Regeringens hantering av Postnord

Interpellation 2019/20:360 av Lars Hjälmered (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-02-24
Överlämnad
2020-02-26
Anmäld
2020-03-03
Svarsdatum
2020-03-10
Besvarad
2020-03-10
Sista svarsdatum
2020-03-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Postnord har utmaningar med ekonomi och verksamhet. Fallande brevvolymer ställer stora krav på att ändra arbetssätt och minska kostnader. Det gäller i såväl Danmark som Sverige.

För några år sedan blev problemen i Postnord akuta, vilket resulterade i att riksdagen 2017 beslutade om ett ägartillskott för att rädda företaget. Samtidigt sköt de danska ägarna till ett ägartillskott samt pengar för att bekosta omställning i den danska delen av företaget.

Från Moderaternas och riksdagens sida var det tydligt att ägartillskottet var en engångsföreteelse. Vi framhöll även att bolaget ska ta sitt ansvar och framför allt att regeringen måste sluta slarva med styrningen av de statliga bolagen.

Två år efter ägartillskottet har nya problem med Postnord uppstått. Företagets ledning är tydlig med att de behöver ytterligare medel för att bekosta en kommande omställning i företaget. Regeringen har inte gett något besked om det kan bli aktuellt att tillskjuta Postnord resurser.

I praktiken kan det behöva göras stora uppsägningar som inte kan hanteras med naturliga avgångar. Uppgörelsen med danska staten från 2017 innebär att problem i respektive land bekostas av respektive land.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

  1. Gör ministern bedömningen att det nu kommer att krävas skattepengar för att bekosta omställningen i Postnord, och i så fall hur mycket pengar?
  2. Gör ministern bedömningen att det nu kommer att krävas nya skattepengar i form av ägartillskott för att undvika en konkurs, och i så fall hur mycket pengar?
  3. Hur avser ministern att ge Postnord rimliga förutsättningar att klara sin ekonomi?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:360, Regeringens hantering av Postnord

Interpellationsdebatt 2019/20:360

Webb-tv: Regeringens hantering av Postnord

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig om jag bedömer att det nu kommer att krävas skattepengar för att bekosta omställningen i Postnord, om det kommer att behövas ägartillskott för att undvika en konkurs och i så fall hur mycket pengar samt hur jag avser att ge Postnord rimliga förutsättningar att klara sin ekonomi.

Postnord befinner sig på en förändringsresa och är långt från målet. Som ägare har vi varit tydliga med att bolaget behöver åtnjuta allmänhetens förtroende och att hela Sverige ska kunna lita på leveranser från Postnord.

Det är känt att Postnord haft problem sedan sammanslagningen av Post Danmark A/S och Posten AB och att det finns ett omställningsbehov till följd av digitaliseringens påverkan på postmarknaden.

Jag kan konstatera att EU:s postdirektiv möjliggör offentlig finansiering av samhällsomfattande posttjänster. Mot bakgrund av utvecklingen på postmarknaden och för att säkerställa en god och hållbar posttjänst i hela landet har regeringen för avsikt att tillsätta en utredning inom postområdet. Vi avser att återkomma med detaljerna så snart direktiven är färdiga.


Anf. 18 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Människor och företag ska kunna lita på att vi har en fungerande post i Sverige.

Postnord har ett antal problem. Ett är fallande brevvolymer. Ett annat är kvalitetsproblem i utdelningen. Mycket av detta kommer sig av en visserligen önskad utveckling mot digitalisering av samhället som pågått länge med fallande brevvolymer som följd.

Precis före jul vittnade Postnord om allvarliga problem i sin verksamhet och sin ekonomi. Då valde näringsutskottet att kalla bolaget i fråga och de två postministrarna Ibrahim Baylan och Anders Ygeman till utskottet.

Det kom några tydliga besked där. Postnord - jag återkommer till det - var rätt tydliga med vad de menar krävs i form av en ny postlag eller postförordning och kanske ekonomiska tillskott från skattebetalarna.

Det kom inte lika tydliga besked, tycker jag, från de ansvariga statsråden. Det är därför jag har ställt tre frågor till näringsministern: Kommer det att krävas skattepengar för att finansiera omställningen i bolaget? Kommer det att krävas skattepengar för aktieägartillskott? Vilka regulatoriska förändringar måste ske?

Jag kan konstatera, fru talman, att Ibrahim Baylan har svarat förtjänstfullt men kanske inte på de tre frågor jag ställde.

Utgångspunkten här är ju att vi ska ha en fungerande postverksamhet. Vi kan blicka tillbaka några år och konstatera att Postnord hade problem även då. Det var mycket som hände efter att svenska och danska posten gick samman för ungefär tio år sedan. Digitaliseringen kom att gå mycket fortare än vad snart sagt varje bedömare då trodde, och man kunde inte hänga med i den typen av omställning som krävdes i bolaget. Det gjorde att det krävdes stora tillskott under föregående mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från Moderaterna var vi tydliga med att vi såg ägartillskottet 2017 som just en engångsföreteelse. Vi var tydliga med att bolaget i fråga, Postnord, måste göra sin hemläxa i termer av omställning och utveckling, så att man inte behövde gå till ägaren igen. Vi var också tydliga med att regeringen måste ta sitt ansvar för att styra bolaget bättre.

Det här var 2017, och nu står vi här igen.

Postnord är alltså inte konkursmässigt, och jag tycker att man ska vara tydlig med att säga det. Däremot har de stora utmaningar vad gäller både verksamhet och ekonomi. De har varit tydliga både publikt till medierna och till näringsutskottet med att det kommer att krävas pengar för att finansiera deras omställning, som de inte klarar själva. De utesluter inte att det kan krävas aktieägartillskott. De är tydliga med att man behöver utveckla de regler som finns, alltså postlag och postförordning, och de menar att de behöver få bättre förutsättningar. Allt detta sammantaget är för att företag och hushåll ska kunna ha en fungerande postverksamhet som vi kan lita på.

Det är därför, fru talman, som jag har valt att ställa ett antal frågor till statsrådet.

Den första handlar om att bekosta en omställning. I sitt svar konstaterar näringsministern att EU säger att man får bekosta omställning, och så är det ju. Men nu var alltså frågan: Anser regeringen att det finns ett behov av att använda skattepengar för att finansiera omställning i Postnord, och i så fall hur mycket?

Den andra frågan gäller ett aktieägartillskott. Jag noterar att jag ännu inte har fått frågan besvarad, så jag ställer den igen: Bedömer Ibrahim Baylan att det kan bli skäl för ett nytt aktieägartillskott på samma sätt som för några år sedan?

På den sista frågan antyder Ibrahim Baylan i sitt svar att det kommer att tillsättas en postutredning. Det tror jag är klokt, men då kommer frågan: Vad är det för typ av frågor som regeringen anser att man behöver titta på? Vilka delar i postlag och postförordning, till exempel hur tätt posten ska delas ut, portofrågan och liknande, menar regeringen måste utredas och ändras för att Postnord ska få andra förutsättningar och för att inte skattebetalarna en gång till ska behöva öppna plånboken?


Anf. 19 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag tänker titta bakåt i tiden.

Den 12 december 2017 debatterade näringsutskottet kapitaltillskott till Postnord med därefter följande beslut. Bolaget konstaterade att mycket större omställningar skulle behöva ske. Det hade de sagt redan på sommaren samma år, om inte tidigare.

Moderaterna sa ja till ägartillskottet. Som Lars Hjälmered sa var det då inte så man såg på det framåt, men då började det hända saker och ting. Digitaliseringen var välkänd i Danmark och Sverige. Vi visste att den skulle fortsätta, och det har den gjort.

Det har nu ställts ett antal frågor kring vilka skattemedel som kommer att behövas och på vilket sätt regeringen kommer att ta sig an den här frågan. Svaret från statsrådet är att man tänker tillsätta en utredning, och Lars Hjälmered har efterfrågat vad det är för frågor man ska ställa till den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga är: Varför gjorde man inte detta tidigare med anledning av att man visste vilken väg som var inslagen redan när vi tog beslutet i december 2017 om kapitalägartillskott?


Anf. 20 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Ledamöterna vill gärna titta bakåt till 2017, och det förstår jag.

Sanningen är, fru talman, att det senaste decenniet har den svenska delen av Postnord i princip gått med vinst. Man har levererat ett överskott i den svenska delen.

Precis som Lars Hjälmered framförde här har man dragits med en del kvalitetsproblem. En del av det paket som vi pratade om 2017 handlade också om att de var tvungna att jobba med kvalitetsproblemen och förtroendet hos allmänheten. Det arbetet pågår. Man har en bättre måluppfyllelse, men förtroendet hos allmänheten behöver fortsätta att stärkas.

Fru talman! Om man nu har en situation där den svenska posten i princip regelmässigt har gått med plus, varför är vi då i det läge som vi är? Här undviker de två moderata ledamöterna att prata om det som ju är elefanten i rummet, nämligen sammangåendet med danska posten.

Att detta var ett misstag var en diskussion som vi hade redan 2008. Jag var då själv ordförande i trafikutskottet i riksdagen och skrev ett yttrande där vi från Socialdemokraternas sida avrådde från att göra detta. Men man gick vidare trots de farhågor som fanns, inte bara från politiken utan också från Riksrevisionen med flera som tyckte att detta var en dålig idé.

Det har inneburit ganska stora utmaningar för det här bolaget. Ja, grunden är en digitalisering, och det kunde man se redan 2008. Digitaliseringen började inte 2017, men man fortsatte ändå att genomföra en affär som har varit väldigt betungande för detta bolag.

Det var mot den bakgrunden som det 2017 skedde en omförhandling mellan den svenska och den danska staten och mellan den svenska och den danska regeringen för att ge bolaget andra förutsättningar än de som ursprungligen förhandlades fram mellan den moderatledda regeringen och den dåvarande danska regeringen. I detta ingick både omställnings- och kapitaltillskott för att stärka bolaget. Så har man hållit på och jobbat. Digitaliseringen fortsätter, och vi ser ett accelererande fall i brevvolymer. Samtidigt är den andra sidan av digitaliseringen ett ökat antal paket på grund av e-handel och kommersiell handel. Det finns alltså, som det heter, både gungor och karuseller i detta.

Hur ser vi till att det här bolaget kan klara av dessa uppgifter?

Fru talman! För regeringen finns det ett mycket viktigt syfte med det här arbetet, och det är att se till att postgången fungerar i hela vårt land. Det är en utmaning när brevvolymerna faller väldigt kraftigt. Från ett toppår med 4 miljarder försändelser är vi nu nere under 2 miljarder, och mycket talar för att de kommer att fortsätta att minska. Likväl måste vi hitta ett sätt att göra detta. Mot den bakgrunden tillsätter vi nu en utredning för att modernisera vår postlag så att den blir anpassad till den tid vi lever i.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi gör detta tillsammans, för det här kommer att gälla under väldigt lång tid. Så har Moderaterna eller andra partier synpunkter får de gärna framföra dem.

Ägartillskott är inte aktuellt i dagsläget, för ett sådant gjordes ju 2017. Jag vet att den här diskussionen är föranledd av rubriker i tidningar, men de handlar ju om rapporter som gjordes för flera år sedan. Läget är annorlunda i dag.


Anf. 21 Lars Hjälmered (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är tre huvudfrågor att diskutera i dag. En handlar om hur man ger Postnord rätt förutsättningar vad gäller postlag och liknande. Där ger Ibrahim Baylan beskedet att regeringen ska tillsätta en postutredning, och det har man också sagt tidigare. Jag håller med om att det är klokt att göra det. Jag skulle önska att man kunde ha en tydligare linje från regeringens sida när det gäller vad man avser. Ska det vara varannandags- eller vartredjedagsutdelning? Hur ska man arbeta med portofrågor och en hel del annat? Det är frågor som kan ge en inriktning så att inte bara Postnord utan även konkurrenter vet vad som kommer att gälla framåt.

Ibrahim Baylan nämner både paket och brev, och det är riktigt att paketmarknaden ökar, inte minst för att e-handeln nu ökar. Men det finns en fundamental skillnad, och det är att brevutdelningen är ett samhällsuppdrag eller, om man så vill, ett monopol som innebär ett särskilt samhälleligt eller politiskt ansvar för detta som inte finns på paketmarknaden.

Jag tycker att Postnord har gjort en ordentlig resa. Jag tror att många som har tittat på sina telefoner och sett den app som de har utvecklat ser att det är en välfungerande tjänst som underlättar kommunikationen mellan dem och mig som kund som ska få paketet hem, till exempel.

Det gjordes en större affär för ungefär tio år sedan. Jag har varit tydlig innan och kan vara tydlig igen: Sett i backspegeln var det naturligtvis en utomordentligt dålig affär. Hade man vetat då vad man vet nu hade man inte fullföljt den. Jag var inte delaktig på den tiden och var inte involverad i affären som sådan. Men sant är att den genomfördes, och vi står där vi står.

År 2017 var Postnord på ruinens brant. Det landade i ett särskilt bidrag från de danska skattebetalarna in i posten för att finansiera omställningen men också i att skattebetalare i Danmark och Sverige gjorde ett ägartillskott.

En viktig bit i detta är uppgörelsen mellan Sverige och Danmark, som innebär att om vi får problem med den svenska verksamheten är det svenska skattebetalare som kommer att behöva hosta upp, precis som man fick göra i Danmark.

Näringsministern och Postnord må ha olika uppfattningar, men Postnord har återkommande i näringsutskottet och publikt på andra sätt sagt att man bedömer att man inte kommer att klara detta med egna pengar utan att det kommer att krävas stöd av ägaren för att bekosta omställningen på grund av digitaliseringen. På svenska betyder det att skattebetalarnas pengar kommer att behövas.

Därav min fråga, fru talman: Delar Ibrahim Baylan denna bedömning? Av svaret att döma gör han inte det utan tycker att det är en tidningsanka.

Det återstår att se. Jag hoppas dock innerligt att Ibrahim Baylan har rätt i detta. Om Ibrahim Baylan har fel kan det potentiellt kosta svenska skattebetalare tiotals eller kanske hundratals miljoner kronor för att finansiera omställningen, om Postnord inte klarar av det på egen hand - och Postnord har ju sagt att man inte utesluter att det kan krävas ägartillskott efter hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var problem 2017, och det är problem nu.

Jag hoppas innerligt att man kan lösa dem, för både företag och människor ska kunna räkna med en fungerande postverksamhet i hela landet. Jag tror att detta kräver regulatoriska förändringar efter hand men också att man har en beredskap för att styra detta bolag.

År 2017 var vi tydliga med att det var en engångsföreteelse, men tråkigt nog finns det en risk att det inte kommer att vara det.


Anf. 22 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Näringsministern säger att bolaget har gjort en tuff resa. Men det svarar inte på frågan varför man inte gjorde just det jag efterfrågade i mitt förra inlägg: att man redan vid klubbandet av kapitaltillskottet i december 2017, det vill säga för två år och tre månader sedan, tillsatte en utredning om en fungerande postverksamhet framåt. Det svarar inte heller på frågan om vad som har hänt tidigare, vad som händer nu och varför det inte har hänt något när man nu ser hur det utvecklas.

Min fråga återstår alltså: Varför tillsattes inte utredningen tidigare?


Anf. 23 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Låt mig ge Lars Hjälmered en eloge. Jag tror att det är första gången jag hör en företrädare för den regering som genomförde affären mellan svenska och danska posten erkänna att det var ett misstag.

Att det vi ser nu skulle vara något nytt stämmer däremot inte. Redan då fanns dessa farhågor, och redan då ställde politiska partier här i riksdagen, inklusive mitt eget, och Riksrevisionen och andra krav på att det skulle göras en konsekvensutredning innan affären gjordes. Men den moderatledda regeringen valde att strunta i det och genomförde affären.

Många av de ekonomiska problemen i detta bolag kommer sig av stora underskott i den danska verksamheten. Det var mot denna bakgrund som regeringen tillsammans med den danska regeringen slöt ett nytt avtal där den danska staten 2017 gick in med 1,8 miljarder och den svenska med 400 miljoner för att få till omställningen.

Fru talman! Utvecklingen fortsätter, och digitaliseringen kommer att fortsätta i kanske ännu högre hastighet. Mot denna bakgrund behöver vi modernisera vår postlag. I opposition kan man alltid fråga varför det inte har skett tidigare.

Regeringen tillsätter denna utredning med ett huvudsyfte: att garantera Sveriges medborgare oavsett var i landet de bor tillgång till en fungerande postverksamhet.

Moderniseringen ser olika ut i olika länder. Det kan handla om upphandling eller andra former för att det samhällsuppdrag som Lars Hjälmered talar om ska fungera. Det är detta vi ser när det gäller den digitalisering vi talar om.

Fru talman! Det kommer att behöva ske en fortsatt omställning. Samtidigt som vi ser att brevvolymerna minskar ökar antalet paket och logistikaffärer. Hur kan detta bolags styrelse och ledning steg för steg förändra bolaget så att det också står starkt i framtiden? Detta arbete pågår, och precis som Lars Hjälmered säger pågår det med förnyad kraft. Jag tycker dessutom att det i många stycken går åt rätt håll.

Varför vågar jag säga det när vi har sett de rubriker som Lars Hjälmered hänvisar till och där det till och med står om konkurshot? Jo, jag vågar det efter att ha läst Postnords senaste bokslut från den 30 januari. Rubriken är "Stark resultatförbättring under året", det vill säga ekonomin var betydligt bättre förra året än året dessförinnan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Innebär det att alla utmaningar och problem därmed är lösta? Nej, självklart inte. I en snabbt föränderlig värld och i ett snabbt föränderligt samhälle där digitaliseringen kommer att fortsätta och vi kanske får nya tjänster, nya produkter och ny konkurrens måste vi fortsätta att jobba för att lösa dessa problem.

Är det aktuellt med ett ägartillskott? Nej, något sådant diskuteras inte i dag. Men i en föränderlig värld kan ingen säga att det gäller för all framtid.


Anf. 24 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att ta denna diskussion med näringsministern eftersom både företag och hushåll ska kunna räkna med en fungerande postverksamhet. Det är ju lite grann transporter som är blodomlopp i ekonomin, och Postnord har ju de senaste åren haft en del problem med sin verksamhet och sin ekonomi. Det har varit diskussioner om kvalitet och utdelning.

Bolaget har tagit tag i en del av detta, men för några månader sedan kom det oroande signaler. Det gjordes en postutredning för några år sedan, men då gjordes inte tillräckligt för att ge Postnord och andra rätt förutsättningar.

Det har väckts en del frågor. Kommer det att krävas aktieägartillskott? Kommer det att krävas skattepengar för att finansiera omställningen i bolaget?

Postnord gör bedömningen att det kommer att krävas, men näringsministern och regeringen har en annan uppfattning. Återigen: Jag hoppas att Ibrahim Baylan har rätt så att skattebetalarna i Sverige, till skillnad från de danska, inte ska behöva betala. Det borde kunna fungera på ett annat och bättre sätt.

Jag ser en postlagsutredning framför mig, för det vore klokt att diskutera lagen. Jag skulle önska att näringsministern var tydligare med vad utredningen ska ha för inriktning. Man kan till exempel diskutera hur ofta post ska delas ut, miljökrav och porto. Det skulle vara tydligt mot Postnord och även mot deras konkurrenter.

Vi får se om finansministern behöver öppna plånboken för att rädda Postnord ännu en gång. Jag hoppas innerligt att vi inte landar där, för det var det tydliga löftet 2017 från Ibrahim Baylans företrädare. Jag hoppas att det stannar vid att vi ändå kan ha en fungerande postverksamhet.

På återhörande och tack för denna debatt!


Anf. 25 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Detta går i grund och botten ut på att garantera Sveriges hushåll och företag en väl fungerande postgång. Denna infrastruktur måste fungera.

För att den ska kunna göra det också i framtiden kommer saker och ting antagligen att bli annorlunda eftersom samhället och tekniken förändras. Det är mot denna bakgrund vi tillsätter postutredningen.

Även om jag har ansvar för det statliga ägandet, i fallet Postnord det delstatliga, hanteras själva hanteringen inte på Näringsdepartementet, vilket jag tror är klokt. En postlag gäller all form av postverksamhet, inte bara Postnord, och därför är det klokt att det är Anders Ygeman som hanterar denna typ av frågor. Givetvis för vi denna dialog i hela regeringen, men jag tänker på de frågor som handlar om hur en moderniserad postlag ska se ut. Jag tror att den uppdelning vi har i Sverige är ganska klok, där näringsministern ansvarar för det statliga ägandet i exempelvis Vattenfall, Postnord och LKAB men där själva regleringen finns hos andra ministrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I många av dessa branscher verkar också andra företag, och jag tror att det är viktigt att de kan känna förtroende för att den minister som hanterar regleringen inte är samma minister som ska hantera de gemensamma företagen. Detta skulle riskera att undergräva tilltron till att de förändringar som sker inte handlar om att snäva in eller snedvrida konkurrensen. Det hela ska ske på ett klokt och framåtriktat sätt så att vi kan garantera våra medborgare den post de behöver.

Vi ska se till att Postnord fortsätter att utvecklas och att vi har en modern postlag för framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.