredag den 29 maj 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:128
- Protokoll 2019/20:128 Fredagen den 29 majProtokoll 2019/20:128 Svar på interpellation 2019/20:397 om fiskestopp på Skånekusten
Protokoll från debatten
Anf. 60 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Magnus Oscarsson har frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att utvärdera huruvida fiskestoppet oproportionerligt drabbat det berörda kustnära fisket, vilka initiativ jag tänker ta för att mildra effekterna av fiskestoppet för den berörda regionen samt hur jag inom ramen för jordbruks- och fiskerådet kommer att arbeta för att lekstängningsperioder inte ska drabba regionen på samma sätt under 2021.
Antagandet av rådets förordning nr 2019/1838 av den 30 oktober 2019 om fastställande för 2020 av fiskemöjligheter för vissa fiskebestånd och grupper av fiskebestånd i Östersjön föregicks av förhandlingar vid jordbruks- och fiskerådet den 14-15 oktober 2019. Vid rådsmötet verkade jag, i linje med den ståndpunkt jag fått stöd för i riksdagen, för hållbara kvotnivåer, vilket i allt väsentligt uppnåddes.
Jag verkade också för att lekstoppet för att skydda torsk inte oproportionerligt skulle drabba det kustnära fisket, vilket det dock inte fanns tillräckligt stöd för. Ståndpunkten grundades på en analys av effekterna för det berörda svenska kustnära fisket. En motsvarande analys kommer att göras inför diskussionen och beslutet om fiskemöjligheterna för 2021. En analys av hur lekfiskestoppet för innevarande år har drabbat det berörda fisket är det dock för tidigt att göra redan nu, givet att det ligger framför oss i tid.
Jag följer utvecklingen av det svenska yrkesfisket, särskilt det småskaliga och kustnära fisket. En grundförutsättning för fiskets bedrivande är att det finns långsiktigt hållbara bestånd. De åtgärder som infördes för 2020 beror på den östliga torskens dåliga beståndssituation. I sammanhanget är även myndigheternas samordning och helhetsperspektiv viktigt. Vi för också dialog om huruvida något behöver göras för att mildra de negativa effekterna av den antagna förordningen för berörda yrkesfiskare, beredningsföretag och kustsamhällen. I detta sammanhang har inkomna förslag och inspel varit värdefulla.
En ökad konkurrenskraft och lönsamhet i svenskt yrkesfiske kräver ett helhetsperspektiv. Utöver att fastställa fiskemöjligheter på långsiktigt hållbara nivåer krävs riktade åtgärder gentemot många av de miljöutmaningar som finns, i synnerhet övergödningsproblematiken. Regeringen har därför satsat ytterligare 240 miljoner kronor årligen för havs- och miljöarbetet 2020-2022.
Regeringen är väl medveten om att många yrkesfiskare är engagerade i att bidra till en bättre miljö i våra hav och har särskilt möjliggjort att Havs- och vattenmyndigheten kan lämna bidrag under 2020 för att underlätta yrkesfiskets delaktighet i projekt och åtgärder som avser att förbättra fiskbeståndens status och livsmiljö. För att stärka yrkesfiskets konkurrenskraft har regeringen genom livsmedelsstrategin förstärkt finansieringen till åtgärder inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet för att möjliggöra investeringar som främjar företagsutveckling inom yrkesfisket.
I det mer långsiktiga perspektivet pågår arbetet med en strategi för framtidens fiske och arbetet med att utforma det kommande operativa programmet för Europeiska havs- och fiskerifonden 2021-2027. Programmet kommer att vara ett av de viktigaste finansiella verktygen för att hantera fiskerinäringens framtida utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Rådets förordning nr 2019/1838 av den 30 oktober 2019 om fastställande för 2020 av fiskemöjligheter i Östersjön är en ettårig förordning för 2020. Inför förhandlingarna i rådet om motsvarande förordning för 2021 kommer regeringen utöver att ta del av myndigheternas analyser och att genomföra samråd med intressenter också att samråda med riksdagen. Hur Sverige inom ramen för jordbruks- och fiskerådet ska arbeta för att kommande reglering inte ska drabba det kustnära fisket i regionen på samma sätt under 2021 kommer således att vara föremål för avstämningen med riksdagen inför jordbruks- och fiskerådet i oktober 2020. För regeringen är det viktigt att man ska kunna bo och verka på landsbygden och i kustsamhällen i hela Sverige.
Anf. 61 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!
Från den 1 maj i år och fyra månader framåt beläggs den skånska sydkusten upp till Öland med stopp för sillfiske. Fiskestoppet kritiseras starkt för att det inte träffar det lekområde som avses. Den bifångst av torsk som sillfiskarna tar upp kan mätas i promille relativt den stora totala mängden fisk som fångas.
Utöver den bristande träffsäkerheten måste det också konstateras att ett stort antal arbetstillfällen berörs, dels direkt för de fiskare som i dag är sysselsatta med fisket, dels inom kringliggande beredningsindustri.
Sillfiskestoppet lägger en död hand över skärgården, som redan är hårt prövad i coronatider. Det handlar inte enbart om de fiskebåtar som inte kan fiska. Till dem som drabbas hör också de beredningsföretag som hanterar fångsten samt restauranger och återförsäljare. Det är inte lätt för beredningsföretagen att överleva ett uteblivet intäktsår. Inte heller är det lätt att återuppliva verksamheten i framtiden. Den traditionella sillmackan som normalt brukar säljas i hamnarna uteblir.
Landsbygdsministern säger i sitt svar att "i detta sammanhang har inkomna förslag och inspel varit värdefulla".
I januari i år lade kommunerna Karlskrona, Simrishamn och Sölvesborg i samarbete med fiskerinäringen fram en skrivelse med föreslag till ministern om en rad åtgärder för att mildra effekterna av stoppet och öka kunskapen i frågeställningarna. Man lägger till exempel fram förslag på försöksfiske, videokameraövervakning och utökade kontroller kring förekomsten av bifångster i regionen för att kunna presentera ett bredare kunskapsunderlag till förhandlingarna inför 2021, där de minimala bifångsterna verifieras.
En direkt fråga till landsbygdsministern är om hon har tagit till sig detta förslag som har kommit in.
Anf. 62 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson, för att du lyfter en väldigt viktig fråga!
Situationen för våra fiskare är, precis som Magnus Oscarsson säger i sitt anförande, väldigt ansträngd, detta av många olika skäl. Dels har vi situationen för många av våra bistånd som innebär att man har fått kvotsänkningar, dels har vi nu en coronasituation som innebär att stora grupper som normalt sett har sin främsta leverans till hotell och restauranger helt och hållet har tappat sin marknad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Situationen är alltså svår, och det är väldigt viktigt att vi säkerställer en konstruktiv dialog och diskussion om de bästa sätten att hjälpa den här näringen, både politiskt och tillsammans med branschen och berörda aktörer.
Jag har givetvis tagit del av det brev som frågan explicit handlar om. Jag har också svarat på brevet, och vi konstaterar att vi ser väldigt seriöst på alla inspel som görs på det här området. Brevet har distribuerats vidare till Havs- och vattenmyndigheten, som är den myndighet i Sverige som har befogenheterna och mandatet att agera på det här området inom ramen för det som är beslutat i den gemensamma fiskeripolitiken på EU-nivå.
Till detta kan vi konstatera att politiken självklart har ett ansvar. Vi har jobbat väldigt hårt under hela förra året genom att försöka ha både dialogen och väl förankrade beslut som ska hantera den mångfald och bredd av problem som detta handlar om. Vi sköt till 240 miljoner kronor i budgeten för det här året för att stärka miljöarbetet; det är kanske den största orsaken till att bestånden ser ut som de gör.
Minst lika viktigt att nämna i debatten är att vi gjorde en regleringsförändring som innebar att yrkesfisket nu skulle kunna vara delaktigt just i arbetet med miljöförebyggande åtgärder. Som ett resultat av det kan jag exempelvis nämna att för några veckor sedan gjordes en riktad utlysning till fisket att kunna vara med och samla plast och spöknät i havet. Detta är givetvis viktigt för att stärka miljön, men det är också viktigt för att fisket får en alternativ inkomst i den väldigt svåra tid som vi nu befinner oss i.
Till detta har vi levererat förslag på att hantera en annan utmaning som vi tror påverkar beståndet, nämligen förekomsten av säl, som är väldigt stor. Under hela förra året jobbade vi med att säkerställa och få på plats licensjakt på säl, och det införs nu.
Vi har också noterat de förändringar som EU har gjort inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet. Man har nu öppnat möjligheter för ett snabbspår att göra programändringar, vilket innebär att Sverige skulle kunna införa ett stillaliggandestöd. Det är en fråga som vi nu bereder så fort vi kan. Här handlar det om att hitta svensk medfinansiering till förslaget och att kunna implementera det på ett bra sätt så snabbt som möjligt.
Till det är det min bild att vi behöver jobba med helhetsgrepp både i det korta och i det långa perspektivet. Det kommer att behövas en strategi för de blå näringarna som omfattar bredden av de blå näringarna, alltså yrkesfisket, beredningsindustrin och kustsamhällena. Jag pratade om hotell och restaurang och Magnus Oscarsson pratade om sillmackan - ja, det är viktigt för många kommuner att man kan bygga sin besöksnäring på det som är grunden till varför den har uppstått. Vi har tillsammans ett viktigt ansvar att göra allt vad vi kan för att säkerställa detta framgent.
Anf. 63 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Jag tycker att det känns bra och angeläget att ministern ändå tar upp att detta är bekymmersamt. Det är också bra att ministern tar upp säljakt och så vidare, men problemet kvarstår: Det är ju sillstoppet som är väldigt bekymmersamt.
Jag vill komma tillbaka till att de kustnära fiskarnas båtar står helt stilla längs den svenska kusten sedan den 1 maj, helt utan några som helst besked om ersättning. Jennie Nilsson tar upp det lite, men de har inte fått några besked om detta och vet inte hur framtiden ser ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Hur ska kommande generationer fiskare kunna motiveras att satsa på ett yrke när de får se sina föräldrars livsverk monteras ned bit för bit? Först var det ålen, sedan laxen, sedan torsken - och nu kommer till och med sillen, vars bestånd inte ens är hotat.
Är det då så att det inte fiskas över huvud taget? Jo, för samtidigt nonchaleras fiskestoppet på andra håll i Östersjön. Tyvärr ser dessa fiskare som nu har sina båtar i hamn att det kommer fiskebåtar från annat håll - stora polska trålare som fiskar upp sill efter sill efter sill! Detta sker dagligen medan det svenska fiskesamhället dör - fiskare, beredningscentraler, restauranger, besöksnäringar, ja, kort sagt hela samhällen. Ska beredningsindustrin kanske köpa sin råvara från polska fiskare i sommar? Det är en väldigt bra fråga, tycker jag.
Jag vill fråga ministern och verkligen ha ett besked: Vilka konkreta besked om framtiden har ministern att ge de småskaliga, kustnära och lokala sillfiskare som sedan en dryg månad tillbaka har fått näringsförbud, trots att de med kirurgisk precision undviker att ta upp torsk? Det handlar om några få promilles bifångst samtidigt som polska trålare dammsuger Östersjön på fisk.
Kommer det svenska småskaliga kustnära fisket att få ersättning? Kommer ministern att ta upp den polska fiskeaktiviteten med sina polska kollegor i ministerrådet? Familjeförsörjare och skattebetalare - människor - väntar på besked.
Anf. 64 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Jag tror att Magnus Oscarsson och jag är överens om mycket i frågan. Vi delar båda oron över situationen och ambitionen att leverera så bra förslag som möjligt på området.
Vi delar också bilden av att den utformning som sillfiskestoppet fick för perioden var olycklig och oproportionerlig. Vi väntar just nu på att Ices ska komma med sina rekommendationer för nästa år.
Sverige har investerat tungt i att få vetenskapligt grundade rekommendationer om kvoterna. Det är något som inte var självklart för många länder, bland annat länder som Magnus Oscarsson berörde i sitt anförande. För mig är det viktigt att bevara den grunden. Det har ändå varit en svensk framgång med en större samsyn om att beslut måste fattas baserade på vetenskapligt grundade råd. Det är ändå ett bättre utgångsläge för en liten fiskenation som Sverige, och det behöver vi hålla fast vid - och nu väntar vi på dessa rekommendationer.
När vi får rekommendationerna kommer vi på samma sätt som vi gjorde för detta år att analysera vad Ices säger och det som blir kommissionens förslag. Vi kommer att driva frågor i enlighet med rekommendationerna och analyserna efter att vi har förankrat dem i Sveriges riksdag inför nästa år.
Med detta sagt kan jag konstatera att även jag har fått rapporterna om att det finns andra länder som har fiskefartyg i dessa vatten och som fiskar sill. Det är i sådana fall ett brott gentemot den överenskommelse som länderna har ingått inom ramen för Baltfish och Europasamarbetet. Det är lekstängningsstopp just nu. Framför allt våra myndigheter och kommissionen tittar på detta, mäter och analyserar vad som är sant och inte sant i de uppgifter som kommer in. Om vi får bekräftat att det fiskas i dessa vatten är jag beredd att inte bara lyfta upp frågan i kommissionen vid nästa möte i juni, utan jag är också beredd att ta direktkontakt med berörda ministerkollegor i de länder som medvetet låter sina fiskeflottor bryta mot ett stopp. Det är helt oacceptabelt, kan jag konstatera i sammanhanget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Jag tror fortfarande att vi måste klara av att jobba med alla de verktyg som finns. Givet både den situation som råder för fiskarna och den coronasituation som särskilt anstränger branscherna ska vi leverera politik som underlättar vardagen för företagen. Jag redovisade tidigare för insatser riktade mot just fisket, och det är lite unikt. Det är den bransch där det finns ett tydligt fokus att hitta branschspecifika lösningar.
Annars har man inom politiken, i stort samförstånd så här långt, valt att göra breda riktade insatser som ska träffa hela näringen. De åtgärder som har vidtagits med möjlighet till korttidspermittering, omställningsstöd, lånegarantier och så vidare för hela det svenska näringslivet är också öppna och möjliga för fisket att ta del av - i den mån de träffar dem. Men eftersom de inte alltid träffar fullt ut jobbar vi också specifikt med de riktade åtgärderna. Min ambition är att komma tillbaka så snart det är möjligt. Vi snabbereder frågan att leverera på den sista delen, det vill säga ett stillaliggandestöd. Till skillnad från många andra länder måste vi göra en programändring, vilket är skälet till att det tar längre tid att få till det i Sverige än för de länder som redan hade system för detta.
Fördelen är att Sverige har kvar pengar i det kuvertet. En del länder som redan har utnyttjat stödet, och utnyttjar det kontinuerligt, har haft lite pengar att tillgå på det kontot. Det är plus och minus. Frågan brådskar, och vi jobbar med högsta möjliga fart.
Anf. 65 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Jag kan bara konstatera att det finns bevis för att det finns polska trålare som fiskar. Jag har i min dator bilder på stora trålare som dammsuger. Där det förut var kustnära mindre båtar från Sverige är det i dag stora trålare från Polen.
Jag gläder mig över att ministern kommer att ta upp frågan. Jag ser mycket allvarligt på frågan. Båtarna är i dag uppställda. Våra duktiga fiskare i dessa kommuner har inte varit ute och fiskat. Däremot ser de att vattnen dammsugs, och det är allvarligt.
Vi har antagit en livsmedelsstrategi, som ministern är delaktig i, och vi kan glädja oss åt att den finns. Men vi måste konstatera att ett beslut om sillfiskestopp motverkar livsmedelsstrategin till fullo. Vi vet också att sillen inte är hotad, utan tvärtom finns det gott om sill. Därför behöver vi verkligen en förändring av sillstoppet.
Jag har en avslutande fråga till ministern. Hur ser regeringen på att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att införa ett flexiblare kvotsystem, så att de kustnära båtarna inte behöver stå stilla med näringsförbud? Det vore viktigt att få ett klargörande från ministern om hur hon ser på detta.
Jag tackar för debatten.
Anf. 66 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Mitt slutanförande är dessvärre bara två minuter - om jag ska ge ett uttömmande svar på den sista frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Men jag kan konstatera att sillstoppet är en del i att säkerställa att det finns livskraftiga fiskbestånd på lång sikt. Jag tror att vi alla, inklusive näringen, har ett gemensamt intresse av att det sker.
Utformningen av sillfiskestoppet tyckte vi inte var lämplig inför det här året, utan vi tyckte att det utformades på ett olyckligt sätt. Det är viktigt att de förslag och åtgärder som vidtas i syfte att uppnå det övergripande målet utformas på ett sådant sätt att de är effektiva, ändamålsenliga och proportionerliga. Det är en linje som vi kommer att fortsätta att ha.
Också i fråga om kvotsystemen kan jag konstatera att de lämpar sig dåligt för lekmän och politiker att utforma eller tycka alltför mycket om. De bör så långt det är möjligt baseras på fakta och vetenskap, och inom ramen för internationell kompetens beslutar vi totalvolymerna själva. Det är HaV som utformar exakt hur de svenska kvoterna fördelar sig på de olika bestånden och på vilket sätt mellan de olika kategorierna.
HaV ger tillstånd på tio år i normalfallet. Det senaste beslutet fattades inför detta år. Det beslut som fattades mot bakgrund av tidigare beslut innebar att kvoterna korrigerades till det kustnära fiskets fördel - om man ska uttrycka sig på det sättet.
Det är viktigt att vi fortsätter att bevaka frågorna. Vi ska ha en fiskeflotta och ett fiske som fungerar för både det storskaliga industrifisket och det kustnära fisket samt alla de segment som i sin tur är beroende av att fisket fungerar. Jag hoppas att vi tillsammans kan jobba vidare för att vara konstruktiva i frågan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.